Examensarbete G3 i företagsekonomi, 15 hp, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Logistik, FE3583,VT 08. Författare: Stefan Knutsson, Linda Nilsdotter, Martin Svensson. Handledare: Helena Forslund Företagets kontaktperson: Lars Woxneryd Titel: Södra - En studie om koldioxidutsläpp från externa transporter Bakgrund: En mycket aktuell diskussion i dagens samhälle är klimathotet och människans negativa påverkan på miljön. De växande kraven på miljöarbete i företag gör att de ständigt måste utvecklas. Södra Timber har idag en uppskattad siffra på dryga 13 000 ton koldioxid som släpps ut vid distributionen av sågade trävaror. En siffra som i nuläget inte är helt tillförlitlig då schablonerna och beräkningarna är föråldrade. Syfte: Studien syftar till att kartlägga Södra Timbers koldioxidutsläpp vid kundtransporter genom att använda sig av en bättre beräkningsmetod som uppsatsen skall arbeta fram. Studien syftar också till att identifiera möjligheter till förändringar i distributionen med hänseende till koldioxidutsläpp och ekonomi. Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla transporter som sker från sågverken i Långasjö och Mönsterås. Metod: Uppsatsen inleds med fördjupade teoretiska studier för att möjliggöra analys av det empiriska materialet. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med en eller flera respondenter. En rad kontakter har också skett via telefon och e-post samt att vi fått ta del av sekundärdata från Södra Timbers datasystem. Slutsats: Uppsatsen visar att nuvarande beräkningsmetod för koldioxidutsläpp inte är optimal. Södra som koncern borde använda sig av den, i uppsatsen, framtagna metoden. Slutsatsen ger även förslag till direkta åtgärder till förbättringar. Förslag till fortsatt arbete: Södra Timber skall arbeta aktivt med den framtagna beräkningsmodellen och dess schabloner samt göra fyllnadsgradsstudier vid samtliga sågverk.

<p>Examensarbete G3 i företagsekonomi, 15 hp, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Logistik, FE3583,VT 08.</p><p>Författare: Stefan Knutsson, Linda Nilsdotter, Martin Svensson.</p><p>Handledare: Helena Forslund</p><p>Företagets kontaktperson: Lars Woxneryd</p><p>Titel: Södra - En studie om koldioxidutsläpp från externa transporter</p><p>Bakgrund: En mycket aktuell diskussion i dagens samhälle är klimathotet och människans negativa påverkan på miljön. De växande kraven på miljöarbete i företag gör att de ständigt måste utvecklas. Södra Timber har idag en uppskattad siffra på dryga 13 000 ton koldioxid som släpps ut vid distributionen av sågade trävaror. En siffra som i nuläget inte är helt tillförlitlig då schablonerna och beräkningarna är föråldrade.</p><p>Syfte: Studien syftar till att kartlägga Södra Timbers koldioxidutsläpp vid kundtransporter genom att använda sig av en bättre beräkningsmetod som uppsatsen skall arbeta fram. Studien syftar också till att identifiera möjligheter till förändringar i distributionen med hänseende till koldioxidutsläpp och ekonomi.</p><p>Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla transporter som sker från sågverken i Långasjö och Mönsterås.</p><p>Metod: Uppsatsen inleds med fördjupade teoretiska studier för att möjliggöra analys av det empiriska materialet. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med en eller flera respondenter. En rad kontakter har också skett via telefon och e-post samt att vi fått ta del av sekundärdata från Södra Timbers datasystem.</p><p>Slutsats: Uppsatsen visar att nuvarande beräkningsmetod för koldioxidutsläpp inte är optimal. Södra som koncern borde använda sig av den, i uppsatsen, framtagna metoden. Slutsatsen ger även förslag till direkta åtgärder till förbättringar.</p><p>Förslag till fortsatt arbete: Södra Timber skall arbeta aktivt med den framtagna beräkningsmodellen och dess schabloner samt göra fyllnadsgradsstudier vid samtliga sågverk.</p>

Rapporten undersöker skillnaden mellan vägtransporter och intermodala transporter. Detta görs bland annat genom en totalkostnadsanalys vilket undersöker kostnader relaterade till transportprocessen och även miljöpåverkan genom utsläpp de olika transportmetoderna bidrar med och diskuterar även kringliggande faktorer som påverkar valet av transportmetod. Det visar sig att vägtransporter är det billigare alternativet men de bidrar även med mycket större miljöpåverkan än Intermodala transporter.

”Färdplaner för Fossilfri Konkurrenskraft” är en nationell klimatpolicy, där Sveriges tre branschorganisationer för vägtransporter har tagit fram färdplaner för hur de ska bli fossilfria till år 2045. Då klimatpolicys i kombination med tillväxt hitintills inte fått någon effekt på de stigande halterna av koldioxid i atmosfären, lyfter denna uppsats fyra alternativa perspektiv till tillväxten, för att se om och hur dessa förankras i Färdplanerna. Dessa perspektiv är: Nedväxt-; Livscykel-; Självkritik och Transformationsperspektivet, vars potential har analyserats med en innehålls- och intervjustudie av vägtransporternas Färdplaner. Den sammantagna analysen visar att många perspektiv får förankring hos branscherna, men att resultatet skiljer sig stort branscherna emellan. De större vägtransportbranscherna har större möjlighet att arbeta med perspektiv som motsäger sig tillväxt, vilket inte är lika enkelt för mindre vägtransportbranscher. Olikheterna beror dels på ekonomi, dels på grund av ojämlikheter i den relation branscherna har med Sveriges regering. Intervjuerna visade också att perspektiv som sällan kommuniceras utåt, så som självkritik mot metoder och prognoser, får mycket bättre förankring intervjuerna än i färdplanernas officiella innehåll. Generellt har vägtransportsbranschernas färdplaner potential att arbeta med målbilder bortom tillväxt, men potentialen för detta ser väldigt olika ut beroende på bransch och perspektiv, såväl som den ser olika ut mellan intervju- och innehållsanalys.

Biogas is largely utilised as vehicle fuel in public bus transport in Sweden today. This study investigates opportunities and barriers for continued domestic use and production of biogas, in relation to the ongoing electrification of public bus transport. The analysis is based on interviews with actors in public transport and the biogas sector, experts on biogas systems, and representatives for alternative user segments. Three regions were chosen as case-studies for investigations of prospects in public transport, i.e. Stockholm, Västra Götaland and Skåne, though alternative uses were studied from a national perspective. In addition to public transport, considered uses include road transport, sea transport, industries, and electricity and heat production. The study identifies a broad agreement among stakeholders that renewable resources should be implemented where they provide most benefits from a system perspective. Therefore, electric public buses are valued in urban environments, while biogas solutions are found suitable for regional routes. Biogas is further viewed as environmentally beneficial in all user segments except continuous electricity and heat production, where it largely would replace renewable rather than fossil sources. Regarding costs and competitiveness, probable future uses are identified within light and heavy-duty road transport, and in consumer-oriented industries, i.e. the food industry. Economic support in policy instruments is further considered essential for continuous development of the Swedish biogas sector, though current influential instruments, e.g. the tax exemption, are described as short-term and unpredictable. The willingness to pay for the collected societal benefits of biogas further decrease in transitions from public to private consumers, and as biogas solutions simultaneously are linked with limited or uncertain competitiveness in these sectors, risks prevail that such transitions could imply stagnations and declines in biogas use and production, given today’s situation. / Idag används biogas till stor del som drivmedel för bussar inom kollektivtrafik i Sverige. Denna studie undersöker möjligheter och hinder för en fortsatt nationell användning och produktion av biogas, i samband med att bussar inom kollektivtrafiken nu elektrifieras. Analysen är baserad på intervjuer med aktörer inom kollektivtrafiken och biogassektorn, sakkunniga inom biogas, och alternativa användare av biogas. Tre regioner, Stockholm, Västra Götaland och Skåne, valdes som fallstudier för analys av möjligheter för fortsatt användning inom kollektivtrafiken. Alternativa användningar studerades istället ur ett nationellt perspektiv, och inkluderade vägtransporter, sjöfart, industri och el- och värmeproduktion. Studien visar att det råder enighet mellan intervjupersoner att förnybara resurser över lag ska användas där de medför störst samhällsnytta sett till samhället i stort. Inom kollektivtrafiken beskrivs elbussar därför som fördelaktiga i stadsmiljöer, medan biogas ses som lämpligt i regional trafik. Biogas framställs dessutom som miljömässigt fördelaktigt i alla alternativa användningsområden utom kontinuerlig el- och värmeproduktion, eftersom då främst förnybara och inte fossila resurser ersätts. Med hänsyn till kostnader och konkurrenskraft ses lätta och tunga transporter tillsammans med kundnära industrier, t.ex. livsmedelsindustrin, som troliga framtida användningsområden för biogas. Ekonomiskt stöd från styrmedel bedöms vara nödvändigt för en fortsatt utveckling av biogassektorn i Sverige, även om dagens styrmedel, t.ex. skattebefrielsen, beskrivs som kortsiktiga och oförutsägbara. Betalningsviljan för biogasens samlade samhällsnyttor minskar också vid en övergång från offentliga till privata kunder. Eftersom biogas därtill har en begränsad eller osäker konkurrenskraft jämtemot andra alternativ i de privata segmenten, identifierar denna studie risker för stagnation eller nedgång i användning och produktion av biogas vid en eventuell utfasning från den offentliga sektorn, givet dagens situation.