<p>Kommunerna har ett renhållningsansvar vilket innebär att de ansvarar för insamling och borttransportering av hushållsavfall, därmed även farligt avfall. Farligt avfall är olika produkter med egenskaper, såsom explosivt och hälsoskadligt, som gör att de definieras som farligt avfall. Om detta hanteras felaktigt finns det risker för både miljö och människor, därför bör det samlas in så mycket som möjligt på ett säkert sätt. För att öka insamlingen och få fler hushåll att lämna sitt farliga avfall finns ett antal olika insamlingssystem som kommuner kan använda. Syftet med den här rapporten var att studera några av insamlingssystemen för farligt avfall och se om de olika systemen gav olika miljöbelastning samt hur miljöpåverkan såg ut för dem. De insamlingsmetoder som studerades var grindhämtning, bokbussmodellen, färghandlarsystemet, fastighetsskötarmodellen och återvinningscentraler. Med miljöbelastning menas i denna rapport utsläpp av luftföroreningar från transporter vid själva insamlingen, avgränsat till transporter mellan hushållet och renhållarnas insamlingsplats. De emissionsparametrar som beräkningarna baseras på är koldioxid, kolmonoxid, kolväten, partiklar, kväveoxider och svaveldioxid. Utsläppen av koldioxid och svaveloxider beror främst av det bränsle som används, medan resterande föreningar även beror på förbränningsförhållanden vid körning av fordon. De olika luftföroreningarna som avges vid transporter bidrar i olika grad till olika miljöeffekter. För att redovisa hur stort det potentiella bidraget av olika utsläpp är till dessa miljöeffekter, från de studerade insamlingssystemen, utförs en förenklad version av en livscykelanalysstudie. Resultatet visar att olika insamlingssystem för hushållens farliga avfall ger olika miljöbelastning. Det insamlingssystem som ger upphov till störst miljöbelastning och miljöpåverkan per år tenderar att vara återvinningscentralerna.</p>

Kommunerna har ett renhållningsansvar vilket innebär att de ansvarar för insamling och borttransportering av hushållsavfall, därmed även farligt avfall. Farligt avfall är olika produkter med egenskaper, såsom explosivt och hälsoskadligt, som gör att de definieras som farligt avfall. Om detta hanteras felaktigt finns det risker för både miljö och människor, därför bör det samlas in så mycket som möjligt på ett säkert sätt. För att öka insamlingen och få fler hushåll att lämna sitt farliga avfall finns ett antal olika insamlingssystem som kommuner kan använda. Syftet med den här rapporten var att studera några av insamlingssystemen för farligt avfall och se om de olika systemen gav olika miljöbelastning samt hur miljöpåverkan såg ut för dem. De insamlingsmetoder som studerades var grindhämtning, bokbussmodellen, färghandlarsystemet, fastighetsskötarmodellen och återvinningscentraler. Med miljöbelastning menas i denna rapport utsläpp av luftföroreningar från transporter vid själva insamlingen, avgränsat till transporter mellan hushållet och renhållarnas insamlingsplats. De emissionsparametrar som beräkningarna baseras på är koldioxid, kolmonoxid, kolväten, partiklar, kväveoxider och svaveldioxid. Utsläppen av koldioxid och svaveloxider beror främst av det bränsle som används, medan resterande föreningar även beror på förbränningsförhållanden vid körning av fordon. De olika luftföroreningarna som avges vid transporter bidrar i olika grad till olika miljöeffekter. För att redovisa hur stort det potentiella bidraget av olika utsläpp är till dessa miljöeffekter, från de studerade insamlingssystemen, utförs en förenklad version av en livscykelanalysstudie. Resultatet visar att olika insamlingssystem för hushållens farliga avfall ger olika miljöbelastning. Det insamlingssystem som ger upphov till störst miljöbelastning och miljöpåverkan per år tenderar att vara återvinningscentralerna.

The purpose of this report was to investigate why insulation containing chlorofluorocarbon (CFC) is not always recycled correctly and examine if the supervision carried out by municipalities is enough to discourage erroneous handling. Additionally the purpose was to propose actions leading to that more insulation containing CFC is recycled and that municipalities can improve their supervision. The method used was a qualitative study where one questionnaire survey was sent to Swedish municipalities and one to demolition contractors. The results from the survey shows that 70 % of municipalities rarely carry out inspections on known demolition sites. This is mainly due to lack of resources but also due to not being aware of current demolition objects. Awareness is a primary condition for inspections. Often smaller municipalities are better informed which can be a consequence of better local knowledge. The survey shows that the material inventory, which is to take place before the application for demolition is filed, often is of a poor standard and lacks sampling for CFC. Lack of knowledge is pointed out as the main reason for incorrect handling of the material. Another reason is economy since identifying and taking care of hazardous waste is expensive. The level of knowledge needs to be increased among all affected parts and one way of doing so is to improve the cooperation and communication between different parts of the municipality so that more inspections can be conducted.

<p>The collection of hazardous waste from the household around Swedish municipalities varies. 1% of the households waste is hazardous waste. It has hazardous features that can give bad consequences for the nature and human health if we don’t collect it and treat it. Therefore the law controls it, the municipalities have responsibility for the household waste. The municipalities are supposed to raising it and treating it, even if the producers have responsibility for some kind of hazardous waste.</p><p> </p><p>Common systems that municipalities use are:</p><p> </p><ul><li>Recycling centre</li><li>Hazardous waste collection point</li><li>Collection at the gate</li><li>Clean vehicle</li><li>Collection at house by a caretaker</li><li>Collection at shopping centre</li></ul><p> </p><p>Kalmarsundsregionens renhållare wants to increase the quantity by increasing the collection. The systems that Swedish municipalities use for hazardous waste from households have therefore been evaluated. The systems have been investigated in regard to<strong> </strong>the security, how useable they are for clients and above all what quantity of waste it gives. There seams not to be an ultimate system that can fill all the criterions.<strong> </strong>The information about the systems and the possibilities for the households to leave the hazardous waste seams to be the most important for an increased collected quantity of waste.</p><p> </p>

The collection of hazardous waste from the household around Swedish municipalities varies. 1% of the households waste is hazardous waste. It has hazardous features that can give bad consequences for the nature and human health if we don’t collect it and treat it. Therefore the law controls it, the municipalities have responsibility for the household waste. The municipalities are supposed to raising it and treating it, even if the producers have responsibility for some kind of hazardous waste.   Common systems that municipalities use are:   Recycling centre Hazardous waste collection point Collection at the gate Clean vehicle Collection at house by a caretaker Collection at shopping centre   Kalmarsundsregionens renhållare wants to increase the quantity by increasing the collection. The systems that Swedish municipalities use for hazardous waste from households have therefore been evaluated. The systems have been investigated in regard to the security, how useable they are for clients and above all what quantity of waste it gives. There seams not to be an ultimate system that can fill all the criterions. The information about the systems and the possibilities for the households to leave the hazardous waste seams to be the most important for an increased collected quantity of waste.

Syftet med denna rapport är att identifiera och kvantifiera logistiska nyckelaspekter kring etablerandet av en behandlingsanläggning för flygaska, samt ge förslag på lämplig lokalisering av denna. Med hjälp av tyngdpunktsmetoden samt omfattande studier av olika typer av rapporter fastställs nutida och framtida förusättningar för denna etablering.

<p>Kommunerna är idag ansvariga för insamling av hushållens avfall. Staten försöker styra den kommunala avfallshanteringen genom nationella styrmedel. Kommuner som vill ändra sitta avfallshanteringssystem står idag inför stora utmaningar eftersom avfallshanteringen är komplex och det gör det svårt att avgöra vilken metod som är fördelaktigast. Två fraktioner som är omdiskuterade är det biologiska och farliga avfallet, kring dessa finns det inga direkta eller klara riktlinjer. I den här studien har vi valt att genom intervjuer studera hur dessa fraktioner hanteras i tre kommuner. Syftet med studien är att genom tre fall analysera motiv, konsekvenser och lärdomar av att samla in biologiskt respektive farligt avfall. En annan problematiskt del i avfallshanteringen är att statistiken och kontrollen över flödena av farligt avfall i Sverige är bristfällig. Syftet är således även att genom ett frågeformulär sammanställa en lista över mängden insamlat farlig avfall i Sveriges samtliga kommuner. </p><p>Vi har valt att undersöka kommunerna, Surahammar, Västerås och Järfälla, som har ett annorlunda tillvägagångssätt när det gäller insamling av biologiskt och farligt avfall. Även andra insamlingssystem presenteras kortfattat. I Surahammar studeras den biologiska fraktionen där kommunen använder ett system med köksavfallskvarnar. Åsikter om vad som räknas som för- respektive nackdelar går isär. Även i Västerås granskades ett system för den biologiska fraktionen men här har kommunen valt ett mer traditionellt insamlingssystem, de har dock en annorlunda behandling av det uppkomna avfallet vilket i slutänden generera biogas. I Västerås är kretsloppet slutet och därmed är fördelarnamånga. I Järfälla Kommun har ett fastighetsnära insamlingssystem för farligt avfall undersökts. I systemet finns två stora fördelar, dels den höga servicen och dels att kommunens kostnader för destruktion minskat. Den största nackdelen är att flerfamiljshusen ännu inte är en fungerande del av systemet. En viktig slutsats från den sammanställda listan är att kommuner med en befolkning över 50 000 inte lyckas bättre med insamlingen än kommuner med färre invånare.</p>

Kommunerna är idag ansvariga för insamling av hushållens avfall. Staten försöker styra den kommunala avfallshanteringen genom nationella styrmedel. Kommuner som vill ändra sitta avfallshanteringssystem står idag inför stora utmaningar eftersom avfallshanteringen är komplex och det gör det svårt att avgöra vilken metod som är fördelaktigast. Två fraktioner som är omdiskuterade är det biologiska och farliga avfallet, kring dessa finns det inga direkta eller klara riktlinjer. I den här studien har vi valt att genom intervjuer studera hur dessa fraktioner hanteras i tre kommuner. Syftet med studien är att genom tre fall analysera motiv, konsekvenser och lärdomar av att samla in biologiskt respektive farligt avfall. En annan problematiskt del i avfallshanteringen är att statistiken och kontrollen över flödena av farligt avfall i Sverige är bristfällig. Syftet är således även att genom ett frågeformulär sammanställa en lista över mängden insamlat farlig avfall i Sveriges samtliga kommuner. Vi har valt att undersöka kommunerna, Surahammar, Västerås och Järfälla, som har ett annorlunda tillvägagångssätt när det gäller insamling av biologiskt och farligt avfall. Även andra insamlingssystem presenteras kortfattat. I Surahammar studeras den biologiska fraktionen där kommunen använder ett system med köksavfallskvarnar. Åsikter om vad som räknas som för- respektive nackdelar går isär. Även i Västerås granskades ett system för den biologiska fraktionen men här har kommunen valt ett mer traditionellt insamlingssystem, de har dock en annorlunda behandling av det uppkomna avfallet vilket i slutänden generera biogas. I Västerås är kretsloppet slutet och därmed är fördelarnamånga. I Järfälla Kommun har ett fastighetsnära insamlingssystem för farligt avfall undersökts. I systemet finns två stora fördelar, dels den höga servicen och dels att kommunens kostnader för destruktion minskat. Den största nackdelen är att flerfamiljshusen ännu inte är en fungerande del av systemet. En viktig slutsats från den sammanställda listan är att kommuner med en befolkning över 50 000 inte lyckas bättre med insamlingen än kommuner med färre invånare.

<p>Norrköpings kommun har idag svårigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och återvinningsstation, nå ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus på möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnära insamling. För att få fram olika centrala aktörers inställning till en fastighetsnära modell har intervjuer utförts på entreprenör, tjänsteman på Norrköpings kommun och tjänsteman på Hyresbostäder i Norrköping. Undersökningen visar att åsikterna mellan aktörerna går vitt isär men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsättningar till att modellen kan implementeras.</p>

The European parliament and the council produced the directive 2008/97/EC to reach a circular society, reducing the use of recourses, and to increase recycling. Not using natural gravel is one way to reach the goals in the directive (2008/98/EC), this will lead to more use of recycled materials, such as concrete from demolished buildings. The purpose of this study was to establish if there is any discrepancy between different waste facilities in Sweden, regarding their management of waste from the construction and demolition industry. For example, reception and routines regarding asbestos and PCB (Polychlorinated biphenyl) in windows was examined. Interviews were held with 8 municipalities in Sweden, 4 municipalities in the north of Sweden and 4 in the south. In almost every question, differences between the north and the south of Sweden were shown. Among the differences, the facilities in the south of Sweden had more developed routines regarding PCB in windows. This may be due to a difference regarding for example economics and the size of the city. In conclusion these differences between the waste facilities regarding their management of waste may be due to resources, time, knowledge, social factors, economic and local climate. The significance of these differences may for example be that substances are more easily dispersed in the environment due to different handling of the waste.