Hot mot anställda inom polisen är ett arbetsmiljöproblem som riskerar att leda till negativa konsekvenser, både för den som blir utsatt och för verksamheten. Att kartlägga fenomenet och utifrån detta ge de anställda förutsättningarna att kunna hantera utsattheten är därför viktigt. Syftet med denna studie var att undersöka aspekter kring de allvarliga hot, och dess konsekvenser, som personal anställd vid Polismyndigheten i Västerbotten blivit utsatt för. En webbaserad enkät distribuerades till alla anställda inom verksamheten (n=616), och datamaterialet analyserades genom χ², oberoende t-test och envägs ANOVA. Resultatet visade att upp till var femte anställd hade blivit utsatt för allvarliga hot under det senaste året och att risken för att drabbas varierade mellan personalgrupper. De allvarliga hoten hade lett till negativa konsekvenser, både för de anställdas privatliv och för deras hälsa samt för yrkesutövningen. Respondenterna uttryckte en inacceptans mot hot i tjänsten och en frustration gentemot rättssystemets hantering av dessa ärenden. Utsattheten tolkades utifrån rutinaktivitetsteorins princip om brottsutsatthet i proportion till närvaro i högriskkontexter och de upplevda konsekvenserna analyserades utifrån theory of shattered assumptions och användandet av undvikande copingstrategier. Förebyggande arbete i form av utbildning, samt hjälp och stöd för den som utsatts är viktigt, och eventuell problematik kring hjälpsökande beteende inom polisorganisation belyses. De förvärvade kunskaperna utgör en del i underlaget som fordras för att det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska bli framgångsrikt, och kan bidra till att utveckla arbetsmetoderna för att hantera allvarliga hot mot anställda.

Hot mot anställda inom polisen är ett arbetsmiljöproblem som riskerar att leda till negativa konsekvenser, både för den som blir utsatt och för verksamheten. Att kartlägga fenomenet och utifrån detta ge de anställda förutsättningarna att kunna hantera utsattheten är därför viktigt. Syftet med denna studie var att undersöka aspekter kring de allvarliga hot, och dess konsekvenser, som personal anställd vid Polismyndigheten i Västerbotten blivit utsatt för. En webbaserad enkät distribuerades till alla anställda inom verksamheten och datamaterialet (n = 330) analyserades genom χ², oberoende t-test och envägs ANOVA. Resultatet visade att upp till var femte anställd hade blivit utsatt för allvarliga hot under det senaste året och att risken för att drabbas varierade mellan personalgrupper. De allvarliga hoten hade lett till negativa konsekvenser, både för de anställdas privatliv och för deras hälsa samt för yrkesutövningen. Respondenterna uttryckte en inacceptans mot hot i tjänsten och en frustration gentemot rättssystemets hantering av dessa ärenden. Utsattheten tolkades utifrån rutinaktivitetsteorins princip om brottsutsatthet i proportion till närvaro i högriskkontexter och de upplevda konsekvenserna analyserades utifrån theory of shattered assumptions och användandet av undvikande copingstrategier. Förebyggande arbete i form av utbildning, samt hjälp och stöd för den som utsatts är viktigt, och eventuell problematik kring hjälpsökande beteende inom polisorganisation belyses. De förvärvade kunskaperna utgör en del i underlaget som fordras för att det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska bli framgångsrikt, och kan bidra till att utveckla arbetsmetoderna för att hantera allvarliga hot mot anställda.

The aim of this study is to examine how young adults reason when it comes to mental illness among their peers and how they look upon seeking support and help for mental illness. This study is based on three focusgroupinterviews with 14 young adults in Sweden. The theoretical framework is labeling theory, which describes deviation as a process in which society forces social problems as a label onto people until they begin to identifies as deviants. Our results show that young adults are openminded when it comes to mental illness among their peers, but they are on the other hand negative towards seeking help for it. The explanation for this seems to be that many young adults have experiences of mental illness and therefor they believe it is a very important subject, although seeking help for it are strongly connected to stigma because of the prejudice that only people with severe psychological diagnoses are the ones that seek help. Most young adults with mental illness do not have psychological diagnoses and therefor associate seeking help with deviation. Other identified reasons for not wanting to seek help are lack of knowledge and bad experiences with former help-seeking.

Denna studie betonar komplexiteten i de kvinnors situation som utsätts för våld i nära relationer genom att undersöka våldsutsattas hjälpsökande beteende utifrån relevanta nyckelpersoners perspektiv. Genom intervjuer avser studien att skapa ytterligare förståelse för varför våld i nära relationer är en så pass underrapporterad och dold brottskategori. Studien tar avstamp i den modell som avser att förklara våldsutsatta kvinnors hjälpsökande beteende som presenteras av Liang, Goodman, Tummala-Narra och Weintraub i “A theoretical framework for understanding help-seeking processes among survivors of intimate partner violence”. Empirin som denna uppsats bygger på består av kvalitativa intervjuer medsex yrkesverksamma individer som på något sätt arbetar med brottstypen våld i nära relationer. Intervjudeltagarna har intervjuats vid varsitt tillfälle och samtliga intervjuer har utgått ifrån våldsutsatta kvinnors hjälpsökande beteenden samt de yrkesverksammas arbetsmetoder som övergripande ämne. Intervjuerna har vid ett senare tillfälle analyserats med hjälp av en tematisk analys. Studiens resultat påvisar att myndigheterna ser känslan av skuld och skam, samt att man som våldsutsatt inte litar på att bli ordentligt skyddad från sin våldsutövare som delförklaringar till att inte anmäla sin utsatthet. Att myndigheterna för många dessutom kan vara svårtillgängliga ses också som en delförklaring till att anmälningsbenägenheten är så låg. Utöver det identifierades en viss skillnad i hur de yrkesverksamma inom Socialtjänsten resonerar kring brottstypen och den våldsutsatta i jämförelse med de intervjudeltagare som är verksamma inom Polismyndigheten. De intervjudeltagare tillhörande Socialtjänsten fann det exempelvis av vikt att bekräfta den våldsutsattas berättelse medan de verksamma inom Polismyndigheten ansåg det vara nödvändigt att förhålla sig opartiska och ha en objektiv inställning till informationen de får ta del utav.

Bakgrund: Postpartum depression drabbar 13-19% av nyblivna mammor och konsekvenserna av att behandling inte sätts in i tid kan få bestående effekter för såväl mamman som barnet. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar hjälpsökande beteenden hos nyblivna mammor med symptom på postpartum depression. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes där tio kvalitativa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Ur litteraturstudiens resultat framkom temana: hälso-och sjukvårdens påverkan, familj och närståendes betydelse, kunskapsnivån kring postpartum depression, kulturens betydelse och förväntningar kring moderskapet. Hälso-och sjukvården samt familj och närstående beskrevs vara faktorer som främjade kvinnors hjälpsökande beteenden samtidigt som kultur, okunskap, informationsbrist och förväntningar kring moderskapet var framträdande hinder på vägen till att söka hjälp. Slutsats: Studien visade på ett antal faktorer som påverkade det hjälpsökande beteendet. För att kunna minska stigmatiseringen kring diagnosen och istället öka kunskaperna behövs det mer omfattande informationsåtgärder. Sjuksköterskor behöver ha god kunskap om postpartum depressionen för att förstå kvinnornas hjälpsökande beteenden och vidare forskning kring upplevelsen av hälso-och sjukvården som en hindrande faktor är önskvärt för att denna faktor i framtiden endast ska vara främjande. / Background: Postpartum depression affects 13-19% of new mothers, and the consequences when treatment is not introduced in time can have permanent effects for both the mother and the child. Purpose: To describe factors that affect help seeking behaviors in new mothers with symptoms of postpartum depression. Method: A general literature study was conducted where ten qualitative articles were examined, analyzed and compiled. Results: The results of the literature study featured the themes: the impact of healthcare, the meaning of family and close relatives, the level of knowledge regarding postpartum depression, the significance of culture and expectations about maternity. Healthcare and family were described as promotive factors in women's help seeking behavior while culture, ignorance, lack of information and expectations about motherhood were prominent barriers in help seeking. Conclusion: The study showed several factors that influenced the help seeking behavior. In order to reduce stigmatization around the diagnosis and instead increase knowledge, more comprehensive information measures are needed. Nurses need to have knowledge of postpartum depression in order to understand women's help seeking behaviors and further research on the health care experience as a barrier is desirable for this only be a promotive factor in the future.

Inledning: Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem, där pojkar är överrepresentativa i självmordsstatistiken. Maskulinitetsnormer kan ha negativa konsekvenser för pojkars sätt att uttrycka psykisk ohälsa. Forskning påvisar att pojkar enbart söker hjälp om deras problem är så pass varaktiga och desperata att de inte ser någon annan utväg. Syfte: Undersöka hur maskulinitet och könsnormer hindrar pojkar (10–25 år) från att söka hjälp för psykisk ohälsa. Metod: En systematisk litteraturstudie, baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod (fokusgrupper och individuella intervjuer). Datainsamling har skett via CINAHL, Academic Search Elite och WorldCat Discovery. Resultatet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet tyder på att maskulinitetsnormer i hög utsträckning begränsar pojkar från att söka hjälp för psykisk ohälsa. Faktorer som var avgörande var stigmatisering, rädsla för konfrontation och hantera känslomässiga svårigheter. Det framkom kunskapsbrist kring psykisk ohälsa och tröskeln för att söka hjälp var hög. Pojkar undviker i hög utsträckning psykiska problem genom olika externa strategier. Slutsats: Maskulinitetsnormer har negativ inverkan på pojkars psykiska ohälsa och är ett hinder till att pojkar inte söker hjälp. Även strukturella faktorer framkom som ett hinder. Maskulinitetsnormer är påtagliga och påverkar pojkars syn på sin egen och andras psykiska ohälsa. Förståelse för hur pojkar uttrycker och upplever psykisk ohälsa och vilka begränsningar för att söka hjälp är viktiga att förstå för att uppnå en jämlik vårdkedja. Metoder kring normbrytande strategier bör prioriteras, samt involvera pojkar i förändrings- och utvecklingsarbetet. Forskning bör även fokusera på att fördjupa kunskaper inom aktuell kontext för att kunna generalisera resultaten. / Introduction: Mental illness is a growing problem, where boys are overrepresented in the suicide statistics. Masculinity norms can have negative consequences for boys' way of expressing mental illness. Research suggests that boys only seek help if their problems are so long lasting and desperate that they don’t see any other way out. Purpose: To investigate how masculinity and gender norms prevent boys (age 10–25) from seeking help for mental illness. Method: A systematic literature review, based on 10 scientific original articles with qualitative method (focus groups and individual interviews). Datacollection took place in CINAHL, Academic Search Elite and WorldCat Discovery. The result has been analyzed with qualitative content analysis. Result: The result suggests that masculinity norms restrict boys from seeking help for mental illness. Factors that were decisive were stigmatization, fear of confrontation, and dealing with emotional difficulties. There was a lack of knowledge about mental illness and the threshold for seeking help was high. Boys avoid psychological problems through different external strategies. Conclusion: Masculinity norms have a negative impact on boys' mental illness and are an obstacle to boys not seeking help. Even structural factors emerged as an obstacle. Masculinity norms are tangible and affect boys' view of their own and others mental illness. Understanding how boys express and experience mental illness and limitations to seeking help are important to understand in order to achieve an equal healthcare. Methods regarding norm breaking strategies should be prioritized, as well as involving boys in the change and development. Research should also focus on deepening knowledge within the current context in order to be able to generalize the results.

Denna studie syftade att öka kunskap om självstigma och attityder till att söka psykologisk hjälp bland svenska sjuksköterskestudenter, med anledningen av de höga sjukskrivningstalen bland sjuksköterskor samt den pågående COVID-19 pandemin och dess medföljande negativa konsekvenser på psykisk hälsa. Studien fokuserade på sambandet mellan självstigma och attityder, samt hur de påverkas av ålder, tidigare erfarenheter av psykologisk hjälp och utbildningen. Data insamlades med självskattningsformulären Self-Stigma of Seeking Psychological Help Scale och Mental Help Seeking Attitudes Scale, som besvarades av 171 sjuksköterskestudenter vid Linnéuniversitet, Växjö. Studien visade att personer med lägre självstigma hade mer positiv attityd till hjälpsökande beteende, samt att tidigare erfarenhet av psykologisk hjälp varierade signifikant med nivå av självstigma, men inte med attityd till hjälpsökande beteende. Varken ålder eller utbildningsnivå var signifikant. Studiens resultat poängterade självstigmas betydelse i utformning av stödjande insatser för att främja hjälpsökande beteende, och behovet av fler studier inom området. / This study aimed to increase knowledge about self-stigma and attitudes to seeking psychological help among Swedish nursing students, due to the high sick leave rates among nurses and the ongoing COVID-19 pandemic and its accompanying negative consequences on mental health. The study focused on the relationship between self-stigma and attitudes, as well as how they are influenced by age, previous experiences of psychological help and education. Data were collected with the self-assessment forms Self-Stigma of Seeking Psychological Help Scale and Mental Help Seeking Attitudes Scale, which were answered by 171 nursing students at Linnaeus University, Växjö. The study showed that people with lower self-stigma had a more positive attitude towards help-seeking behavior, and that previous experience of psychological help varied significantly with the level of self-stigma, but not with an attitude towards help-seeking behavior. Neither age nor level of education were significant. The results of the study emphasized the importance of self-stigma in the design of supportive efforts to promote help-seeking behavior, and the need for more studies in the field.

Suicide is among the major public health problems in Sweden and worldwide with social, emotional and financial consequences. Suicide is present in almost all age groups, and the elderly shows no exception of this trend. The research defines the elderly as those 65 years of age and older. Among the elderly, the risk factors to commit suicide mainly include health-related causes, but also other social issues, such as the severity of depression and hopelessness, lack of reasons for living, social isolation, loneliness and the occurrence of stressful life events. The current paper focuses on loneliness as a risk factor. Loneliness among older adults contributes to several health- related issues such as self-assessed poor health status, mental decline, anxiety, depression and suicide. Research has demonstrated that many of the elderly experience loneliness. Several different methods and models are used both within and outside the primary care to prevent elderly loneliness. To understand the processes of suicide risk the Interpersonal Theory of Suicide has been used. It explains the different factors and processes that happen within and around a person ́s life when being in suicidal risk. The theory focuses on loneliness and burdensomeness as two main factors that can lead to suicide. The research aims to understand and analyse how different staff members and the Swedish healthcare deal with loneliness as a risk factor among old people that have suicidal behaviour. The research also aims to find out how this risk of loneliness could be managed. A qualitative case study was implemented that included semi-structured interviews with personnel from Region Skåne. The selection of the interviewees followed both purposive sampling and snowball sampling. In addition, online documents and reports from Region Skåne ́s website were used to complete the interview material in order to implement triangulation and to increase validity. The collected data were analysed using qualitative content analysis. The results show that staff members at Region Skåne’s Psychiatry departments use several different methods to identify the risk of loneliness among the elderly. The most remarkable results to emerge from the data are the several ways of communication they use with the patients, the different team-works they establish, as well as the time invested into gaining competences about the risk of suicide. / Självmord är bland de största folkhälsoproblemen i Sverige och världen över och leder till sociala, emotionella och ekonomiska konsekvenser. Självmord finns i nästan alla åldersgrupper, och de äldre visar inget undantag från denna trend. Forskningen definierar de “äldre” som är 65 år gamla och äldre. Bland äldre inkluderar riskfaktorerna för att begå självmord, huvudsakligen av hälsorelaterade orsaker (såsom förekomst av fysisk sjukdom, funktionella begränsningar), men också andra sociala problem, tex allvarlig depression och hopplöshet, brist på skäl att leva, social isolering, ensamhet och förekomsten av stressande livshändelser. I den här uppsatsen är det fokus på ensamhet som en riskfaktor. Ensamhet bland äldre vuxna bidrar till flera hälsorelaterade frågor såsom självbedömd dålig hälsostatus, mental nedgång, ångest, depression och självmord. Forskning har visat att många av de äldre upplever ensamhet. Flera olika metoder och modeller användes både inom och utanför primärvården för att förhindra ensamhet bland äldre. För att förstå processen för självmordsrisk har den interpersonella teorin om självmord tillämpats. Den förklarar de olika faktorerna och processerna som händer inom och runt en äldre vuxens liv när de är i självmordsrisk. Teorin fokuserar på ensamhet och känslan att man är en börda för samhället, som två huvudfaktorer och som eventuellt kan leda till självmord. Forskningen syftar till att förstå och analysera hur olika anställda inom den svenska sjukvården och hur man i allmänhet hanterar ensamhet som en riskfaktor bland äldre som har självmordsbeteenden. Forskningen syftar också till att ta reda på hur denna risk för ensamhet kan hanteras. En kvalitativ fallstudie genomfördes och inkluderade semistrukturerade intervjuer med personal från Region Skåne. Urvalet av de intervjuade togs avsiktligt och med snöbollseffekt. Dessutom användes ett online dokument och rapporter från Region Skånes webbplats för att slutföra och komplettera intervjumaterialet för att öka validiteten. Den insamlade data analyserades med användning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att anställda vid Region Skånes psykiatriska avdelningar använder flera olika metoder för att identifiera risken för ensamhet bland äldre. De mest anmärkningsvärda resultaten som framgår av uppgifterna är de olika kommunikationssätten de använder med patienterna, de olika teamarbeten som de skapar, samt den tid som investerats för att få kompetens om risken för självmord.

Denna studie har två övergripande syften. Det första är att undersöka om gymnasieelever tror att de kan påverka sin matematiska intelligens eller inte. Det andra syftet är att undersöka hur gymnasieelevers hjälpsökande beteende ser ut och vilka faktorer som påverkar dessa beteenden. Data samlades in via enkäter på i en skola i Norrbotten, totalt besvarade 250 gymnasieelever enkäten. Resultatet från undersökningen visade att gymnasieeleverna generellt hade en mer dynamisk än statisk syn på sin egen matematiska intelligens. Resultatet visade även att andelen gymnasieelever som hade ett undvikande hjälpsökande beteende var 21.6 % samt att få gymnasieelever sökte hjälp publikt medan merparten av gymnasieeleverna sökte hjälp privat, dock i olika hög grad. Slutligen visade resultatet att gymnasieelevernas undvikande hjälpsökande beteende påverkades av deras rädsla att uppfattas som dum av klasskamrater och utav deras syn på sin egen matematiska intelligens. Resultatet visade även att gymnasieelevernas publika hjälpsökande beteende korrelerade med deras rädsla att uppfattas som dum utav klasskamrater. / This study has two overall aims. The first is to investigate whether high school students believe that they can influence their mathematical intelligence or not. The second aim is to investigate high school students' help-seeking behaviour and which factors influence these behaviours. Data was collected via questionnaires at a school in Norrbotten, a total of 250 high school students answered the questionnaire. The results of the survey showed that the high school students generally had a more dynamic than static view of their own mathematical intelligence. The results also showed that the percentage of high school students who had an avoidant helpseeking behaviour was 21.6% and that few high school students sought help publicly, while most high school students sought help privately, although to varying degrees. Finally, the results showed that high school students' avoidant help-seeking behaviour was influenced by their fear of being perceived as dumb by classmates and by their view of their own mathematical intelligence. The results also showed that the high school students' public helpseeking behaviour correlated with their fear of being perceived as dumb by their classmates.