DSV Road är en av de ledande vägtransportoperatörerna i Europa och erbjuder olika typer av vägtransporttjänster, som bland annat innefattar sändningar av styckegods. Verksamheten har kontrakt med olika åkerier som utför dessa styckegodssändningar, och dessa åkerier måste ersättas efter att en leverans eller hämtning av gods har utförts till eller från en kund. För att bestämma hur mycket ersättning som skall betalas ut för dessa transporter används en ersättningsmodell i verksamhetens distributionsled, där modellen räknar ut ersättningen per sändning genom bland annat godsets vikt, volym, och flakmeter. Eftersom gods har olika förutsättningar och DSV Road hanterar olika kvantiteter av gods på olika områden medför detta att ersättningen som betalas ut kan riskera att bli felaktig och inte alltid korrelera med det nedlagda arbetet transportåkarna utför, vilket kan skapa orättvisor för både DSV Road och åkerierna. Denna studie avsåg att utföra kostnadsanalyser på DSV Roads ersättningsmodell för styckegods och inrikes åkare under året 2022 och som hanterades av terminal Norrköping. Analyserna består av modellens styrkor och svagheter för dess kostnadseffektivitet, huruvida ersättningen som betalas ut till transportåkarna är rättvisande gentemot den nedlagda arbetsinsatsen, och om andra metoder för modellen kan användas för att göra den mer rättvis. För att kunna besvara syftet på studien har både kvalitativa och kvantitativa metoder använts. En grundlig förståelse om transportbranschen erhålls genom en litteraturstudie. Information om hur ersättningsmodellen fungerar kunde uppnås genom intervjuer och genomgångar med kontaktpersonen från företaget. Data för ersättningsmodellen erhålls i Microsoft Excel, och där utfördes även kostnadsanalyserna genom användning av funktioner, såsom sortering, pivottabeller, och grafer. I ersättningsmodellen för styckegods och inrikes åkare kunde åtta styrkor och sex svagheter som påverkar dess kostnadseffektivitet identifieras. Resultatet från analyserna visade på att i snitt speglar ersättningen relativt väl med antalet sändningar och arbetsinsatsernas värden vid undersökning av ersättningen på års- och månadsnivå, där de största skillnaderna gick att se på de sändningarna som hämtas. För volymen och ersättningen kunde tydliga fluktuationer identifieras på jämförbara områden, samt att de områden som var längre ifrån terminalen kunde rättvisan av arbetsinsatser och betald ersättning förbättras mer än de som var närmare. De största negativa effekterna för rättvisan av arbetsinsatser och ersättning gick att se inom prissättningen mellan jämförbara områden, hur de sändningar som levererats respektive hämtats hade prissatts gentemot varandra, och när flera sändningar skulle hanteras på samma destination. Potentiellt skulle två andra metoder kunna användas för att göra ersättningsmodellen mer rättvis än vad den är idag. Den första metoden innebär att beräkna efterfrågans mittpunkt per område och prissätta området baserat på placeringen av denna punkt. Den andra metoden innebär på att slå ihop vikten på de sändningar som ska till samma destination och ersätta dessa sändningar som en gemensam sändning. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

In today´s society large quantities of goods are shipped both domestic in Sweden as well as across borders. The increasing flow of goods require higher demands on the capacity of the infrastructure and at the same time think and act for a sustainable environment. The overall aim of the study is to highlight development areas for cargo freight by railway. The more specific goals of the study is to identify what enablers that is needed when to establish an intermodal terminal that will handle break-bulk cargo directly from railway, and what barriers that might be. To achieve the aim and goal a qualitative study was conducted with interviews as primal data. Studying the market prerequisites and conducting a competitive intelligence and a benchmark conducted the result. In the result, the interviews and the examined documents has ben compiled, these data has been the basis for the analysis and conclusion. Large parts of the collected data indicated that break bulk cargo handling in intermodal terminals is currently something that is not offered and it is not considered to be economically viable. However, the study also revealed that break bulk cargo handling is a desired service from the business sector as it is regarded as an environmentally friendly mode of transportation, something that the business sector appreciate. To cope with this kind of cargo handling and transportation more research is needed, better cooperation between the private- and the public sector as well as infrastructure changes. / Idag fraktas stora mängder gods både inom Sverige och över landsgränserna. Det ökande godsflödet ställer högre krav på infrastrukturens kapacitet samtidigt som det blir allt viktigare med transporter som är hållbara ur miljösynpunkt. Studiens övergripande syfte är att belysa utvecklingsmöjligheter av godstransport på järnväg. Mer specifika mål för studien är att identifiera vilka förutsättningar som bör finnas vid etablering av kombiterminal med styckegodshantering direkt från räls samt vilka barriärer det finns mot det. För att uppnå undersökningens syfte och mål genomfördes en kvalitativ studie med intervjuer som primärdata. Genom att studera marknadsförutsättningar, genomföra en omvärldsbevakning och en benchmark utformades resultatet. I resultatet har intervjuerna tillsammans med den granskade dokumentationen sammanställts, dessa data har sedan legat som grund till analysen och slutsatsen. Stora delar av insamlade data pekade mot att styckegodshantering på kombiterminal i dagens läge inte är något som erbjuds samt att det inte anses vara ekonomiskt hållbart att hantera styckegods på kombiterminal. Dock visade undersökningen att styckegodshantering på kombiterminal är en önskad tjänst från näringslivet då det anses vara ett miljövänligt transportsätt för gods, något som näringslivet värdesätter. För att klara av denna typ av hantering och transport krävs mer forskning, bättre samarbete mellan den privata och offentliga sektorn samt infrastrukturella förändringar.

Syfte – Studiens syfte är att öka kunskapen om hur fordonstillverkares affärsmodeller påverkas vid förändring av statliga regelverk genom att studera ett framtida införande av HCT i Sverige. HCT, High Capacity Transports, är ett samlingsnamn för lastbilar som är tyngre och/eller längre än vad gällande lagstiftning tillåter. Regelförändringen övervägs för att sänka kostnader och miljöpåverkan.  Metod – Arbetet har genomförts i form av en case-studie. För att studera påverkan på både fordonstillverkares och åkeriers affärsmodeller har intervjuer genomförts med varuägare, åkerier och förare inom fjärrtransporter av styckegods. Detta har kompletterats med löpande kontakt med uppdragsgivande fordonstillverkare samt deltagande i konferenser inom ramen för det nationella HCT-arbetet.  Resultat – Inget större modalskifte mellan järnvägs- och landsvägstransporter förväntas eftersom järnvägens infrastruktur styr transportvalet och inte påverkas av ett HCT-tillåtande. Vidare riskerar fordonstillverkare att sälja färre lastbilar vid ett tillåtande av HCT men genom anpassning av affärsmodellen kan de öka värdet per fordon. Detta värde kan ökas genom att sänka kundernas driftkostnad, maximera fordonens drifttid och föra kundens talan mot myndigheter.  Praktiskt bidrag – Studien har resulterat i ett nytt affärsmodellsramverk för fordonstillverkare vid införande av HCT. Ramverket visar att samtliga nuvarande värdeområden bör inkluderas i kommande affärsmodell och att flertalet får ökad betydelse. På grund av nya förutsättningar blir vissa av dessa områden dessutom svårare att uppnå samtidigt som nya områden kan läggas till.  Vetenskapligt bidrag – Genom att öka kunskapen om affärsmodellspåverkan vid förändring av statliga regelverk utvidgar studien befintlig teori om förändringar av affärsmodeller. Studien belyser även vikten av att studera hela leverantörskedjan vid sådana förändringar. Detta eftersom statliga regelverk styr förutsättningarna för flera aktörer med starka inbördes relationer. Därmed sprider sig effekterna av en regelverksförändring till övriga aktörer i kedjan. / Purpose – The purpose of this study is to increase the knowledge about how legislative changes affect the business model of vehicle manufactures by studying a future allowance of HCT in Sweden. HCT, High Capacity Transports, is a generic term for trucks exceeding today’s weight and/or length regulations. Reasons for implementing HCT include reducing costs and environmental consequences. Method – Effects of legislative changes have been studied through a case-study of how HCT would affect the Swedish transport system. In order to study business model implications for both vehicle manufactures and hauliers, interviews have been held with transport buyers, hauliers and drivers within long distance haulage of break bulk cargo. This has been complemented by continuous contact with the commissioning vehicle manufacturer and participation in HCT conferences. Findings – Findings indicate that there will be no major modal shift between railway and road since the railway infrastructure determines the modal choice and is unaffected by HCT. Furthermore findings show that vehicle manufactures risk to sell fewer vehicles in case of HCT allowance but a business model adaption can increase the value per vehicle. This can be achieved by reducing customer operating costs, increasing vehicle uptime and being the voice of the customer against authorities. Practical implications – The study has resulted in a HCT business model framework for vehicle manufactures. The framework shows that all present value areas should be included in a future business model and that several areas will increase in importance. In the effect of new conditions several areas will become more difficult to fulfill. Furthermore new areas will be added. Theoretical implications – This study expands current theories within business model changes by increasing knowledge about how legislative changes affect business models. Furthermore this study highlights the importance of studying the whole supply chain in the event of these changes. The reason for this is that legislations affect the conditions for several players with strong peer relationships. Thereby effects due to changed legislations will spread to other players in the chain.