Green Cargo driver idag ett antal terminaler i Sverige i syfte att främja transporter på järnväg och ser möjligheter i att utveckla en av sina terminaler i Göteborg, Göteborg Norra, till en så kallad dry port, alltså en intermodal terminal i inlandet. Detta gav upphov till projektet Terminal Göteborg Norra – en möjlig dry port? med målet att undersöka potentialen och omställningarna med att utveckla befintligt kunderbjudande på Göteborg Norra genom att utreda konceptet dry port samt undersöka efterfrågan på marknaden. Syftet med en dry port är att fungera som en förlängning av hamnen och bör enligt forskare erbjuda samma servicetjänster som en hamn, det vill säga förtullning, säker lagring av både lastade och tomma containrar samt underhåll och städning av containrar. En dry port kan ses som ett bra komplement till hamnar som ligger inne i städer och har problem med begränsade utrymmen i hamnområdet och svårt att expandera då ytan inte längre räcker till. Dessutom kan man minska utsläppen av CO2 genom att få mer gods transporterat på järnvägen. Att utveckla Göteborg Norra, som Green Cargo idag driver i egen regi, skulle innebära att befintliga tjänster behöver kompletteras med de tjänster som fullbordar en dry port. Projektet resulterade i en utredning med potentiella intäkter och kostnader som förväntas uppstå vid ett utvecklande av Göteborg Norra till en dry port. Det visade sig att kostnaderna med att utveckla Göteborg Norra till en dry port är fullt möjliga att tjäna in inom den bestämda tidsramen på två år. Trots det så anser projektet att det finns många delar i utvecklandet som talar emot ett fulländat dry port koncept på Göteborg Norra. Då projektet anser att terminalens läge inte är optimalt för en dry port och att det finns begränsade lagringmöjligheter, oklarheter gällande tulltjänster samt att hamnen inte visar något intresse för att utnyttja tjänsten så är det svårt att motivera omställningen till en fulländad dry port. Däremot finns det en del i dry port konceptet som projektet ser positivt till och det skulle innebära att Göteborg Norra tar emot lastade containrar för transport till hamnen. Då projektets marknadsundersökning visade att många speditörer anser att det är problem med långa köer för att hämta och lämna gods i Göteborgs hamn så skulle Green Cargo kunna erbjuda en tjänst där dessa kunder kan åka till Göteborg Norra och lämna eller hämta sitt gods. Detta under förutsättning att Green Cargo kan erbjuda en billigare lösning och att det inte uppstår köer i trafiken runt terminalen. Klarar Green Cargo detta har de ett bra argument som borde locka både speditörer och Göteborgs hamn att nappa på lösningen.

In today´s society large quantities of goods are shipped both domestic in Sweden as well as across borders. The increasing flow of goods require higher demands on the capacity of the infrastructure and at the same time think and act for a sustainable environment. The overall aim of the study is to highlight development areas for cargo freight by railway. The more specific goals of the study is to identify what enablers that is needed when to establish an intermodal terminal that will handle break-bulk cargo directly from railway, and what barriers that might be. To achieve the aim and goal a qualitative study was conducted with interviews as primal data. Studying the market prerequisites and conducting a competitive intelligence and a benchmark conducted the result. In the result, the interviews and the examined documents has ben compiled, these data has been the basis for the analysis and conclusion. Large parts of the collected data indicated that break bulk cargo handling in intermodal terminals is currently something that is not offered and it is not considered to be economically viable. However, the study also revealed that break bulk cargo handling is a desired service from the business sector as it is regarded as an environmentally friendly mode of transportation, something that the business sector appreciate. To cope with this kind of cargo handling and transportation more research is needed, better cooperation between the private- and the public sector as well as infrastructure changes. / Idag fraktas stora mängder gods både inom Sverige och över landsgränserna. Det ökande godsflödet ställer högre krav på infrastrukturens kapacitet samtidigt som det blir allt viktigare med transporter som är hållbara ur miljösynpunkt. Studiens övergripande syfte är att belysa utvecklingsmöjligheter av godstransport på järnväg. Mer specifika mål för studien är att identifiera vilka förutsättningar som bör finnas vid etablering av kombiterminal med styckegodshantering direkt från räls samt vilka barriärer det finns mot det. För att uppnå undersökningens syfte och mål genomfördes en kvalitativ studie med intervjuer som primärdata. Genom att studera marknadsförutsättningar, genomföra en omvärldsbevakning och en benchmark utformades resultatet. I resultatet har intervjuerna tillsammans med den granskade dokumentationen sammanställts, dessa data har sedan legat som grund till analysen och slutsatsen. Stora delar av insamlade data pekade mot att styckegodshantering på kombiterminal i dagens läge inte är något som erbjuds samt att det inte anses vara ekonomiskt hållbart att hantera styckegods på kombiterminal. Dock visade undersökningen att styckegodshantering på kombiterminal är en önskad tjänst från näringslivet då det anses vara ett miljövänligt transportsätt för gods, något som näringslivet värdesätter. För att klara av denna typ av hantering och transport krävs mer forskning, bättre samarbete mellan den privata och offentliga sektorn samt infrastrukturella förändringar.

Hållbarhet har blivit ett aktuellt ämne inom de flesta verksamheter och strävan är erhålla en ekonomisk vinning utan att äventyra naturresurser, människan och samhället. Verksamheters förmåga att distribuera gods säkert, snabbt och kostnadseffektivt är avgörande för internationell och inrikes handel och ekonomisk utveckling. Godstransporter är en stor källa till utsläpp av växthusgaser och därför är det viktigt att nya transportlösningar hittas för att minska de avtryck som godstransporter gör i en försörjningskedja. Användningen av så kallade högkapacitetsfordon, HCT-fordon, förväntas öka då möjligheten att köra lastbilar som överskrider EU:s dimensioner för längd, bredd och vikt kan medföra ökad effektivitet och reducerad miljöpåverkan. Även konceptet torrhamnar, det vill säga en anläggning med en terminal som drivs likt en hamn, kan användas för att konsolidera gods, avlasta hamnen och öka intermodaliteten hos godset. Intermodalitet innebär att godset fraktas från A till B med hjälp av en kombination av flera olika typer av fraktsätt, exempelvis sjö, tåg och lastbil.   Följande rapport kartlägger hur en samverkan mellan högkapacitetsfordon och torrhamnar skulle kunna se ut. Detta genomförs med hjälp av att utifrån hållbarhetsmodellen triple bottom line som avser de tre dimensionerna ekonomi-, miljö- och sociala effekter, identifiera styrkor och svagheter hos begreppen. Med hjälp en teoretisk litteraturstudie, en fallstudie av ETT-projektet, en observation av Skaraborg Logistics Center samt nio stycken intervjuer med experter inom området, analyseras effekterna av en samverkan mellan högkapacitetsfordon och torrhamnar.   Rapporten identifierar att bättre ekonomiska-, miljömässiga och sociala effekter nås om en torrhamn är kopplad till ursprungshamnen med järnväg snarare än med HCT-fordon. Ytterligare identifierad problematik där en torrhamn försörjs med HCT-fordon utgörs av de tillfälliga tillstånden för att få framföra de längre och tyngre lastbärarna. Analysen visar att för att uppnå en god effekt från en samverkan mellan HCT-fordon och torrhamnar krävs att varje begrepp ensamt uppnår de faktorer som krävs för god effekt.   Rapporten är avgränsad till att räkna allt gods som normalt gods, endast avse HCTtransporter på väg samt att förutsätta att svenska arbetsregler följs vid inrikes transporter på väg. Rapporten studerar inte detaljer kring potentiell utveckling inom tekniken, exempelvis säkerhetssystem, IT-system eller aerodynamik. / Sustainability has become a highly prioritized subject among most companies and the goal is to maintain financial value without jeopardizing nature's resources, neither human health nor the society. How safe, fast and cost efficient a company distribute their goods is crucial for international- and domestic trade as well as economic growth. Haulage is a great source of greenhouse gas emissions and therefore it is crucial that new solutions of transport are developed in order to reduce the negative footprint of haulage in a supply chain. The use of high capacity transporting (HCT) vehicles is assumed increase when the EU's dimensions for a truck’s length, width and weight are allowed. This exception from EN standards would lead to increased transport efficiency, economic efficiency and reduced impact on the environment. The logistical solution of dry ports, namely a port on inland, can be used to consolidate goods, unburden the port and increase intermodality within the goods. Intermodality is when goods is transported between its starting location to its end location using several different kinds of transport ways.  The following report maps how a synergy between high capacity vehicles and dry ports would look like. By using the triple bottom line sustainability model the report identifies strengths and weaknesses of the two concepts. The reports analysis is created from a theoretical literature study, a case study of the ETT project, an observation of Skaraborg Logistics Center and nine interviews with experts within the field. The report identifies that better economic, environmental and social effects are achieved if a dry port is connected to the port of origin by rail way rather than with HCT vehicles. Further identified problems is the temporary permit of conveying the longer and heavier vehicles. The analysis shows that in order to achieve a good effect from an interaction between HCT vehicles and dry ports, each term alone require that the necessary factors for good effect is fulfilled.  The reports limitations are to consider all goods being normal gods and only to consider HCT-vehicles, not HCT-haulage by rail way. The writers also make the assumption that Swedish rules of labor are applied on domestic transportations by road. The report does not study details within IT, security systems nor aerodynamic.

This study aims to explore effectiveness within intermodal transportation of semi-trailers based on the variables cost and time. Intermodal transport can be explained as a transportation of a carrier, from the origin to the final destination, using two or more modes of transport (Crainic & Kim, 2007 p.467). This study focuses on the two modes of transport rail and road. The rail transportation has big advantages towards other modes of transport since it has less impact on the environment, given that the energy is produced in Sweden (Trafikverket 2017) but there are more benefits to be utilized. The rail transportation is generally more profitable on distances greater than 500 km, thus it can transport high volumes of goods over long distances for a low cost. The fixed costs that´s added in the terminals and the rail transports low degree of flexibility compared to the road transport is the primary reasons why rail transportation isn´t profitable on shorter distances. This study has made a market research to see where the final destinations for the imported semi-trailers are located in Sweden and Norway. This, to see where there are potential to develop and create new rail shuttles from Port of Gothenburg to dry ports across the Swedish and Norwegian inland for transportation of semi-trailers. Interviews have been conducted with carriers to create a more correct view of the current situation. Study results show that the greatest volumes of the transported semi-trailers ends up in the areas around Helsingborg and Stockholm, with the region around Gothenburg excluded. Dry ports positioned in this area show the best potential for development of new rail shuttles. The results from conducted interviews with carriers express that time is the most important aspect for their operation and their clients, that is also the reason why they don´t use the railway for transportation of semi-trailers. Carriers also consider the trains to be unreliable and the railway operation in Port of Gothenburg has so far not been operating well enough for them. The result show that 38 percent of the imported semi-trailers have their final destination in the area around Gothenburg and naturally it´s not possible for the railway to compete with the road transport at such a short distance. In order for the railway to compete with the road transport, rail shuttles to regions with high flows of semi-trailers must be developed to not loose in time and flexibility. Thus, the railway transportation has other opportunities than just transportation. In dry ports there are opportunities for storage of goods, which is generally cheaper than in the port and simultaneously create time gains in the final transportation, thus the goods are closer to the customer. Port of Gothenburg can compete with other ports, which are geographically closer to a certain customer, through more rail shuttles with more frequent departures and then take more market shares within Nordic transportation. / Studien syftar till att undersöka transporteffektiviteten för intermodala transporter av semitrailrar med utgångspunkt från variablerna kostnad och tid. Intermodala transporter kan förklaras som en transport av en lastbärare från dess ursprung till dess slutdestination med hjälp av två eller flera olika transportsätt (Crainic & Kim, 2007 s.467) och denna studie fokuserar på de två transportsätten järnväg och väg. Just järnvägstransporten har en stor fördel gentemot andra transportsätt då det är ett mer miljövänligt alternativ, förutsatt att det är eldrivna tåg samt att elen är producerad i Sverige (Trafikverket 2017) men det finns även fler fördelar som kan utnyttjas. Järnvägstransporten är generellt lönsammare på avstånd längre än 500 km, då det kan transportera stora volymer över långa avstånd till en låg kostnad. Varför det inte är lönsamt på kortare sträckor beror framför allt på de fasta avgifter som tillkommer vid terminalerna och järnvägens relativt låga flexibilitet gentemot vägtransporten. Studien har gjort en marknadsundersökning för att se var de importerade semitrailrarna har sin slutdestination inom Sverige och Norge. Det för att se var det finns potential för att utveckla och skapa nya järnvägspendlar från Göteborgs Hamn till torrhamnar för transport av semitrailrar via järnväg. Intervjuer har utförts med speditörer i anslutning till hamnen för att skapa en så bra bild som möjligt av nuläget. Resultatet visar att de största volymerna i flödet av semitrailrar går till Helsingborg och Stockholm med omnejd, med Göteborg exkluderat. Det är de två områdena som visar potential för att eventuellt skapa järnvägspendlar till torrhamnar. Vid intervjuerna som utförts uttrycker speditörerna att tid är den viktigaste aspekten för deras verksamhet och kunder. Det är även anledningen till att de inte använder sig av järnvägstransport för semitrailrar, då tågen är för opålitliga och verksamheten för järnvägstransport kring Göteborgs Hamn inte har fungerat för dem hitintills. Resultatet visar även att drygt 38 procent av de importerade semitrailrarna har sin slutdestination i Göteborgsområdet och där kan naturligtvis inte järnvägstransporten konkurrera med vägtransporten på grund av det korta avståndet. För att järnvägstransporten ska kunna konkurrera med vägtransporten måste det skapas pendlar till de regionerna med större flöden för att inte förlora tid och flexibilitet gentemot vägtransporten. Dock så ger järnvägstransporten andra möjligheter än bara transport av gods. I torrhamnarna finns möjligheter för lagring av gods, som generellt är billigare än lagring i hamnen och ger samtidigt tidsvinster när den slutliga transporten till kund ska utföras, då godset är närmare kunden. Göteborgs Hamn kan konkurrera med andra hamnar som geografisk ligger närmare en viss kund, genom att fler järnvägspendlar med frekventare avgångar kan skapas och på så sätt ta marknadsandelar inom nordisk transport.