No description available.

Vårdande av nyblivna mammor med amningssvårigheter är en central del av arbetet på en BB-avdelning. Antalet kvinnor som ammar sina barn i den grad som World Health Organization (WHO) rekommenderar har minskat de senaste åren och som orsak till detta nämns ofta amningssvårigheter. Flertalet nyblivna mammor påbörjar dock amning under den tid de är inskrivna på BB-avdelningen. Tidigare forskning har undersökt kvinnors upplevelser av styrkor och brister i vården vid amningsstarten. Barnmorskornas upplevelser är dock mindre studerade. För att utveckla vården är det angeläget med fler studier inom detta område. Studiens syfte är därför att beskriva fenomenet vårdande av nyblivna mammor med amningssvårigheter som det upplevs av barnmorskor på BB. Detta har gjorts med hjälp av sex livsvärldsintervjuer som analyserats utifrån en fenomenologisk innebördsanalys. Den essentiella innebörden av fenomenet är: en strävan att främja välbefinnande i den unika amningssituationen vilken får sin näring genom önskan att lyckas och risken att misslyckas, och har resulterat i fem innebördselement: en strävan att med sin kunskap möjliggöra unika vård, ett gemensamt och personligt ansvar som både möjliggör och hindrar, en kamp för att räcka till, att arbeta i motvind och ömsesidig glädje ger motivation att vårda. Diskussionen tar fasta på barnmorskornas önskan att lyckas och risk att misslyckas i strävan att ge god vård. Detta diskuteras både i relation till barnmorskorna själva och till de aspekter som kvinnan och kollegorna bidrar med. Slutligen ges förslag på kliniska implikationer och fortsatt forskning.

Bakgrund: Postpartum depression drabbar 13-19% av nyblivna mammor och konsekvenserna av att behandling inte sätts in i tid kan få bestående effekter för såväl mamman som barnet. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar hjälpsökande beteenden hos nyblivna mammor med symptom på postpartum depression. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes där tio kvalitativa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Ur litteraturstudiens resultat framkom temana: hälso-och sjukvårdens påverkan, familj och närståendes betydelse, kunskapsnivån kring postpartum depression, kulturens betydelse och förväntningar kring moderskapet. Hälso-och sjukvården samt familj och närstående beskrevs vara faktorer som främjade kvinnors hjälpsökande beteenden samtidigt som kultur, okunskap, informationsbrist och förväntningar kring moderskapet var framträdande hinder på vägen till att söka hjälp. Slutsats: Studien visade på ett antal faktorer som påverkade det hjälpsökande beteendet. För att kunna minska stigmatiseringen kring diagnosen och istället öka kunskaperna behövs det mer omfattande informationsåtgärder. Sjuksköterskor behöver ha god kunskap om postpartum depressionen för att förstå kvinnornas hjälpsökande beteenden och vidare forskning kring upplevelsen av hälso-och sjukvården som en hindrande faktor är önskvärt för att denna faktor i framtiden endast ska vara främjande. / Background: Postpartum depression affects 13-19% of new mothers, and the consequences when treatment is not introduced in time can have permanent effects for both the mother and the child. Purpose: To describe factors that affect help seeking behaviors in new mothers with symptoms of postpartum depression. Method: A general literature study was conducted where ten qualitative articles were examined, analyzed and compiled. Results: The results of the literature study featured the themes: the impact of healthcare, the meaning of family and close relatives, the level of knowledge regarding postpartum depression, the significance of culture and expectations about maternity. Healthcare and family were described as promotive factors in women's help seeking behavior while culture, ignorance, lack of information and expectations about motherhood were prominent barriers in help seeking. Conclusion: The study showed several factors that influenced the help seeking behavior. In order to reduce stigmatization around the diagnosis and instead increase knowledge, more comprehensive information measures are needed. Nurses need to have knowledge of postpartum depression in order to understand women's help seeking behaviors and further research on the health care experience as a barrier is desirable for this only be a promotive factor in the future.

WHO rekommenderar helamning upp till sex månaders ålder och delamning upp till två årsålder eller längre. Enligt Socialstyrelsen helammades endast 13 procent av de barn födda år 2017 vid sex månaders ålder. Att utesluta amningsperioden ur kvinnans reproduktiva cykel, kan leda till negativa aspekter för både mamman och barnet senare livet. Den viktigaste faktorn för att etablera amning är stöd. Har de blivande föräldrarna förkunskaper resulterar det i en ökad ansträngning till att etablera amning. Dagens mammor är vana att enkelt kunna söka information och stöd på internet dygnet runt. Bristen på lämpliga appar som stöd vid amning har föranlett denna studie, vars syfte är att undersöka nyblivna mammors önskemål och behov av en applikation som stöd vid amning. Studien är en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade intervjuer. Totalt utfördes 10 individuella intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Studiens resultat har utmynnat i tre kategorier: Amningsinformation underlättar amningen, Vikten av att få personlig kontakt med amningsvården samt Amningsberättelsen som stöd. Kategorin Amningsinformation underlättar amningen har delats upp i fyra underkategorier. Det centrala i resultatet är att nyblivna mammor har ett stort behov av lättillgänglig information, stöd och kontakt baserad på vetenskapligt baserad kunskap under sin amningsresa men även under graviditeten. Det naturliga sättet att söka information på idag är via smartphones eller datorer men risk finns att man utsätts för felaktiga råd. Genom en amingsapplikation baserad på vetenskaplig kunskap skulle nyblivna mammor enkelt få tillförlitlig information och stöd vilket kan bidra till längre amningsduration. / WHO recommends exclusive breastfeeding to six months of age and partial breastfeeding up to two years of age or longer. Only 13% of children born in 2017 were exclusively breastfed at the age of six months. Eliminating the breastfeeding period from a woman’s reproductive cycle can lead to negative aspects for mother and child later in life. The most important factors to establish breastfeeding is support and knowledge. Mothers of today are used to being able to easily search for information and support on the internet at all times. The lack of suitable apps as support during breastfeeding has resulted in this study, the aim of which is to examine the wishes and needs of new mothers with regards to an application as support during breastfeeding.The study is a qualitative interview study with in total 10 semi-structured interviews. The interviews were analyzed through a qualitative content analysis with an inductive approach.The findings of the study have resulted in three categories: Breastfeeding information facilitates breastfeeding, The importance of having contact with breastfeeding care and The breastfeeding story as support.The central finding is that new mothers have a great need of easily accessible information, support and contact based on evidence-backed knowledge during their breastfeeding journey but also during pregnancy. Today, the natural way to search for information is via smartphones or computers. Through a breastfeeding application based on scientific knowledge new mothers would have easy access to reliable information and support which can contribute to a longer duration of breastfeeding.

Bakgrunden till denna studien är baserad på tidigare forskning som har hittat specifika riskfaktorer för att utveckla en förlossningsdepression. En förlossningsdepression klassas som den vanligaste komplikationen av en graviditet och förlossning och påverkar välbefinnandet hos både den drabbade och familjen. Syftet var att belysa nyblivna mammors upplevelser av välbefinnande i relation till föräldraskapet samt att ta reda på hur dessa mammor tycker att ett förebyggande arbete mot nedstämdhet och förlossningsdepression kan se ut. Metoden i studien är en kvalitativ metod i form av två enskilda semistrukturerade intervjuer och tre fokusgruppsintervjuer. Analysmetoden som använts i studien är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade tre huvudkategorier som var ”yttre riskfaktorer som påverkar mammans välbefinnande”, ”individuella riskfaktorer som påverkar mammans välbefinnande” och ”förebyggande arbete ur mammans perspektiv”. Dessa visade att förväntningar, bristande socialt stöd och bristande information var tre huvudresultat som bidrog till nedstämdhet hos de nyblivna mammorna i studien. Konklusionen visar att huvudresultaten spelar stor roll för nyblivna mammors välbefinnande och sjukvården har ett stort ansvar i arbetet kring de nyblivna mammornas välbefinnande. Ämnet behöver mer forskning för det fortsatta preventiva arbetet mot nedstämdhet och förlossningsdepressioner bland nyblivna mammor. / The background to this study is based on former research that has found specific risk factors to develop a postpartum depression. A postpartum depression is classified as the most common complication of a pregnancy and birth and affect the well-being of both the mother and her family. The purpose was to investigate the experience of well-being among mothers that recently give birth in relation to parenting and to find out how the mothers think a preventive work against postpartum depression should be. The used method is a qualitative method with two individual semi-structured interviews and three focus group interviews. The analytical method used in the study is a qualitative content analysis. The result three main categories named “external risk factors that affect the mothers’ well-being”, “individual risk factors that affect the mothers’ well-being” and “preventive work from the mothers’ perspective”. These main categories showed that expectations, lack of support and lack of information were the main results that could affect the mothers’ well-being. The conclusion shows that the main results play a major role for the well-being of mothers who recently gave birth and that the healthcare have a major responsibility in the preventive work of the well-being among them. To continue the preventive work against postpartum depression the subject needs further research.