• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 25
  • 2
  • Tagged with
  • 27
  • 13
  • 10
  • 10
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Miljöbelastning från olika insamlingssystem av hushållens farliga avfall

Simonsson, Lena January 2009 (has links)
<p>Kommunerna har ett renhållningsansvar vilket innebär att de ansvarar för insamling och borttransportering av hushållsavfall, därmed även farligt avfall. Farligt avfall är olika produkter med egenskaper, såsom explosivt och hälsoskadligt, som gör att de definieras som farligt avfall. Om detta hanteras felaktigt finns det risker för både miljö och människor, därför bör det samlas in så mycket som möjligt på ett säkert sätt. För att öka insamlingen och få fler hushåll att lämna sitt farliga avfall finns ett antal olika insamlingssystem som kommuner kan använda. Syftet med den här rapporten var att studera några av insamlingssystemen för farligt avfall och se om de olika systemen gav olika miljöbelastning samt hur miljöpåverkan såg ut för dem. De insamlingsmetoder som studerades var grindhämtning, bokbussmodellen, färghandlarsystemet, fastighetsskötarmodellen och återvinningscentraler. Med miljöbelastning menas i denna rapport utsläpp av luftföroreningar från transporter vid själva insamlingen, avgränsat till transporter mellan hushållet och renhållarnas insamlingsplats. De emissionsparametrar som beräkningarna baseras på är koldioxid, kolmonoxid, kolväten, partiklar, kväveoxider och svaveldioxid. Utsläppen av koldioxid och svaveloxider beror främst av det bränsle som används, medan resterande föreningar även beror på förbränningsförhållanden vid körning av fordon. De olika luftföroreningarna som avges vid transporter bidrar i olika grad till olika miljöeffekter. För att redovisa hur stort det potentiella bidraget av olika utsläpp är till dessa miljöeffekter, från de studerade insamlingssystemen, utförs en förenklad version av en livscykelanalysstudie. Resultatet visar att olika insamlingssystem för hushållens farliga avfall ger olika miljöbelastning. Det insamlingssystem som ger upphov till störst miljöbelastning och miljöpåverkan per år tenderar att vara återvinningscentralerna.</p>
2

Riskanalys av transporter med farligt gods i Vänersborgs tätort samt riksväg 45

Johansson, Peter, Svensson, Calle January 2006 (has links)
<p>Årsskiftet 2003/2004 trädde Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor i kraft. Därmed upphävdes Räddningstjänstlagen. Lagtexten kräver att kommuner skall upprätta en riskhanteringsplan för tänkbara olyckstillfällen. Vänersborgs kommun har beslutat göra så och en del i detta arbete är att sammanställa en riskanalys. Denna rapport innehåller en riskanalys för farligt gods inom Vänersborgs tätort samt riksväg 45. Exempel på farligt gods är brandfarliga vätskor, frätande ämnen och gaser. Vid en riskanalys identifieras alla de risker som kan tänkas vara aktuella. Sannolikheten och konsekvenserna av dessa risker vägs samman till en risknivå, vilken kan åskådliggöras i t.ex. en riskmatris. Med risknivåerna som grund görs en riskvärdering, där storheter omvandlas till dimensionslösa värden (2 döda per 100 år blir t.ex. "låg risk"). Utifrån de värderade riskerna kan beslut tas om eventuella riskreducerande åtgärder. Inom ramen för denna rapport innebär riskerna avåkning eller kollision med läckage av gas, brandfarliga vätskor eller frätande ämnen som följd. Konsekvenserna av detta kan bli toxicitet, frätskador, brand, gasexplosion eller i extrema fall "Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion" (BLEVE).</p>
3

Min kompis säger att det är farligt! : En studie om högstadieelevers syn på styrketräning

Molda, Kristian January 2007 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera vad högstadielever anser beträffande styrketräning med tilläggsvikter och dess inverkan på längdtillväxten. Min hypotes är att mer än 50 procent av alla högstadieelever anser att man kan stanna i växten av att styrketräna med tilläggsvikter.</p><p>Anser högstadieelever i år 8 att man kan stanna i växten om man styrketränar med tilläggsvikter under tillväxtperioden? Finns det skillnader mellan könen? Vilka orsaker uppger eleverna till sina antaganden?</p><p>Metod</p><p>För att besvara mina frågeställningar använde jag mig av en enkätundersökning som besvarades av högstadieelever. 193 elever i år 8 valdes ut av dem svarade 180 på enkäten. Jag valde att göra undersökningen på elever i år 8 då de ännu inte haft en gymgenomgång med idrottslärarna på skolan och följaktligen inte blivit påverkade av dem. Tretton elever, tio flickor och tre pojkar, svarade inte på enkäten vilket ger ett bortfall på sju procent.</p><p>Resultat</p><p>180 elever svarade på enkäten av dem anser 84, mindre än hälften, att man kan stanna i växten av att styrketräna med tilläggsvikter medan 96 elever inte anser att det har någon inverkan på längdtillväxten vilket förkastar min hypotes. Däremot är det större andel flickor, mer än hälften, som anser att styrketräning har en negativ inverkan på längdtillväxten medan pojkarna i mindre grad anser det. De källor som ligger till grund för de elever som anser att man kan stanna i växten är i de flesta fall något de har hört från en kompis medan cirka en tredjedel har hört det från sina föräldrar. Totalt utgör dessa två källor 73 procent av fallen.</p><p>Slutsats</p><p>Det finns många ungdomar som är intresserade av styrketräning men som ännu inte börjat styrketräna samt en hel del ungdomar som redan börjat träna på gym. Nästan 50 procent av ungdomarna som svarade på enkäten anser att man kan stanna i växten av att styrketräna med tilläggsvikter. Med hänsyn till resultatet borde styrketräningsundervisningen börja redan i år 7 för att de ska få en bra grund tillsammans med behöriga instruktörer till hands.</p>
4

Min kompis säger att det är farligt! : En studie om högstadieelevers syn på styrketräning

Molda, Kristian January 2007 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att studera vad högstadielever anser beträffande styrketräning med tilläggsvikter och dess inverkan på längdtillväxten. Min hypotes är att mer än 50 procent av alla högstadieelever anser att man kan stanna i växten av att styrketräna med tilläggsvikter. Anser högstadieelever i år 8 att man kan stanna i växten om man styrketränar med tilläggsvikter under tillväxtperioden? Finns det skillnader mellan könen? Vilka orsaker uppger eleverna till sina antaganden? Metod För att besvara mina frågeställningar använde jag mig av en enkätundersökning som besvarades av högstadieelever. 193 elever i år 8 valdes ut av dem svarade 180 på enkäten. Jag valde att göra undersökningen på elever i år 8 då de ännu inte haft en gymgenomgång med idrottslärarna på skolan och följaktligen inte blivit påverkade av dem. Tretton elever, tio flickor och tre pojkar, svarade inte på enkäten vilket ger ett bortfall på sju procent. Resultat 180 elever svarade på enkäten av dem anser 84, mindre än hälften, att man kan stanna i växten av att styrketräna med tilläggsvikter medan 96 elever inte anser att det har någon inverkan på längdtillväxten vilket förkastar min hypotes. Däremot är det större andel flickor, mer än hälften, som anser att styrketräning har en negativ inverkan på längdtillväxten medan pojkarna i mindre grad anser det. De källor som ligger till grund för de elever som anser att man kan stanna i växten är i de flesta fall något de har hört från en kompis medan cirka en tredjedel har hört det från sina föräldrar. Totalt utgör dessa två källor 73 procent av fallen. Slutsats Det finns många ungdomar som är intresserade av styrketräning men som ännu inte börjat styrketräna samt en hel del ungdomar som redan börjat träna på gym. Nästan 50 procent av ungdomarna som svarade på enkäten anser att man kan stanna i växten av att styrketräna med tilläggsvikter. Med hänsyn till resultatet borde styrketräningsundervisningen börja redan i år 7 för att de ska få en bra grund tillsammans med behöriga instruktörer till hands.
5

Riskanalys av transporter med farligt gods i Vänersborgs tätort samt riksväg 45

Johansson, Peter, Svensson, Calle January 2006 (has links)
Årsskiftet 2003/2004 trädde Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor i kraft. Därmed upphävdes Räddningstjänstlagen. Lagtexten kräver att kommuner skall upprätta en riskhanteringsplan för tänkbara olyckstillfällen. Vänersborgs kommun har beslutat göra så och en del i detta arbete är att sammanställa en riskanalys. Denna rapport innehåller en riskanalys för farligt gods inom Vänersborgs tätort samt riksväg 45. Exempel på farligt gods är brandfarliga vätskor, frätande ämnen och gaser. Vid en riskanalys identifieras alla de risker som kan tänkas vara aktuella. Sannolikheten och konsekvenserna av dessa risker vägs samman till en risknivå, vilken kan åskådliggöras i t.ex. en riskmatris. Med risknivåerna som grund görs en riskvärdering, där storheter omvandlas till dimensionslösa värden (2 döda per 100 år blir t.ex. "låg risk"). Utifrån de värderade riskerna kan beslut tas om eventuella riskreducerande åtgärder. Inom ramen för denna rapport innebär riskerna avåkning eller kollision med läckage av gas, brandfarliga vätskor eller frätande ämnen som följd. Konsekvenserna av detta kan bli toxicitet, frätskador, brand, gasexplosion eller i extrema fall "Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion" (BLEVE).
6

Miljöbelastning från olika insamlingssystem av hushållens farliga avfall

Simonsson, Lena January 2009 (has links)
Kommunerna har ett renhållningsansvar vilket innebär att de ansvarar för insamling och borttransportering av hushållsavfall, därmed även farligt avfall. Farligt avfall är olika produkter med egenskaper, såsom explosivt och hälsoskadligt, som gör att de definieras som farligt avfall. Om detta hanteras felaktigt finns det risker för både miljö och människor, därför bör det samlas in så mycket som möjligt på ett säkert sätt. För att öka insamlingen och få fler hushåll att lämna sitt farliga avfall finns ett antal olika insamlingssystem som kommuner kan använda. Syftet med den här rapporten var att studera några av insamlingssystemen för farligt avfall och se om de olika systemen gav olika miljöbelastning samt hur miljöpåverkan såg ut för dem. De insamlingsmetoder som studerades var grindhämtning, bokbussmodellen, färghandlarsystemet, fastighetsskötarmodellen och återvinningscentraler. Med miljöbelastning menas i denna rapport utsläpp av luftföroreningar från transporter vid själva insamlingen, avgränsat till transporter mellan hushållet och renhållarnas insamlingsplats. De emissionsparametrar som beräkningarna baseras på är koldioxid, kolmonoxid, kolväten, partiklar, kväveoxider och svaveldioxid. Utsläppen av koldioxid och svaveloxider beror främst av det bränsle som används, medan resterande föreningar även beror på förbränningsförhållanden vid körning av fordon. De olika luftföroreningarna som avges vid transporter bidrar i olika grad till olika miljöeffekter. För att redovisa hur stort det potentiella bidraget av olika utsläpp är till dessa miljöeffekter, från de studerade insamlingssystemen, utförs en förenklad version av en livscykelanalysstudie. Resultatet visar att olika insamlingssystem för hushållens farliga avfall ger olika miljöbelastning. Det insamlingssystem som ger upphov till störst miljöbelastning och miljöpåverkan per år tenderar att vara återvinningscentralerna.
7

Bråklekar utomhus : En kvalitativ studie om pedagogers syn på bråklekar

Lidman, Edvin January 2018 (has links)
Denna studie handlar om hur pedagoger tänker runt bråklekar utomhus. Fokus i studien är att ta reda på hur pedagogerna förhåller sig till utevistelsen, vad pedagogernas uppfattning av bråklekarna är och hur pedagogerna behandlar pojkar och flickor när det kommer till bråkleken. För att ta reda på hur pedagogerna tänker runt bråklekarna har jag använt mig av en kvalitativ metod med interjuver och observationer. Resultatet visar att det finns många olika tankar runt bråklekarna ifrån pedagogerna. Man kan se att pedagogernas egna erfarenheter formar olika sätt att bemöta bråklekarna på. Många hanterar bråklekarna på olika sätt. Pedagogerna har olika gränser när bråklekarna är okej och inte okej. Det har också kommit fram att flickor vill leka dessa lekar men har däremot svårt att starta upp bråklekarna för att då skulle flickorna gå emot samhällets förväntningar.
8

Prior informed consent and hazardous trade : regulating trade in hazardous goods at the intersection of sovereignty, free trade and environmental protection /

Langlet, David, January 2007 (has links)
Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.
9

Potentialen i stadens överblivna ytor / The potential in urban leftover spaces

Lindmark, Filip, Vestholm, Adam January 2016 (has links)
Bostadsbristen är ett problem  som sträcker sig över hela landet. Platser för bebyggelse i städerna minskar.  Arbetet undersöker tre platser i Stockholm för framtida bebyggelse. Rapporten behandlar problem som dycker upp vid förtätning av Sveriges storstäder. Sverige har en lång historia gällande stadsbyggnad där olika ideal har format städerna under åren. Sveriges storstäder begränsas när det gäller platser som behövs för framtida bostäder. Nya metoder undersöks för att skapa ny mark att bebygga och en av platserna som behandlas i arbetet planeras en överdäckning. Platserna som behandlas i arbetet ligger på Lilla Essingen, överdäckning av Fredhällstunneln och östra delen av Södermalm.
10

Hantering av isolering innehållande CFC : En granskning av kommuners tillsyn samt rivningsentreprenörers arbete

Tibell, Jenny January 2016 (has links)
The purpose of this report was to investigate why insulation containing chlorofluorocarbon (CFC) is not always recycled correctly and examine if the supervision carried out by municipalities is enough to discourage erroneous handling. Additionally the purpose was to propose actions leading to that more insulation containing CFC is recycled and that municipalities can improve their supervision. The method used was a qualitative study where one questionnaire survey was sent to Swedish municipalities and one to demolition contractors. The results from the survey shows that 70 % of municipalities rarely carry out inspections on known demolition sites. This is mainly due to lack of resources but also due to not being aware of current demolition objects. Awareness is a primary condition for inspections. Often smaller municipalities are better informed which can be a consequence of better local knowledge. The survey shows that the material inventory, which is to take place before the application for demolition is filed, often is of a poor standard and lacks sampling for CFC. Lack of knowledge is pointed out as the main reason for incorrect handling of the material. Another reason is economy since identifying and taking care of hazardous waste is expensive. The level of knowledge needs to be increased among all affected parts and one way of doing so is to improve the cooperation and communication between different parts of the municipality so that more inspections can be conducted.

Page generated in 0.035 seconds