<p>Kommunerna är idag ansvariga för insamling av hushållens avfall. Staten försöker styra den kommunala avfallshanteringen genom nationella styrmedel. Kommuner som vill ändra sitta avfallshanteringssystem står idag inför stora utmaningar eftersom avfallshanteringen är komplex och det gör det svårt att avgöra vilken metod som är fördelaktigast. Två fraktioner som är omdiskuterade är det biologiska och farliga avfallet, kring dessa finns det inga direkta eller klara riktlinjer. I den här studien har vi valt att genom intervjuer studera hur dessa fraktioner hanteras i tre kommuner. Syftet med studien är att genom tre fall analysera motiv, konsekvenser och lärdomar av att samla in biologiskt respektive farligt avfall. En annan problematiskt del i avfallshanteringen är att statistiken och kontrollen över flödena av farligt avfall i Sverige är bristfällig. Syftet är således även att genom ett frågeformulär sammanställa en lista över mängden insamlat farlig avfall i Sveriges samtliga kommuner. </p><p>Vi har valt att undersöka kommunerna, Surahammar, Västerås och Järfälla, som har ett annorlunda tillvägagångssätt när det gäller insamling av biologiskt och farligt avfall. Även andra insamlingssystem presenteras kortfattat. I Surahammar studeras den biologiska fraktionen där kommunen använder ett system med köksavfallskvarnar. Åsikter om vad som räknas som för- respektive nackdelar går isär. Även i Västerås granskades ett system för den biologiska fraktionen men här har kommunen valt ett mer traditionellt insamlingssystem, de har dock en annorlunda behandling av det uppkomna avfallet vilket i slutänden generera biogas. I Västerås är kretsloppet slutet och därmed är fördelarnamånga. I Järfälla Kommun har ett fastighetsnära insamlingssystem för farligt avfall undersökts. I systemet finns två stora fördelar, dels den höga servicen och dels att kommunens kostnader för destruktion minskat. Den största nackdelen är att flerfamiljshusen ännu inte är en fungerande del av systemet. En viktig slutsats från den sammanställda listan är att kommuner med en befolkning över 50 000 inte lyckas bättre med insamlingen än kommuner med färre invånare.</p>

Kommunerna är idag ansvariga för insamling av hushållens avfall. Staten försöker styra den kommunala avfallshanteringen genom nationella styrmedel. Kommuner som vill ändra sitta avfallshanteringssystem står idag inför stora utmaningar eftersom avfallshanteringen är komplex och det gör det svårt att avgöra vilken metod som är fördelaktigast. Två fraktioner som är omdiskuterade är det biologiska och farliga avfallet, kring dessa finns det inga direkta eller klara riktlinjer. I den här studien har vi valt att genom intervjuer studera hur dessa fraktioner hanteras i tre kommuner. Syftet med studien är att genom tre fall analysera motiv, konsekvenser och lärdomar av att samla in biologiskt respektive farligt avfall. En annan problematiskt del i avfallshanteringen är att statistiken och kontrollen över flödena av farligt avfall i Sverige är bristfällig. Syftet är således även att genom ett frågeformulär sammanställa en lista över mängden insamlat farlig avfall i Sveriges samtliga kommuner. Vi har valt att undersöka kommunerna, Surahammar, Västerås och Järfälla, som har ett annorlunda tillvägagångssätt när det gäller insamling av biologiskt och farligt avfall. Även andra insamlingssystem presenteras kortfattat. I Surahammar studeras den biologiska fraktionen där kommunen använder ett system med köksavfallskvarnar. Åsikter om vad som räknas som för- respektive nackdelar går isär. Även i Västerås granskades ett system för den biologiska fraktionen men här har kommunen valt ett mer traditionellt insamlingssystem, de har dock en annorlunda behandling av det uppkomna avfallet vilket i slutänden generera biogas. I Västerås är kretsloppet slutet och därmed är fördelarnamånga. I Järfälla Kommun har ett fastighetsnära insamlingssystem för farligt avfall undersökts. I systemet finns två stora fördelar, dels den höga servicen och dels att kommunens kostnader för destruktion minskat. Den största nackdelen är att flerfamiljshusen ännu inte är en fungerande del av systemet. En viktig slutsats från den sammanställda listan är att kommuner med en befolkning över 50 000 inte lyckas bättre med insamlingen än kommuner med färre invånare.

All life forms require the nutrient phosphorus and it cannot be substituted by any other element. The global cycle of phosphorus is special among the major biogeochemical cycles, since it has no significant gaseous compounds and only closes every 10-100 million years. However, human activities, as application of mineral fertilizers, conversion of natural ecosystems to arable land and releases of untreated waste, intensify remarkably thephosphorus flows. The problems with linear flows of a limited resource leading to eutrophication of aquaticenvironments, for instance, have generated national environmental quality objectives for phosphorus in Sweden. The main objective of this master thesis is to get a holistic overview of how phosphorus is moving through Gothenburg today, using Material Flow Analysis as method. The spatial system boundary is the municipality of Gothenburg and the temporal system boundary is the year of 2009. One way of dealing with the linear flows ofphosphorus might be to develop the wastewater systems used in Gothenburg today. Possible changes in phosphorus flows, if kitchen grinders or urine-diverting toilets were installed in Gothenburg, are evaluated. In order to make the phosphorus management more sustainable, the linear flows have to be closed to a larger extent than today. One way towards this ambition is to emphasize other fertilizers than the mineral ones, like urine and low-contaminated sludge. The MFA shows that the absolutely largest input of phosphorus to Gothenburg is via the food. The two large outputs of the same magnitude are the digested sludge from the wastewater treatment plant of Rya and the ashes from the waste-fuelled district heating power plant of Sävenäs. About 7% of the phosphorus input to Gothenburg continues into the aquatic environment. According to this study, urine diversion and separate collection of food seem prospective in order to decrease the phosphorus flows in digested sludge from the wastewater treatment plant, ashes and aquatic deposition. An additional advantage would be generation of recycled fertilizing products with good quality. / Näringsämnet fosfor är nödvändigt för alla levande organismer och kan inte ersättas av något annat grundämne. Den globala fosforcykeln är speciell då den inte innehåller några gasformiga föreningar och sluts var 10-100 miljonte år. Användning av konstgödsel, omvandling av tidigare orörda ekosystem till odlingsmark och utsläppav förorenat avfall är exempel på mänskliga aktiviteter som intensifierar fosforflöden. Problemet med att linjäraflöden av denna begränsade resurs leder till övergödning av vattenmiljöer har genererat nationella miljömål i Sverige för fosfor. Det huvudsakliga målet med detta examensarbete är att få en översikt av hur fosfor rör sig genom Göteborg idag med hjälp av substansflödesanalys. Den rumsliga systemgränsen är kommungränsen för Göteborg och den tidsmässiga avgränsningen är året 2009. Ett sätt att förbättra de linjära fosforflödena kan vara att utveckla deavloppssystem som idag används i Göteborg. Förändringarna som uppstår i fosforflödena vid installation av urinsorterande toaletter alternativt köksavfallskvarnar undersöks. Linjära flöden måste bli återcirkulerade i en högre utsträckning än idag ifall fosforhushållningen ska gå mot hållbarhet. Ett sätt att nå denna ambition är att lyfta fram andra gödselprodukter än konstgödsel, exempelvis urin och renare slam. Flödesanalysen visar att det definitivt största inflödet av fosfor till Göteborg är via livsmedel. De två största fosforutflödena, båda i samma storleksordning, är rötat slam från Ryaverket och aska från sopförbränningsanläggningen Sävenäs. Cirka 7% av den fosfor som flödar in i Göteborg fortsätter vidare ut i vattenmiljön. Enligt denna studie verkar urinsortering och separat insamling av matavfall vara goda lösningar för en framtid med mindre fosfor i slammet från Rya och i aska samt till vattenmiljön. En ytterligare fördel skulle vara erhållandet av hållbara gödselprodukter med god kvalitet. / <p>This master thesis has also been published as a technical report at Chalmers with Report No. 2011:124.</p>