<p>The collection of hazardous waste from the household around Swedish municipalities varies. 1% of the households waste is hazardous waste. It has hazardous features that can give bad consequences for the nature and human health if we don’t collect it and treat it. Therefore the law controls it, the municipalities have responsibility for the household waste. The municipalities are supposed to raising it and treating it, even if the producers have responsibility for some kind of hazardous waste.</p><p> </p><p>Common systems that municipalities use are:</p><p> </p><ul><li>Recycling centre</li><li>Hazardous waste collection point</li><li>Collection at the gate</li><li>Clean vehicle</li><li>Collection at house by a caretaker</li><li>Collection at shopping centre</li></ul><p> </p><p>Kalmarsundsregionens renhållare wants to increase the quantity by increasing the collection. The systems that Swedish municipalities use for hazardous waste from households have therefore been evaluated. The systems have been investigated in regard to<strong> </strong>the security, how useable they are for clients and above all what quantity of waste it gives. There seams not to be an ultimate system that can fill all the criterions.<strong> </strong>The information about the systems and the possibilities for the households to leave the hazardous waste seams to be the most important for an increased collected quantity of waste.</p><p> </p>

The collection of hazardous waste from the household around Swedish municipalities varies. 1% of the households waste is hazardous waste. It has hazardous features that can give bad consequences for the nature and human health if we don’t collect it and treat it. Therefore the law controls it, the municipalities have responsibility for the household waste. The municipalities are supposed to raising it and treating it, even if the producers have responsibility for some kind of hazardous waste.   Common systems that municipalities use are:   Recycling centre Hazardous waste collection point Collection at the gate Clean vehicle Collection at house by a caretaker Collection at shopping centre   Kalmarsundsregionens renhållare wants to increase the quantity by increasing the collection. The systems that Swedish municipalities use for hazardous waste from households have therefore been evaluated. The systems have been investigated in regard to the security, how useable they are for clients and above all what quantity of waste it gives. There seams not to be an ultimate system that can fill all the criterions. The information about the systems and the possibilities for the households to leave the hazardous waste seams to be the most important for an increased collected quantity of waste.

Syftet med denna rapport är att identifiera och kvantifiera logistiska nyckelaspekter kring etablerandet av en behandlingsanläggning för flygaska, samt ge förslag på lämplig lokalisering av denna. Med hjälp av tyngdpunktsmetoden samt omfattande studier av olika typer av rapporter fastställs nutida och framtida förusättningar för denna etablering.

I storstadsområden i Sverige blir det allt vanligare att bygga överdäckningar. Överdäckningar är ett storstadsfenomen och är betydligt vanligare internationellt. I Västerås stad kan det vara aktuellt med en överdäckning i samband med stadsbyggnadsprojektet ”3B”, Bygga Bort Barriärer. Stadsbyggnadsprojektets mål är att utveckla stationsområdet och bygga bort järnvägen, för att kunna länka ihop Västerås centrum med den nya stadsdelen och Mälaren. För att uppfylla detta mål och förbättra stationsområdet kan en överdäckning vara en bra lösning. Detta examensarbete ska utreda om en överdäckning kan genomföras i Västerås och studera de faktorer som påverkar en eventuell överdäckning. Examensarbetet begränsades till det utmarkerade spårområdet i ÖP64, stationsområdet i Västerås stad, där överdäckning kan prövas. Fokus lades på risk- och säkerhetsaspekter, miljöaspekter och stads- och landskapsbild. Empiriska studien genomfördes med hjälp av kvalitativa arkiv- och intervjuanalyser baserade på tre fallstudier. Resultatet utmynnade i en fördjupning inom problematiken samt framställandet av en modell. Det finns inget tydligt fastställt regelverk som gäller för överdäckning vilket medför att planarbetet blir komplicerat. Tolkning av lagar som gäller för tunnlar och broar görs i nuläget, vilket öppnar för subjektiva bedömningar. I planarbetet är det tydligt att riskhanteringen är den viktigaste faktorn att beakta samt den mest problematiska. Denna styrs av farligt gods och avgör hur komplicerad riskhanteringen blir. Vid farligt gods är det explosiva och brandfarliga ämnen som medför stora skador på överdäckningen som kan leda till kollaps. Resultatet av fördjupningen visar att en överdäckning är möjlig och uppfyller de uppsatta mål för stationsområdet, men den samhällsekonomiska nyttan måste bedömas vara värd den ökade investeringen. Nyckelord: Överdäckning, bygga bort barriärer, intunnling, riskhantering, buller, farligt gods

<p>Kommunerna är idag ansvariga för insamling av hushållens avfall. Staten försöker styra den kommunala avfallshanteringen genom nationella styrmedel. Kommuner som vill ändra sitta avfallshanteringssystem står idag inför stora utmaningar eftersom avfallshanteringen är komplex och det gör det svårt att avgöra vilken metod som är fördelaktigast. Två fraktioner som är omdiskuterade är det biologiska och farliga avfallet, kring dessa finns det inga direkta eller klara riktlinjer. I den här studien har vi valt att genom intervjuer studera hur dessa fraktioner hanteras i tre kommuner. Syftet med studien är att genom tre fall analysera motiv, konsekvenser och lärdomar av att samla in biologiskt respektive farligt avfall. En annan problematiskt del i avfallshanteringen är att statistiken och kontrollen över flödena av farligt avfall i Sverige är bristfällig. Syftet är således även att genom ett frågeformulär sammanställa en lista över mängden insamlat farlig avfall i Sveriges samtliga kommuner. </p><p>Vi har valt att undersöka kommunerna, Surahammar, Västerås och Järfälla, som har ett annorlunda tillvägagångssätt när det gäller insamling av biologiskt och farligt avfall. Även andra insamlingssystem presenteras kortfattat. I Surahammar studeras den biologiska fraktionen där kommunen använder ett system med köksavfallskvarnar. Åsikter om vad som räknas som för- respektive nackdelar går isär. Även i Västerås granskades ett system för den biologiska fraktionen men här har kommunen valt ett mer traditionellt insamlingssystem, de har dock en annorlunda behandling av det uppkomna avfallet vilket i slutänden generera biogas. I Västerås är kretsloppet slutet och därmed är fördelarnamånga. I Järfälla Kommun har ett fastighetsnära insamlingssystem för farligt avfall undersökts. I systemet finns två stora fördelar, dels den höga servicen och dels att kommunens kostnader för destruktion minskat. Den största nackdelen är att flerfamiljshusen ännu inte är en fungerande del av systemet. En viktig slutsats från den sammanställda listan är att kommuner med en befolkning över 50 000 inte lyckas bättre med insamlingen än kommuner med färre invånare.</p>

Kommunerna är idag ansvariga för insamling av hushållens avfall. Staten försöker styra den kommunala avfallshanteringen genom nationella styrmedel. Kommuner som vill ändra sitta avfallshanteringssystem står idag inför stora utmaningar eftersom avfallshanteringen är komplex och det gör det svårt att avgöra vilken metod som är fördelaktigast. Två fraktioner som är omdiskuterade är det biologiska och farliga avfallet, kring dessa finns det inga direkta eller klara riktlinjer. I den här studien har vi valt att genom intervjuer studera hur dessa fraktioner hanteras i tre kommuner. Syftet med studien är att genom tre fall analysera motiv, konsekvenser och lärdomar av att samla in biologiskt respektive farligt avfall. En annan problematiskt del i avfallshanteringen är att statistiken och kontrollen över flödena av farligt avfall i Sverige är bristfällig. Syftet är således även att genom ett frågeformulär sammanställa en lista över mängden insamlat farlig avfall i Sveriges samtliga kommuner. Vi har valt att undersöka kommunerna, Surahammar, Västerås och Järfälla, som har ett annorlunda tillvägagångssätt när det gäller insamling av biologiskt och farligt avfall. Även andra insamlingssystem presenteras kortfattat. I Surahammar studeras den biologiska fraktionen där kommunen använder ett system med köksavfallskvarnar. Åsikter om vad som räknas som för- respektive nackdelar går isär. Även i Västerås granskades ett system för den biologiska fraktionen men här har kommunen valt ett mer traditionellt insamlingssystem, de har dock en annorlunda behandling av det uppkomna avfallet vilket i slutänden generera biogas. I Västerås är kretsloppet slutet och därmed är fördelarnamånga. I Järfälla Kommun har ett fastighetsnära insamlingssystem för farligt avfall undersökts. I systemet finns två stora fördelar, dels den höga servicen och dels att kommunens kostnader för destruktion minskat. Den största nackdelen är att flerfamiljshusen ännu inte är en fungerande del av systemet. En viktig slutsats från den sammanställda listan är att kommuner med en befolkning över 50 000 inte lyckas bättre med insamlingen än kommuner med färre invånare.

<p>Vid transporter av farligt gods är informationen en avgörande faktor. Att rätt information vid rätt tidpunkt finns tillgänglig är väldigt viktigt vid händelse av olycka. Informationen utgör även en viktig faktor vid transportuppdrag som omfattas av flera olika transportslag i en dörr till dörr transport. Ett transportslag som i hög grad är beroende av andra transportslag för att utföra den här typen av transportuppdrag är sjöfarten. Sam-tidigt som internationella krav ställs på ökad säkerhet vid sjötransporter är Sjöfartsverket i hög grad intresserade av att effektivisera sjöfarts-näringen. Sjöfartsverket har avsikten att utveckla ett nationellt informationssystem för sjöfarten där bland annat informationsutbytet som rör farligt gods ska ske elektroniskt genom en sjöfartsportal. Med anledning av det har en kravspecifikation för en sjöfartsportal tagits fram. </p><p>Med tyngdpunkten på sjötransporter beskriver det här arbetet hur informationsflödet sker vid transporter av farligt gods där även väg- och järnvägstransporter ingår i transportkedjan. Genom intervjuer med involverade aktörer har det informationsflöde som genereras i samband med transporter av farligt gods kartlagts. Kartläggningen baseras på det informationsflöde som uppstår i samband med sjötransporter av farligt gods via Norrköpings hamn och har även resulterat i att ett antal problemområden identifierats. </p><p>Kartläggningen visar även att det ställs ett flertal olika krav på att rapportera och anmäla en transport av farligt gods. Kartläggningen har därefter legat till grund för att utvärdera vilken inverkan den framtagna kravspecifikationen för Sjöfartsportalen kan få på det kartlagda informationsflödet. Vid utvärderingen har även hänsyn tagits till de olika regelverk som transporter av farligt gods är förknippade med samt kravspecifikationens inverkan på de identifierade problemområdena. </p><p>Några av de viktigaste resultaten och slutsatserna är att det finns förutsättningar att komma tillrätta med vissa av de identifierade problemområdena vid en implementering av Sjöfartsportalen. Sjöfartsportalen kan framförallt innebära mindre dubbelrapportering, enhetlig information och mindre manuellt arbete för hamn och agent. Utvärderingen tyder emellertid på att det kan krävas vissa justeringar i kravspecifikationen, alternativt att implementeringen av Sjöfartsportalen sker i ett senare skede. En annan slutsats av utvärderingen är att säkerheten vid sjötransporter kan höjas genom att integrera olika anmälningar kring farligt gods. </p><p>Med kartläggningen och Sjöfartsportalen som bakgrund diskuteras avslutningsvis åtgärder för att öka integreringen mellan de olika transportslagen och det informationsflöde som uppstår vid transporter av farligt gods.</p>

<p>Norrköpings kommun har idag svårigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och återvinningsstation, nå ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus på möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnära insamling. För att få fram olika centrala aktörers inställning till en fastighetsnära modell har intervjuer utförts på entreprenör, tjänsteman på Norrköpings kommun och tjänsteman på Hyresbostäder i Norrköping. Undersökningen visar att åsikterna mellan aktörerna går vitt isär men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsättningar till att modellen kan implementeras.</p>

Vid transporter av farligt gods är informationen en avgörande faktor. Att rätt information vid rätt tidpunkt finns tillgänglig är väldigt viktigt vid händelse av olycka. Informationen utgör även en viktig faktor vid transportuppdrag som omfattas av flera olika transportslag i en dörr till dörr transport. Ett transportslag som i hög grad är beroende av andra transportslag för att utföra den här typen av transportuppdrag är sjöfarten. Sam-tidigt som internationella krav ställs på ökad säkerhet vid sjötransporter är Sjöfartsverket i hög grad intresserade av att effektivisera sjöfarts-näringen. Sjöfartsverket har avsikten att utveckla ett nationellt informationssystem för sjöfarten där bland annat informationsutbytet som rör farligt gods ska ske elektroniskt genom en sjöfartsportal. Med anledning av det har en kravspecifikation för en sjöfartsportal tagits fram. Med tyngdpunkten på sjötransporter beskriver det här arbetet hur informationsflödet sker vid transporter av farligt gods där även väg- och järnvägstransporter ingår i transportkedjan. Genom intervjuer med involverade aktörer har det informationsflöde som genereras i samband med transporter av farligt gods kartlagts. Kartläggningen baseras på det informationsflöde som uppstår i samband med sjötransporter av farligt gods via Norrköpings hamn och har även resulterat i att ett antal problemområden identifierats. Kartläggningen visar även att det ställs ett flertal olika krav på att rapportera och anmäla en transport av farligt gods. Kartläggningen har därefter legat till grund för att utvärdera vilken inverkan den framtagna kravspecifikationen för Sjöfartsportalen kan få på det kartlagda informationsflödet. Vid utvärderingen har även hänsyn tagits till de olika regelverk som transporter av farligt gods är förknippade med samt kravspecifikationens inverkan på de identifierade problemområdena. Några av de viktigaste resultaten och slutsatserna är att det finns förutsättningar att komma tillrätta med vissa av de identifierade problemområdena vid en implementering av Sjöfartsportalen. Sjöfartsportalen kan framförallt innebära mindre dubbelrapportering, enhetlig information och mindre manuellt arbete för hamn och agent. Utvärderingen tyder emellertid på att det kan krävas vissa justeringar i kravspecifikationen, alternativt att implementeringen av Sjöfartsportalen sker i ett senare skede. En annan slutsats av utvärderingen är att säkerheten vid sjötransporter kan höjas genom att integrera olika anmälningar kring farligt gods. Med kartläggningen och Sjöfartsportalen som bakgrund diskuteras avslutningsvis åtgärder för att öka integreringen mellan de olika transportslagen och det informationsflöde som uppstår vid transporter av farligt gods.

The European parliament and the council produced the directive 2008/97/EC to reach a circular society, reducing the use of recourses, and to increase recycling. Not using natural gravel is one way to reach the goals in the directive (2008/98/EC), this will lead to more use of recycled materials, such as concrete from demolished buildings. The purpose of this study was to establish if there is any discrepancy between different waste facilities in Sweden, regarding their management of waste from the construction and demolition industry. For example, reception and routines regarding asbestos and PCB (Polychlorinated biphenyl) in windows was examined. Interviews were held with 8 municipalities in Sweden, 4 municipalities in the north of Sweden and 4 in the south. In almost every question, differences between the north and the south of Sweden were shown. Among the differences, the facilities in the south of Sweden had more developed routines regarding PCB in windows. This may be due to a difference regarding for example economics and the size of the city. In conclusion these differences between the waste facilities regarding their management of waste may be due to resources, time, knowledge, social factors, economic and local climate. The significance of these differences may for example be that substances are more easily dispersed in the environment due to different handling of the waste.