<p>Vattenfall Heat Uppsala runs the waste incineration plant in Uppsala, which produces district heating, process steam, district cooling and electricity. Vattenfall Heat Uppsala has decided to introduce an energy management system with the aim to increase the energy efficiency of the plant. The basis in such a system is to make an energy mapping.</p><p>In this thesis an energy mapping has been performed at the waste incineration plant with the aim to identify and determine the size of energy flows. The investigated energy flows are used fuel, produced and used steam, produced district heating and cooling. Also the use of electricity to run the processes has been investigated. The results have also been used to look at the energy flows in the perspective of exergy to investigate how the quality of different energy forms are used in the processes.With the results of the energy mapping, potential for energy efficiency measures has been identified.</p><p>The results from the mapping shows that the use of electricity is low compared to similar plants and therefore any major actions to lower the use of electricity have not been found. Many internal processes use steam for different types of heating. The pressure of the used steam is often reduced by reducing valves, which causes a loss of exergy. Calculations show that theoretically about 30 GWh of electricity could be produced if the steam instead expands in turbines to reduce its pressure.</p>

Vattenfall Heat Uppsala runs the waste incineration plant in Uppsala, which produces district heating, process steam, district cooling and electricity. Vattenfall Heat Uppsala has decided to introduce an energy management system with the aim to increase the energy efficiency of the plant. The basis in such a system is to make an energy mapping. In this thesis an energy mapping has been performed at the waste incineration plant with the aim to identify and determine the size of energy flows. The investigated energy flows are used fuel, produced and used steam, produced district heating and cooling. Also the use of electricity to run the processes has been investigated. The results have also been used to look at the energy flows in the perspective of exergy to investigate how the quality of different energy forms are used in the processes.With the results of the energy mapping, potential for energy efficiency measures has been identified. The results from the mapping shows that the use of electricity is low compared to similar plants and therefore any major actions to lower the use of electricity have not been found. Many internal processes use steam for different types of heating. The pressure of the used steam is often reduced by reducing valves, which causes a loss of exergy. Calculations show that theoretically about 30 GWh of electricity could be produced if the steam instead expands in turbines to reduce its pressure.

Från år 2013 innefattas även avfallsförbränningsanläggningar i Sverige av EU:s handelssystem för utsläppsrätter, EU ETS. Handelssystem innefattar enbart de utsläpp av koldioxid som skapats vid förbränning av fossila bränslen. Hushållsavfallet samt industriavfallet, som är anläggningarnas bränsle, består av en blandning av biogena och fossila bränslen. Denna lagändring ställer nya krav på mätnoggrannheten samt redovisningen av fossilandelen av koldioxidutsläppen. I dagsläget finns ett antal metoder för att genomföra dessa mätningar men gemensamt för metoderna är den höga kostnaden som härrör mätningarna. Detta arbete är utfört på uppdrag av Tekniska verken i Linköping vilket äger och driver avfallsförbränningsanläggningar varför dessa har ett stort intresse av resultatet. Syftet med detta arbete är att utreda om en ny beräkningsmetod kan tillämpas samt om denna är tillförlitlig för bestämning av fossilt kol i utsläppen. Vid arbetets start erhölls ett värmevärdessamband. Denna ekvation skulle ligga till grund för beräkningen av andelen fossilt samt biogent bränsle i avfallet. Beräkningsmetoden skulle baseras på anläggningens befintliga driftdata. För att angripa problemet granskades tidigare litteratur i ämnet för att få vägledning om vilka mätparametrar samt vilka ekvationer som skulle krävas. För att göra beräkningen krävs kännedom om bränslets värmevärde samt det biogena samt fossila bränslets värmevärde. Beräkningsmetoden har med anledning av detta valts att delas in sex olika områden med tillhörande ekvationer, vilket redovisas nedan. Massbalans/avfallets sammansättning Värmevärdesberäkning Vattenbalans/fukt i bränsle Askhalt Effektsamband Rökgasflöde Beräkningsmetoden som publiceras i detta arbete kan teoretiskt fungera, men för ett tillförlitligt resultat krävs djupare studier i respektive område. Beräkningsmetoden kräver många mätsignaler vilket bidrar till att den totala osäkerheten i metoden blir stor. En liten förändring i mätsignalerna ger stor inverkan på metodens slutliga resultat, andelen fossilt kol i avfallet. Detta medför att metoden kräver tillförlitlig mätdata med små osäkerheter för att ge ett korrekt svar. Innan implementering av beräkningsmetoden sker bör metoden verifieras mot en annan känd metod, exempelvis 14C – analys. / From 2013 waste-to-energy (WTE) plants in Sweden are included in the European Union Emissions Trading System, EU ETS. EU ETS involves only carbon emissions created by fossil fuels. Household waste and industrial waste, which is the fuel, consists of a mixture of biogenic and fossil fuels. This amendment imposes new demands on measurement accuracy and reporting of fossil part of carbon emissions. In the current situation there are a number of methods to carry out these measurements, but these methods are highly expensive. This work is carried out on behalf of Tekniska verken, Linköping, which owns and operates WTE plants and thus have strong interest in this result. The aim of this work is to investigate whether a new calculation method can be applied and if the method is reliable for the determination of fossil carbon in the emissions. When starting the work an equation for the heating value was available. This equation was the basis for the further calculation of the proportion of the fossil and biogenic fuels in the waste. The method was recommended to be based on the facility's existing operational data. To tackle the main problem, the work started with a review of the literature .To make the calculations, knowledge of the fuel heating value and the biogenic and fossil fuel heating value were needed. Due to these parameters the method was divided into six different areas and related equations, which are reported below. o Mass Balance / waste composition o Heat Value Calculation o Water Balance / moisture in fuel o Ash content o Effect relationships o Flue gas The calculation method published in this work might work theoretically, but for reliable results further studies in each area are required. The calculation method requires many measurement signals which makes the method become uncertain. Small changes in the measured signals provide a major impact on the method's final results, i.e the proportion of fossil carbon in the waste. This means that the method requires reliable measurement data with small uncertainties to produce a correct outcome. Before the implementation of the calculated method the recommendation is to verify the method with other known methods, such as 14C - analysis.

Förbränning är ett effektivt och vanligt sätt att ta hand om avfall i Sverige och Europa. Vid förbränningen bildas två typer av askor, bottenaska och flygaska. Bottenaska är ofarlig för miljön och kan användas som konstruktionsmaterial på deponier medan flygaska klassas som farligt avfall och måste tas omhand. Flygaskan som följer med rökgaserna renas i elektrofilter och i våtkemiska gasreningsstegen, samlas till ett cementliknande material som kallas Bambergkakor som kan läggas på deponi. Flygaskan innehåller värdefulla metaller som är kemiskt bundna vid andra ämnen. På Renova som är ett ledande företag inom avfallshantering och återvinning i Västsverige pågår försök för att laka ur metaller såsom zink och koppar ur flygaskan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur blandningsförhållandena av survatten/vatten och survatten/sulfatvatten påverkar pH-värdet samt metallutvinningen med fokus på zink men även biprodukter såsom bly och koppar. Två olika flygaskor från 2012 och 2015 användes vid försöken. Resultaten från labbundersökningar visade att för aska 2015 är det bäst att använda L/S 6 för att nå önskat pH-värde medan det för aska 2012 endast behövdes 50ml survatten. Det visade sig också att ganska mycket sulfatvatten kunde tillsättas till blandningen av aska och survatten utan att pH-värdet ändrades avsevärt. Utbytet av zink var högt för både askorna. Tillsättning av sulfatvatten hade olika effekt på zinkutbytet. Utbytet för ena askan blev högre med tillsatt sulfatvatten men hade ingen effekt på den andra askan.

Ett allt vanligare sätt att ta hand om det avfall som produceras i samhället är att förbränna det för att producera el och fjärrvärme. Detta gör Bodens Energi AB vid deras värmeverk som har flera avfallseldade pannor. Detta arbete fokuserar på deras största avfallseldade ångpanna där det uppstår problem till följd av askhanteringen. Den heta askan som kommer från pannan kyls ned i en asktransportör som är vattenfylld. Detta gör att vattnet blir varmt och samtidigt bildas det ånga som sedan bidrar till dålig arbetsmiljö då underhåll ska utföras på asktransportören. Den dåliga arbetsmiljön uppstår till följd av de skadliga ämnen som finns i vattnet, och därmed ångan, till följd av avfallet. Speciellt är det höga halter av klorid och sulfat men även andra skadliga ämnen. Den värme som finns tillgänglig i asktransportören utnyttjas inte idag och förslaget från företaget är att använda det till markvärme som kan smälta snö och is i en tipphall. I tipphallen är det idag problem för lastbilar att lasta av avfallet till följd av isbildning som uppstår i samband med ett sluttande plan. I det här arbetet har två lösningar undersökts med målet att sänka temperaturen på vattnet i asktransportören, baserat på företagets önskemål, och därmed minska ångbildningen. Lösningarna ska klara av den aggressiva miljö som förekommer i vattnet och ska vara kompatibla med markvärme som installeras i en tipphall. Utöver en beskrivning av lösningarna har även en analys av mass- och energiflöden gjorts för vattnet i asktransportören som underlag till beräkningarna. Den ena lösningen använder sig av plaströr som är formade som U och som sänks ned i vattnet i transportören. För den lösning visade resultatet att värmeöverföringen var för låg. För den andra lösningen, då den heta ytan på utsidan av transportören kyls med vatten, visar resultatet på att det är ett fungerade koncept. Lösningen innebär att kanaler skapas där vatten får passera den heta ytan flera gånger. Med denna lösning uppnås den sökta utloppstemperaturen på 45 °C och effekten på 250 kW för markvärmen. Samtidigt visar den framtagna energibalansen att värmflödet från transportörens väggar till vattnet i kanalerna är för liten. Den största energin finns i ångan som befinner sig i en annan del av transportören. Till följd av osäkerheter i energibalansen i form av massflöden och temperaturer är det inte möjligt att beräkna temperatursänkningen för vattnet. Men även om temperaturen på vattnet i transportören kan sänkas kommer ångbildningen inte att minska. Därför är rekommendationen att inte använda sig av lösningen med kanalerna. Framtida arbeten bör istället fokusera på att kondensera ångan genom att skapa kalla ytor på insidan av transportören.

I Sverige ökar förbränningen av avfall som inte är ett helt definierbart bränsle. Detta är i mångt och mycket ekonomiskt och miljömässigt försvarbart genom den höga kvalitén på rökasreningen, som garanterar att en mycket liten del av föroreningar når atmosfären, utan dessa koncentreras i askorna. Avfallsaskor går till stor del till deponier och används där för sluttäckning eller för att deponeras, samt att en stor mängd flygaska transporteras till Langöya. Inom en tioårsperiod kommer deponierna vara sluttäckta och Langöya uppfyllt, samtidigt som mängden avfallsaskor ökar, vilket innebär krav på nya lösningar. Orsaken till att framförallt flygaskan klassas som farligt avfall är koncentrationen av tungmetaller och föroreningar som härrör från bränslet. Det har forskat i åratal om metoder som ger miljöriktig användning och metoder för att minska miljöpåverkan från askor, men ytterligare forskning krävs för att få svar på den långsiktiga miljöpåverkan samt alternativa användningsområden. Är avfallsaskorna farligt avfall eller en framtida resurs, en svår fråga att besvara, eftersom det är mycket arbete som behövs ifrån politiker, myndigheter, branschen, forskningen och gemene mans inställning till sopsortering för att lyckas förvandla ett farligt avfall till en resurs. / The combustion of waste is increasing in Sweden and the waste is not an entirely definable fuel. This is very much economically and environmentally defensible by the high quality of smoke purification, which ensures that a very small percentage of pollutants reaching the atmosphere, but on the other hand they are concentrated in the ash. Ashes from the incineration of waste go largely to landfills and are used to cap or to be deposited, and that a large amount of fly ash is transported to Langöya. Within a decade, the landfill will be completed covered and Langöya fulfilled, while the amount of ashes from the incineration are increasing, which would require new solutions. The reason for the particular fly ash as hazardous waste is the concentration of heavy metals and pollutions emanating from the fuel. It has been researched for years about the methods that provide environmentally sound use and methods to reduce the environmental impact of ashes, but further research is needed to find answer to the long-term environmental impact and alternative uses. Are ashes from waste hazardous waste or a future resource, a difficult question to answer, because there is much work needed from politicians, government agencies, industry, research and the general public attitude towards waste separation to successfully transform a hazardous waste into a resource.

Syftet med denna rapport är att identifiera och kvantifiera logistiska nyckelaspekter kring etablerandet av en behandlingsanläggning för flygaska, samt ge förslag på lämplig lokalisering av denna. Med hjälp av tyngdpunktsmetoden samt omfattande studier av olika typer av rapporter fastställs nutida och framtida förusättningar för denna etablering.

I Sverige idag är förbränning av avfall med energiåtervinning den primära lösningen för avfall som inte återanvänds eller återvinns. Avfall innehåller en stor variation av material, och med det följer en del drifttekniska problem som kan uppstå i en panna, vilket begränsar pannans effektivitet. Olika grundämnen återfinns i olika avfallsfraktioner och somliga kan orsaka svåra problem med korrosion och beläggningsbildning i värmeöverförande delar nedströms förbränningszonen i en panna. Kraftvärmeindustrin har länge varit medvetna om riskerna till följd av klorrikt bränsle, då klor är ett ämne man vet bidrar till korrosion. Nya material gör dock att höga halter av, för kraftvärmeindustrin, tidigare okända grundämnen kommer in i anläggningarna. Ett av dessa grundämnen är fluor som förekommer bland annat i fluorpolymerer som är kemiskt inerta och hållbara plaster. Fluorpolymerer återfinns i exempelvis sport- och friluftskläder samt köksredskap och produktionen av dessa material bedöms öka kraftigt de närmaste åren.   Syftet med det här arbetet var att genom termodynamiska beräkningar och med förbränningsförsök i bänkskala undersöka fraktionering och sulfatering av fluor under ett antal olika förutsättningar. Fyra bränsleblandningar undersöktes vid förbränning i en 20 kW undermatad pelletsbrännare med rena träpellets dopade med natriumsalt. En blandning innehöll enbart natriumfluorid (NaF), en blandning innehöll enbart natriumklorid (NaCl), en blandning innehöll både NaF och NaCl samt en blandning innehöll NaF, NaCl och svavel. Under förbränningsförsöken noterades halterna av HCl, HF och SO2 i rökgaserna. Efterföljande analys av bottenaska, beläggningar och partiklar i rökgasen genomfördes med SEM/EDS samt XRD-analys. Resultatet visade att fluor verkar ha större benägenhet än klor att stanna i bottenaska, detta bekräftades både genom termodynamiska beräkningar och genom förbränningsförsök. Vidare visade termodynamiska beräkningar att en stor del av det fluor som tillsätts bör hamna i rökgasen som HF. Förbränningsförsöken visade att tillsats av svavel är ett effektivt sätt att minska andelen fluor i beläggningar samt partiklar i rökgasen och att sulfatering av fluorsalter sker vid lägre halter av svavel jämfört med klorsalter. I praktiken innebär detta att om halterna av fluorrikt bränsle ökar i en avfallsförbränningsanläggning bör andelen HF i rökgaserna öka samt att en del av det svavel som återfinns i bränsleblandningen och/eller tillsätts genom additiv kommer i första hand gå åt till sulfatering av fluorsalter om sådana bildas. Om distributionen är likartad om organiskt bundet fluor tillsätts, till exempel genom fluorplast, är inte undersökt i det här arbetet och är något som bör utredas framöver. / Combustion of waste in combined heat- and power plants are the primary solution for waste that is not recycled or reused in Sweden today. Municipal solid waste contains a wide range of ash-forming elements, which could lead to operational problems in the boiler that limits the plant’s efficiency. Different elements are found in different waste fractions, and some can cause severe corrosion problems in heat transferring parts of the boiler. The heat and power industry has been aware of the problems associated with chlorine for a long time, as this is an element that is known to contribute to corrosion. New materials mean that high levels of previously unknown elements for the heat and power industry enters the plants. One of these elements is fluorine which is found in fluoropolymers which are chemically inert plastics. Fluoropolymers are found in sports and outdoor clothing, as well as cookware and a number of other products, and the production of these type of materials is expected to increase significantly over the next few years.   The purpose of this work was to investigate the distribution of fluorine by addition of sodium fluoride (NaF) to pure wood pellets. This was done through thermodynamic calculations and bench scale combustion tests. Four fuel mixtures were tested, one containing NaF alone, one containing sodium chloride (NaCl), one containing both NaF and NaCl and one containing NaF, NaCl and sulfur. During combustion tests, the concentrations of HCl, HF and SO2 in the flue gases were logged. Analysis of bottom ash, deposits and particles in the flue gas was performed with SEM/EDS and XRD-analysis after each combustion test. The results showed that fluorine appears to be more likely than chlorine to stay in the bottom ash. This was confirmed by thermodynamic equilibrium calculations and by combustion tests. Furthermore, the thermodynamic equilibrium calculations showed that a large share of fluorine should end up in the flue gas as HF. Furthermore, the combustion tests showed that sulfation of fluorine salts occurs at lower levels of sulfur than sulfation of chlorine salts. In practice, this means that if the levels of fluorine-rich fuel increases in a waste incineration plant, the proportion of HF in the flue gases should increase and that some of the sulfur in the fuel mixture will be used for sulfation of fluorine salts if they are formed. The distribution of fluorine if fluorinated plastics are added to the fuel is not investigated in this work and something that should be investigated in the future.

Avfallsförbränning kan användas för att minska volymen hos avfallet, destruera farligt avfall och utvinna energi för el- och värmeproduktion. Umeå Energis kraftvärmeverk Dåva 1 förbränner hushålls- och verksamhetsavfall. Vid förbränningen bildas bland annat kväveoxider (NOx) vars utsläpp regleras dels av Förordning SFS 2013:253 om förbränning av avfall och dels av Lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider (NOx) vid energiproduktion (kväveoxidavgiften). Dåva 1 använder selektiv icke-katalytisk rening (SNCR) med ammoniakinsprutning för att rena rökgaserna från NOx. En del av ammoniaken förblir oreagerad (ammoniakslip) och bidrar troligen till korrosion på den kallare lågtrycksekonomisern nedströms rökgaskanalen. Umeå Energi vill minska sina utsläpp av NOx utan att öka risken för ammoniakrelaterad korrosion av lågtrycksekonomisern. I det här arbetet undersöktes om och hur NOx-bildningen kunde minskas och om det befintliga SNCR-systemet kunde optimeras. Vidare gjordes en utredning om användningen av selektiv katalytisk rening (SCR) på svenska avfallsförbränningsanläggningar samt om och var i Dåva 1 SCR skulle vara fördelaktig att installera. Effektiviteten hos SNCR-systemet testades genom att i perioder stänga av ammoniakdoseringen och logga rökgasinnehållet. Det visade sig vara mycket effektivt (80 %) om det kördes vid rätt temperaturintervall. Men det framkom också att temperaturgränserna för vilken tdoseringsnivå som används troligen kan behöva korrigeras för förbättringar i effektiviteten vid andra temperaturer. Det skulle kunna minska både NOx-utsläpp och ammoniakanvändningen. Användningen av SCR vid svenska avfallsanläggningar undersöktes genom intervjuer. Det visade sig vara bara fem anläggningar och där alla hade placerat katalysatorn i rengasposition, alltså efter elfilter och våt rening. Rökgasinnehållet vid tre olika positioner i Dåva 1 undersöktes för att se om det fanns höga halter av SO2, HCl och stoft, vilka i kombination med ammoniak kan skapa beläggningar som minskar effektiviteten hos en katalysator. Alla positioner låg efter slangfiltren och hade därmed låg stofthalt. Position A låg mellan slangfilter och högtryckseko1 hade den varmaste positionen (205℃) och position B efter ekopaketen (145℃). Position C var efter alla reningssteg i rengaspostion och svalaste positionen (65℃). Variationen hos temperaturerna för de olika positionerna medför en stor skillnad i behovet av att återvärma rökgaserna. Den säkraste positionen, med lägst innehåll av stoft, HCl och SO2 var rengaspositionen, men den krävde istället mest uppvärmning av rökgaserna. Med tanke på att SNCR-systemet visade sig ha förbättringspotential, borde det effektiviseras innan man överväger att installera ett SCR system. / Waste incineration is used to reduce the volume of waste, destruction of hazardous waste and to extract energy in combined heat and power plants (CHP). Umeå Energi’s CHP Dåva 1 incinerates municipal solid waste (MSW) and other hazardous waste. Nitrogen oxides (NOx) are formed in the combustion process. The emission of NOx is regulated in Sweden’s regulation SFS 2013:253 and law 1990:613. Dåva 1 uses selective non-catalytic reduction (SNCR) with ammonia as flue gas treatment, to reduce NOx in the flue gas. Some of the ammonia in the process remains unreacted (ammonia slip) and it probably contributes to corrosion in the colder economizer. Umeå Energi wants to reduce the NOx emissions without increasing the ammonia related corrosion of the economizer. In the present study, the possibility to reduce NOx formation by SNCR optimization was evaluated. Furthermore an investigation on the use of selective catalytic reduction (SCR) in waste incineration plants in Sweden, and whether it is beneficent to install in Dåva 1, was included. The current efficiency of the SNCR system was tested by switching of the ammonia in short periods of time and measuring and logging the flue gas composition. The efficiency (80 %) proved to be very high if operated at the optimal temperature. ButHowever, the test also showed that the temperature limits for the injection levels could be optimized for improved efficiency. Improved efficiency at all temperatures could reduce both NOx emission and ammonia use. The use of SCR in Swedish waste incineration plants was investigated through interviews. It was found that only five plants are equipped with SCR and they were placed in the clean gas position – after electrostatic precipitatorelectric filter and wet scrubber treatment. The contents of the flue gas was examined monitored at three positions at Dåva 1. The content of SO2, HCl and dust were measured, which in combination with ammonia can cause coating with reduces the efficiency of the catalyst. All three positions were located after the textile filters and had low contents of dust. Position A was located between the textile fabric filters and the economizers and was the hottest position with 205℃. Position B was located after the economizers and had the temperature of 145℃. Position C had the cleanest and thereby the safest position for a catalyst, due to its location after all the flue gas treatments, but the temperature was only 65℃ and requires most re-heating of the flue gas. Since the SNCR system proved to have potential to be more efficient, it should be optimized before considering an investment in a SCR system.

Kvicksilver har länge varit ett populärt ämne i flertalet olika produkter på grund utav dess unika egenskaper. Detta har lett till en stor mängd av ämnet går att finna i olika produkter som förbränns i avfallsförbränning. Ämnet är dock väldigt farligt för djur och människor och därav är det av hög prioritet att utsläppen till luft minimeras. Att oxidera kvicksilver från dess elementära form Hg0 till Hg2+ anses vara av största vikt på grund utav att den senare är i högre graden enklare att rena från rökgaserna. Syftet med detta examensarbete var att se om kvicksilver förekommer i högre halt som Hg0 istället för Hg2+ i rökgaserna vid ändrade förhållanden av klor och svavel. Där den förstnämnda är olöslig i vatten och därav svårfångad i dagens reningssystem. Den kan dessutom existera i luft en längre tid och anses vara ett av de mer miljöfarliga ämnena i världen. Examensarbetet har gjorts tillsamman med Umeå Energi AB. För att nå en slutsats har en omfattande litteraturstudie gjorts om ämnet samt mätningar av kvicksilver i rökgaserna från avfallsförbränningsanläggningen Dåva 1 utanför Umeå. Mätningarna utfördes med och utan tillsats av extra svavel i form av bildäck. Analys har även utförts av innehållet i aska ifrån partikelfiltret samt överhettaren för att få en överblick huruvida dess innehåll kan ha gjort någon påverkan.  Mätningarna påvisade att svavel gjorde en påtaglig påverkan på mängden kvicksilver. Vid tillsats av svavel så gavs det indikatorer på att halten av Hg0 ökade. Den mest troliga anledningen till detta tros vara den ökade mängden SO3 som uppmättes i rökgaserna vid det tillfälle då extra svavel var tillsatt. Den ökande mängden kan sedan ha absorberats av de aktiverade kolet som tillsätts innan rökgasreningen, som annars skulle ha absorberat Hg0. Detta är inget slutgiltigt resultat och vidare undersökning är att rekommendera. En annan möjlig teori är att tillsatts av svavel ökar mängden Na2SO4 i filtret. Vilket kan leda till minskad NaCl i filtret som kanske är effektivare vid oxidation av Hg0 än HCl. Mätningarna gav även antydan om att nuvarande reningssystem fungerar bra även vid ökade halter kvicksilver i rågasen. Ökning av kvicksilver i rökgaserna som tros ha orsakats av svaveltillsatsen gav ingen ökning av kvicksilverutsläpp i luft. / For a long time, mercury has been a very popular to use in different kinds of products due to its unique properties. Which has led to a lot of different things containing mercury ends up in waste plants to be incinerated. Mercury are also considered to be one of the most dangerous substances and therefore emissions needs to be kept at minimum. Oxidizing mercury from its form Hg0 to Hg2+ is considered to be extremely important due to the later are easier to remove from the flue gas. The main objective with this thesis was to investigate if mercury would exist more in its elementary form Hg0 than its oxidized state Hg2+ in the flue gas when the ratio between sulfur and chlorine was changed. The former is insoluble in water and therefore difficult to remove from the flue gas with today’s cleaning facility’s. It is also considered one of the more dangerous substances in the world. The project was done in collaboration with Umeå Energi AB. The method that was used to explore this was measuring the mercury content of the flue gas from the waste fired boiler Dåva 1 outside Umeå. The measurement was done with and without extra sulfur added to the fuel in the form of car tires. An additional analysis was done on the ash from the fabricfilter and from the superheater to see if there was something there to give some clarity on why there would be any change in the amount of mercury. The measurement did indeed indicate that sulfur increases the amount of mercury in the flue gas. The main theory to why this has occurred was the increased amount of SO3, which could be found in the flue gas when extra sulphur was added. SO3 is then absorbed by the activated carbon that is added to the flue gas that should have absorbed Hg0 instead. However, this result is not conclusive and further studies needs to be done. Another possible theory to why this has occurred could be that the increase of sulfur could lead to more Na2SO4 in the particle filter. Which could have led to a decrease of NaCl in the filter that could perhaps be a more efficient oxidizing agent of Hg0 than HCl. Another thing that has been revealed is that the cleaning systems that is used today is capable of cleaning mercury from the flue gas even though the added sulfur caused an increase in the amount.