Magisteruppsats (30 HP) i logistik för Civilekonomprogrammet Linnéuniversitetet, 4FE19E, VT 17 Författare: Erik Karlsson & Jeppe Lindström Handledare: Petra Andersson Examinator: Helena Forslund Titel: Förutsättningar för intermodala transporter Bakgrund: Ett av de vanligaste alternativen för företag att göra positiva åtgärder för miljön är att använda sig av intermodala transporter, vilket är en transport där lastbäraren överförs minst en gång från ett transportmedel till ett annat mellan avsändning och mottagning. Bytet av transportslag sker i en kombi- och omlastningsterminal. En sådan terminal finns i Alvesta, som drivs och arrenderas av Alwex Intermodal AB. Syfte: Syftet är identifiera vilka förutsättningar som krävs för att företag ska kunna använda sig av intermodala transporter genom att skapa en teoretisk modell samt jämföra modellen med befintliga och potentiella kunder för Alwex intermodala tjänster. Metodval: Studien utgår ifrån en kvalitativ fallstudie, där datainsamling har genomförts i form av semi-strukturerade intervjuer. Först samlades teori in i form av litteratur och artiklar vilket sedan skapade en teoretisk modell. Denna modell jämfördes med nuvarande och potentiella kunder till Alwex Intermodal. Slutsatser: Författarna kan efter genomförd studie visa en teoretisk modell som visar förutsättningarna för intermodala transporter. Denna modell utgår från fem olika kategorier, geografiskt läge, tekniska förutsättningar, miljökrav, gods- och flödesegenskaper samt ekonomiska förutsättningar. Denna modell har jämförts med nuvarande och potentiella kunder till Alwex Intermodal där många likheter mellan den teoretiska modellen och nuvarande kunder kan påvisas, men även för de potentiella kunderna. Nyckelord: Intermodala transporter, järnväg, kombiterminal, omlastningsterminal, förutsättningar / Master thesis, Progam of Master of science in Business and Economics, Logistics Linnaeus University, 4FE19E, Spring 17 Authors: Erik Karlsson & Jeppe Lindström Supervisor: Petra Andersson Examiner: Helena Forslund Title: Conditions for intermodal transports Background: One of the most common alternatives for companies to improve the environment emissions is to use intermodal transports, which is a transport where the load carrier is transfered at least once from one transport to another between consignment and pickup. The exchange of transport takes place in a combi terminal or a transshipment terminal. This type of terminal is located in Alvesta, which is operated and leased by Alwex Intermodal AB. Purpose: The purpose is to identify which conditions which are required for companies to use intermodal transports by creating a theoretical model and also comparing the model with current and potential customers of Alwex Intermodal AB. Methodology: The study applies a qualitative case study, where collecting of data was conducted by interviews. First the theory was collected through litterature and scientic articles which created a theoretic model. This theoretical model was compared with current and potentail customers of Alwex Intermodal AB. Conclusions: The authors can after concluded study present a theoretical model which presents the conditions for intermodala transports. This model proceeds five different categories, geographical location, technical conditions, environmental requirements, goods- and flow qualities and also economical conditions. This model has been compared to current and potential customers of Alwex Intermodal where many similarities between the theoretical model and current customers have been detected, but also for the potential customers. Keywords: Intermodal transports, railway, combi terminal, transshipment terminal, conditions

Bakgrund: - År 2012 stod lastbilstransporter för majoriteten av alla transporter internt inom Sverige medan intermodala inlandstransporter endast stod för 2,4 procent. Samtidigt finns det en ambition på både nationell och regional nivå att flytta långväga godstransporter från landsvägen till järnvägen (Eriksson, 2016). Till skillnad från andra delar av samhället har utsläppen från interntransporter, alltså transporter inom Sverige, inte minskat under det senaste decenniet (Intelligent Logistik, 2016). Syfte: - Syftet med studien är att identifiera vilka förutsättningar som finns för intermodala transporter till och från Jönköpings län. Utifrån slutsatsen för frågeställning ett, de förutsättningar som identifierats, ska förbättringsförslag som kan öka andelen intermodala transporterna presenteras samt hur dessa förslag kan bidra med måluppfyllelse inom transportpolitiska och miljömässiga målsättningar för RJL. Metod: - Studien är uppbyggd på en kvalitativ strategi och för att besvara studiens syfte har en fallstudie på Jönköping län gjort. Den empiri som används har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och sekundärdata från rapporter, vetenskapliga artiklar och litteratur. Studiens urval av respondenter har skett genom snöbollsurval. Slutsats: - För att intermodala transporter skall vara ekonomiskt motiverade krävs det långa avstånd vilket är ett problem för Jönköping län. Genom att förutsättningar för intermodala transporter till och från Jönköpings län har identifierats har förslag på vad RJL kan göra för att öka andelen intermodal transporter presenterats. Det innefattar både förslag som RJL direkt kan påverka i form av investering i infrastrukturen och förslag på hur de indirekt kan påverka, som att uppmuntra samarbete mellan terminaler för att skapa samordningsvinster och därmed minska break-even distansen. / Background: - In 2012, lorries transported the bulk of all shipments internally within Sweden while intermodal inland transport only accounted for 2.4 percent. At the same time, there is an ambition at national and county level to move long-distance freight transport by road to the railroad (Eriksson, 2016). Unlike other parts of society, emissions from internal transport, ie transport within Sweden, have not decreased over the past decade (Intelligent Logistics, 2016). Purpose: - The purpose of the study is to identify the conditions for intermodal transport to and from Jönköping County. Based on the conclusion of research question one, the identified conditions, proposals for improvement that can increase the proportion of intermodal transports and how these proposals can contribute to the achievement of objectives in transport policy and environmental objectives for RJL will be presented. Methodology: - The study is based on a qualitative strategy and in order to answer the purpose of the study, a case study on Jönköping County has been made. The empirical use has been collected through semi structured interviews and secondary data from reports, scientific articles and literature. The study's selection of respondents has been through snowball selections. Findings: - In order for intermodal transport to be economically justified, long distance is required, which is a problem for Jönköping County. By recognizing the conditions for intermodal transport to and from Jönköping County, proposals for what RJL can do to increase the proportion of intermodal transport has been presented. It includes both proposals that RJL can directly influence in terms of investment in the infrastructure and suggestions on how they indirectly can affect others parties.

I denna rapport studeras intermodala transportsystem i Sverige. Projektet är uppbyggt i tre huvuddelar. Först en inledande del med allmän beskrivning av logistik och dess koppling till transporter. Därefter en beskrivande del av intermodala system, deras uppbyggnad och olika ingående transportsätt. Den avslutande delen är en fallstudie gjort i Göteborgs hamn för att studera hamnens logistiklösning. Den slutliga delen som inkluderar en empirisk studie resulterade i utstakning av ett par nyckelfaktorer som varit viktiga för systemets uppbyggnad och lönsamhet. Med utgångspunkt i dessa nyckelfaktorer studeras slutligen möjligheter och hinder med ett intermodalt system i Stockholm och Mälardalsregionen. Nyckelfaktorerna som bestämdes av den empiriska studien är avstånd, enkelhet, säkerhet, korta ledtider och godsflöden. Sammanfattningsvis blev slutsatsen att Stockholm och Mälardalsregionen idag inte uppfyller dessa faktorer och att det alltså inte skulle vara lönsamt att införa ett system. Slutsatsen blev att det vore bättre att förbättra och utvidga det befintliga systemet med utgångspunkt från Göteborgs hamn.

Rapporten undersöker skillnaden mellan vägtransporter och intermodala transporter. Detta görs bland annat genom en totalkostnadsanalys vilket undersöker kostnader relaterade till transportprocessen och även miljöpåverkan genom utsläpp de olika transportmetoderna bidrar med och diskuterar även kringliggande faktorer som påverkar valet av transportmetod. Det visar sig att vägtransporter är det billigare alternativet men de bidrar även med mycket större miljöpåverkan än Intermodala transporter.

Kurs: Examensarbete i Logistik, 30 hp Författare: Matilda Svensson och Hanna Delius Handledare:Petra Andersson Examinator: Helena Forslund Titel: Framtida förbättringsmöjligheter för kombi- och omlastningsterminaler - En fallstudie på Alvestas kombi- och omlastningsterminal Nyckelord: Kombi- och omlastningsterminaler, intermodala transporter, utnyttjandegrad, interna och externa faktorer   Arbetets syfte är att identifiera och analysera interna och externa faktorer som uppstår på kombi- och omlastningsterminaler samt att analysera hur utbudet på kombi- och omlastningsterminaler kan utvecklas för att möjliggöra ökad utnyttjandegrad.   Arbetet har besvarat tre frågeställningar: <ol type="1">Vilka interna och externa faktorer har lett till att kombi- och omlastningsterminalen i Alvesta inte når önskad utnyttjandegrad?    Interna faktorer: kompetens, typ av gods, lagring, hantering av gods/ej synkroniserat, ej elektrifierade spår, informationshantering, typ av utrustning, ej kontinuerligt flöde, utrymme och markunderlag. Externa faktorer: Lagar, dieselskatt, vägslitageskatt, konjunktur, befolkningsmängd, buller, nya innovationer, IT-system, infrastruktur, Andra kombi- och omlastningsterminaler, leverantörer, kund och lastbil.   <ol type="1">Hur kan kombi- och omlastningsterminaler i Sverige möta externa faktorer i framtiden? I utförandeplanen kom författarna fram till att det är viktigt för kombi- och omlastningsterminaler att inte bara fokusera på intermodal verksamhet. Det är även viktigt att ha ett effektivt IT-system som kan användas och hantera många och komplexa flöden. Järnvägen är lönsam med gods som är tungt och som kan fraktas långa sträckor därför borde kombi- och omlastningsterminaler kolla på möjligheten att transportera gods till andra länder och inte bara inom Sverige. Sedan borde kombi- och omlastningsterminaler kolla på möjligheten att förlänga spåren som finns på terminalen för att kunna hantera längre tåg. Den sista förbättringslaget är att kombi- och omlastningsterminaler borde kolla på att automatisera hanteringen.   Hur kan kombi- och omlastningsterminalen i Alvesta utvecklas, genom att möta identifierade interna faktorer, för att möjliggöra för ökad utnyttjandegrad?   För att öka utnyttjandegraden har författarna till arbetet kommit fram till att Alvestas kombi- och omlastningsterminal borde ha flera transportoperatörer, förbättrad lagerhantering, stuffa containrar, hantera virkespaket, använda cross-docking, hantera farligt gods, utökade öppettider, bättre markunderlag, elektrifierade spår, hantera timmer, implementera ett intermodalt transportsystem, investera i ett lagringstält, automatisering kring hantering och omlastning.

<p>Vid transporter av farligt gods är informationen en avgörande faktor. Att rätt information vid rätt tidpunkt finns tillgänglig är väldigt viktigt vid händelse av olycka. Informationen utgör även en viktig faktor vid transportuppdrag som omfattas av flera olika transportslag i en dörr till dörr transport. Ett transportslag som i hög grad är beroende av andra transportslag för att utföra den här typen av transportuppdrag är sjöfarten. Sam-tidigt som internationella krav ställs på ökad säkerhet vid sjötransporter är Sjöfartsverket i hög grad intresserade av att effektivisera sjöfarts-näringen. Sjöfartsverket har avsikten att utveckla ett nationellt informationssystem för sjöfarten där bland annat informationsutbytet som rör farligt gods ska ske elektroniskt genom en sjöfartsportal. Med anledning av det har en kravspecifikation för en sjöfartsportal tagits fram. </p><p>Med tyngdpunkten på sjötransporter beskriver det här arbetet hur informationsflödet sker vid transporter av farligt gods där även väg- och järnvägstransporter ingår i transportkedjan. Genom intervjuer med involverade aktörer har det informationsflöde som genereras i samband med transporter av farligt gods kartlagts. Kartläggningen baseras på det informationsflöde som uppstår i samband med sjötransporter av farligt gods via Norrköpings hamn och har även resulterat i att ett antal problemområden identifierats. </p><p>Kartläggningen visar även att det ställs ett flertal olika krav på att rapportera och anmäla en transport av farligt gods. Kartläggningen har därefter legat till grund för att utvärdera vilken inverkan den framtagna kravspecifikationen för Sjöfartsportalen kan få på det kartlagda informationsflödet. Vid utvärderingen har även hänsyn tagits till de olika regelverk som transporter av farligt gods är förknippade med samt kravspecifikationens inverkan på de identifierade problemområdena. </p><p>Några av de viktigaste resultaten och slutsatserna är att det finns förutsättningar att komma tillrätta med vissa av de identifierade problemområdena vid en implementering av Sjöfartsportalen. Sjöfartsportalen kan framförallt innebära mindre dubbelrapportering, enhetlig information och mindre manuellt arbete för hamn och agent. Utvärderingen tyder emellertid på att det kan krävas vissa justeringar i kravspecifikationen, alternativt att implementeringen av Sjöfartsportalen sker i ett senare skede. En annan slutsats av utvärderingen är att säkerheten vid sjötransporter kan höjas genom att integrera olika anmälningar kring farligt gods. </p><p>Med kartläggningen och Sjöfartsportalen som bakgrund diskuteras avslutningsvis åtgärder för att öka integreringen mellan de olika transportslagen och det informationsflöde som uppstår vid transporter av farligt gods.</p>

Green Cargo driver idag ett antal terminaler i Sverige i syfte att främja transporter på järnväg och ser möjligheter i att utveckla en av sina terminaler i Göteborg, Göteborg Norra, till en så kallad dry port, alltså en intermodal terminal i inlandet. Detta gav upphov till projektet Terminal Göteborg Norra – en möjlig dry port? med målet att undersöka potentialen och omställningarna med att utveckla befintligt kunderbjudande på Göteborg Norra genom att utreda konceptet dry port samt undersöka efterfrågan på marknaden. Syftet med en dry port är att fungera som en förlängning av hamnen och bör enligt forskare erbjuda samma servicetjänster som en hamn, det vill säga förtullning, säker lagring av både lastade och tomma containrar samt underhåll och städning av containrar. En dry port kan ses som ett bra komplement till hamnar som ligger inne i städer och har problem med begränsade utrymmen i hamnområdet och svårt att expandera då ytan inte längre räcker till. Dessutom kan man minska utsläppen av CO2 genom att få mer gods transporterat på järnvägen. Att utveckla Göteborg Norra, som Green Cargo idag driver i egen regi, skulle innebära att befintliga tjänster behöver kompletteras med de tjänster som fullbordar en dry port. Projektet resulterade i en utredning med potentiella intäkter och kostnader som förväntas uppstå vid ett utvecklande av Göteborg Norra till en dry port. Det visade sig att kostnaderna med att utveckla Göteborg Norra till en dry port är fullt möjliga att tjäna in inom den bestämda tidsramen på två år. Trots det så anser projektet att det finns många delar i utvecklandet som talar emot ett fulländat dry port koncept på Göteborg Norra. Då projektet anser att terminalens läge inte är optimalt för en dry port och att det finns begränsade lagringmöjligheter, oklarheter gällande tulltjänster samt att hamnen inte visar något intresse för att utnyttja tjänsten så är det svårt att motivera omställningen till en fulländad dry port. Däremot finns det en del i dry port konceptet som projektet ser positivt till och det skulle innebära att Göteborg Norra tar emot lastade containrar för transport till hamnen. Då projektets marknadsundersökning visade att många speditörer anser att det är problem med långa köer för att hämta och lämna gods i Göteborgs hamn så skulle Green Cargo kunna erbjuda en tjänst där dessa kunder kan åka till Göteborg Norra och lämna eller hämta sitt gods. Detta under förutsättning att Green Cargo kan erbjuda en billigare lösning och att det inte uppstår köer i trafiken runt terminalen. Klarar Green Cargo detta har de ett bra argument som borde locka både speditörer och Göteborgs hamn att nappa på lösningen.

Vid transporter av farligt gods är informationen en avgörande faktor. Att rätt information vid rätt tidpunkt finns tillgänglig är väldigt viktigt vid händelse av olycka. Informationen utgör även en viktig faktor vid transportuppdrag som omfattas av flera olika transportslag i en dörr till dörr transport. Ett transportslag som i hög grad är beroende av andra transportslag för att utföra den här typen av transportuppdrag är sjöfarten. Sam-tidigt som internationella krav ställs på ökad säkerhet vid sjötransporter är Sjöfartsverket i hög grad intresserade av att effektivisera sjöfarts-näringen. Sjöfartsverket har avsikten att utveckla ett nationellt informationssystem för sjöfarten där bland annat informationsutbytet som rör farligt gods ska ske elektroniskt genom en sjöfartsportal. Med anledning av det har en kravspecifikation för en sjöfartsportal tagits fram. Med tyngdpunkten på sjötransporter beskriver det här arbetet hur informationsflödet sker vid transporter av farligt gods där även väg- och järnvägstransporter ingår i transportkedjan. Genom intervjuer med involverade aktörer har det informationsflöde som genereras i samband med transporter av farligt gods kartlagts. Kartläggningen baseras på det informationsflöde som uppstår i samband med sjötransporter av farligt gods via Norrköpings hamn och har även resulterat i att ett antal problemområden identifierats. Kartläggningen visar även att det ställs ett flertal olika krav på att rapportera och anmäla en transport av farligt gods. Kartläggningen har därefter legat till grund för att utvärdera vilken inverkan den framtagna kravspecifikationen för Sjöfartsportalen kan få på det kartlagda informationsflödet. Vid utvärderingen har även hänsyn tagits till de olika regelverk som transporter av farligt gods är förknippade med samt kravspecifikationens inverkan på de identifierade problemområdena. Några av de viktigaste resultaten och slutsatserna är att det finns förutsättningar att komma tillrätta med vissa av de identifierade problemområdena vid en implementering av Sjöfartsportalen. Sjöfartsportalen kan framförallt innebära mindre dubbelrapportering, enhetlig information och mindre manuellt arbete för hamn och agent. Utvärderingen tyder emellertid på att det kan krävas vissa justeringar i kravspecifikationen, alternativt att implementeringen av Sjöfartsportalen sker i ett senare skede. En annan slutsats av utvärderingen är att säkerheten vid sjötransporter kan höjas genom att integrera olika anmälningar kring farligt gods. Med kartläggningen och Sjöfartsportalen som bakgrund diskuteras avslutningsvis åtgärder för att öka integreringen mellan de olika transportslagen och det informationsflöde som uppstår vid transporter av farligt gods.

During the time I've attended the programme to become a Transportation manager, I've been presented with quite a large number of different words. My purpose with this paper is to take a closer look at them, and see if they're sustainable concepts. This paper will be a literary study, and be on a wholly theoretical level. After a thorough examination of the various words, I've come to the conclusion that these words that I've chosen aren't just fad-words. They're going to be around for quite a while, this due to the fact that they're based on good ideas from the get-go. Many of them represent simple but functional solutions, that every one at work or at home that may partake in and thus create a better environment / Under den tiden jag har gått på Transportation manager programmet har jag fått ta del av en mängd ord. Dessa tänker jag gå in lite närmare på och se ifall de kan vara hållbara koncept. Detta arbetet kommer vara en litteraturstudie, och kommer att vara på en rent teoretiskt nivå. Efter att ha gått igenom de olika orden har jag kommit fram till att detta inte är några modeflugor jag har valt. De kommer att finnas kvar en lång tid, mest för att de är baserade på goda idéer från början. Många av dem representerar enkla men funktionella lösningar som var och en på företaget och hemma kan ta del av för att skapa en bättre miljö.

The Swedish railway industry faces a predicted increase in demand, a demand shift in each railway product, new noise regulation, and the problem with attaining the right personnel. This creates new operating conditions that railway operators must adapt to. The planning process for allocating empty-wagons from one geographical area to another to fulfill customer demand is manually performed by three experienced Wagon Managers after the discontinuation of a fully automatic system called New VADIS. Green Cargo needs to streamline operations through a standardized empty-wagon allocation process to increase delivery precision, the utilization of the wagon fleet, and to promote cost-efficiency. The thesis will evaluate Green Cargo’s usage of wagons, provide a framework for how to standardize the allocation process, discuss benefits of wagon fleet rationalization, and expand upon the current method to eliminate flaws and internal waste. Literature reviews relating to the New VADIS project, intermodal load unit assignment, and transport fleet standardization were reviewed to provide the theoretical basis of the study. An evaluation of current KPIs resulted in the introduction of the Wagon Fleet Scorecard. Interviews with representatives from the Customer Service and Operations Center departments at Green Cargo formed the basis for necessary operative conditions needed to ensure the success of a future automatic allocation system. An attempt at solving the intermodal demand translation flaw of New VADIS was done through a new mixed-integer-linear programming optimization model for optimal loading of load units on ten intermodal wagon types. The model was evaluated on real-life production data from three intermodal terminals resulting in a significantly better assignment compared to the manual process, with an 11.26% shorter cumulative train length and 10.44% less loaded wagons. An indirect effect was the reduction of the cumulative tare weight of the departing loaded wagons with 11.49%. A new standardized process is presented that includes an operative implementation of the mathematical model using a common Visual Loading Plan. Furthermore, new allocation principles were formulated to maximize wagon capacity and fleet utilization as well as minimize allocation costs. The results indicate benefits towards Green Cargo’s continuous work with sustainable business practices. The proposed process results in a 1.5% reduction of Green Cargo’s total annual Scope 2 CO2 emissions through reduced energy consumption. It gives potential for extra revenue and reduces lean wastes from overproduction, unnecessary transports, extra processing, and waiting by providing better utilization of train capacities. It also results in enhanced social sustainability during loading operations at terminals by decreasing risk of human error, decreasing risks of wagon derailment, and by providing better conditions for terminal personnel to ensure proper load safety. / Den svenska järnvägsindustrin står inför en förutspådd efterfrågansökning, en efterfrågeförskjutning av varje järnvägsprodukt, ny bullerreglering och problem med att anställa personal med rätt kompetens. Detta skapar nya operativa förutsättningar som svenska järnvägsoperatörer måste anpassa sig till. Planeringsprocessen för att allokera tomma vagnar från ett överskottsområde till ett underskottsområde för att realisera kunders transportbehov utförs manuellt av tre erfarna Vagnledare, efter att det automatiserade systemet Nya VADIS avvecklades. Green Cargo behöver effektivisera verksamheten genom en standardiserad vagnförsörjningsprocess för att öka leveransprecisionen, nyttjandet av vagnsflottan och för att främja kostnadseffektivitet. Examensarbetet utvärderar Green Cargos användning av vagnar, tillhandahåller ett ramverk för hur vagnförsörjningsprocessen kan standardiseras, diskuterar fördelarna med en rationalisering av vagnflottan samt utökar den nuvarande metoden för att eliminera brister och internt slöseri. Litteraturgenomgångar relaterade till Nya VADIS-projektet, optimal lastning av intermodala lastbärare och standardisering av vagnflottan utfördes för att ge den teoretiska grunden för examensarbetet. En utvärdering av aktuella nyckeltal resulterade i skapandet av ett Wagon Fleet Scorecard. Intervjuer med representanter från avdelningarna Kundservice och Driftcenter på Green Cargo utgjorde grunden för nödvändiga operativa förutsättningar för att säkerställa framgången för ett framtida automatiskt vagnförsörjningssystem. Ett försök att lösa bristerna i den intermodal efterfrågeöversättningen i Nya VADIS genomfördes genom en ny linjär heltalsoptimeringsmodell för optimal lastning av lastbärare på tio intermodala vagntyper. Modellen utvärderades på verkliga produktionsdata från tre intermodala terminaler vilket resulterade i en betydligt mer optimal lastning jämfört med den manuella processen, med 11,26 % kortare ackumulerad tåglängd och 10,44 % färre lastade vagnar. En indirekt effekt var minskningen av den ackumulerade egenvikten av de avgående lastade vagnarna med 11,49 %. En ny standardiserad process presenteras som inkluderar en operativ implementering av den matematiska modellen med hjälp av en gemensam Visual Loading Plan. Vidare formulerades nya vagnstyrningsprinciper för att maximera nyttjandet av vagnars kapacitet, hela vagnflottans nyttjande samt minimera allokeringskostnaderna. Resultaten indikerar fördelar för Green Cargos kontinuerliga arbete med hållbara affärsmetoder. Den föreslagna processen innebär en 1,5 % minskning av Green Cargos totala årliga Scope 2 CO2 utsläpp genom minskad energiförbrukning. Det ger potential för extra intäkter och minskar lean slöserierna överproduktion, onödiga transporter, överarbete och väntan genom bättre nyttjande av tågkapaciteten. Det resulterar även i förbättrad social hållbarhet under lastning vid terminaler genom att minska risken för mänskliga fel, minska riskerna för urspårning av vagnar samt skapa bättre förutsättningar för terminalpersonal att säkerställa god lastsäkring.