<p>Ekonomi, miljö och socio-kulturella aspekter har analyserats för ett källsorterande avloppssystem och ett konventionellt reningsverk genom en fallstudie. Hyreshuset Ekoportens källsorterande avloppssystem, med urinsortering, har jämförts med reningsverket Slottshagen i Norrköping. Kostnader har analyserats genom kostnadseffektivitetsanalys och miljöaspekter har jämförts genom analys av resurshushållning av näringsämnen och areal. För analys av socio-kulturella aspekter har intervjuer gjorts med Ekoportens boende samt genom studier av erfarenheter från andra undersökningar. </p><p>Analysen visar att Ekoportens avloppssystem är fem gånger dyrare per personekvivalent och år än Slottshagens reningsverk. Återförsel av kväve och fosfor till odlingsmark från Ekoporten är åttio respektive tio gånger högre än från Slottshagen. Ekoporten har 20% mindre utsläpp av kväve medan Slottshagen har 28% bättre fosforrening och tio gånger bättre resurshushållning av areal. Socio-kulturell analys visar att kravet att sitta ned för att urinsortera är den stora skillnaden mot konventionellt reningsverk. </p><p>Slutsatsen är att urinsorterande avloppssystem är ett rimligt komplement till konventionella reningsverk. Urinsortering kan minska avloppsvattnets kväveinnehåll med 40-80%. Avloppssystem likt Ekoportens behöver dock bli mer ekonomiskt fördelaktiga och måste skyddas mot olämplig användning för att minska dess negativa miljöaspekter.</p>

Ekonomi, miljö och socio-kulturella aspekter har analyserats för ett källsorterande avloppssystem och ett konventionellt reningsverk genom en fallstudie. Hyreshuset Ekoportens källsorterande avloppssystem, med urinsortering, har jämförts med reningsverket Slottshagen i Norrköping. Kostnader har analyserats genom kostnadseffektivitetsanalys och miljöaspekter har jämförts genom analys av resurshushållning av näringsämnen och areal. För analys av socio-kulturella aspekter har intervjuer gjorts med Ekoportens boende samt genom studier av erfarenheter från andra undersökningar. Analysen visar att Ekoportens avloppssystem är fem gånger dyrare per personekvivalent och år än Slottshagens reningsverk. Återförsel av kväve och fosfor till odlingsmark från Ekoporten är åttio respektive tio gånger högre än från Slottshagen. Ekoporten har 20% mindre utsläpp av kväve medan Slottshagen har 28% bättre fosforrening och tio gånger bättre resurshushållning av areal. Socio-kulturell analys visar att kravet att sitta ned för att urinsortera är den stora skillnaden mot konventionellt reningsverk. Slutsatsen är att urinsorterande avloppssystem är ett rimligt komplement till konventionella reningsverk. Urinsortering kan minska avloppsvattnets kväveinnehåll med 40-80%. Avloppssystem likt Ekoportens behöver dock bli mer ekonomiskt fördelaktiga och måste skyddas mot olämplig användning för att minska dess negativa miljöaspekter.

DSV Road är en av de ledande vägtransportoperatörerna i Europa och erbjuder olika typer av vägtransporttjänster, som bland annat innefattar sändningar av styckegods. Verksamheten har kontrakt med olika åkerier som utför dessa styckegodssändningar, och dessa åkerier måste ersättas efter att en leverans eller hämtning av gods har utförts till eller från en kund. För att bestämma hur mycket ersättning som skall betalas ut för dessa transporter används en ersättningsmodell i verksamhetens distributionsled, där modellen räknar ut ersättningen per sändning genom bland annat godsets vikt, volym, och flakmeter. Eftersom gods har olika förutsättningar och DSV Road hanterar olika kvantiteter av gods på olika områden medför detta att ersättningen som betalas ut kan riskera att bli felaktig och inte alltid korrelera med det nedlagda arbetet transportåkarna utför, vilket kan skapa orättvisor för både DSV Road och åkerierna. Denna studie avsåg att utföra kostnadsanalyser på DSV Roads ersättningsmodell för styckegods och inrikes åkare under året 2022 och som hanterades av terminal Norrköping. Analyserna består av modellens styrkor och svagheter för dess kostnadseffektivitet, huruvida ersättningen som betalas ut till transportåkarna är rättvisande gentemot den nedlagda arbetsinsatsen, och om andra metoder för modellen kan användas för att göra den mer rättvis. För att kunna besvara syftet på studien har både kvalitativa och kvantitativa metoder använts. En grundlig förståelse om transportbranschen erhålls genom en litteraturstudie. Information om hur ersättningsmodellen fungerar kunde uppnås genom intervjuer och genomgångar med kontaktpersonen från företaget. Data för ersättningsmodellen erhålls i Microsoft Excel, och där utfördes även kostnadsanalyserna genom användning av funktioner, såsom sortering, pivottabeller, och grafer. I ersättningsmodellen för styckegods och inrikes åkare kunde åtta styrkor och sex svagheter som påverkar dess kostnadseffektivitet identifieras. Resultatet från analyserna visade på att i snitt speglar ersättningen relativt väl med antalet sändningar och arbetsinsatsernas värden vid undersökning av ersättningen på års- och månadsnivå, där de största skillnaderna gick att se på de sändningarna som hämtas. För volymen och ersättningen kunde tydliga fluktuationer identifieras på jämförbara områden, samt att de områden som var längre ifrån terminalen kunde rättvisan av arbetsinsatser och betald ersättning förbättras mer än de som var närmare. De största negativa effekterna för rättvisan av arbetsinsatser och ersättning gick att se inom prissättningen mellan jämförbara områden, hur de sändningar som levererats respektive hämtats hade prissatts gentemot varandra, och när flera sändningar skulle hanteras på samma destination. Potentiellt skulle två andra metoder kunna användas för att göra ersättningsmodellen mer rättvis än vad den är idag. Den första metoden innebär att beräkna efterfrågans mittpunkt per område och prissätta området baserat på placeringen av denna punkt. Den andra metoden innebär på att slå ihop vikten på de sändningar som ska till samma destination och ersätta dessa sändningar som en gemensam sändning. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Novige develops a wave energy converter (WEC) concept that utilizes wind-generated wave to create electricity. The system uses a float and a hydraulic cylinder to pump water up to a turbine, similar to an inverted hydro power plant. The penstock system that delivers the fluid to the turbine was optimized for efficiency and a theoretical efficiency of the penstock was calculated. The penstock and the surrounding components were updated to a commercial size. The longer cylinder resulted in a larger loss from the hydrostatic pressure. The optimal pipe diameter was calculated by comparing the friction loss and the additional weight resulting from a larger pipe. For the penstock the piping elements were compared and chosen for a higher efficiency. The penstock system can be optimized for efficiency by using pipe elements with lower coefficients of loss. It is more efficient to divert the flow as little as possible, while maintaining the same flow velocity throughout the system. Losses can be reduced by choosing the optimalpipe diameter size, therefore making the penstock as light as possible, while also reducing thepipe friction. The hydrostatic pressure from the height of the cylinder is the largest source of lossin the system. The efficiency of the redesigned penstock was found to be 93.7%. / Novige utvecklar ett vågkraftverks koncept som utnyttjar vindvågor för att generera elektricitet. Systemet använder sig av en flotte och en hydraulisk cylinder för att pumpa vatten upp till en turbin, det kan liknas vid ett inverterat vattenkraftverk. Tilloppstuben som leder vattnet till turbinen optimerades för effektivitet och den teoretiska effektiviteten av tilloppstuben beräknades. Tilloppstuben och de omgivande komponenterna uppdaterades för den kommersiella varianten. Den längre cylindern resulterade i större förluster på grund av det hydrostatiska trycket. Den optimala rör diametern beräknades genom att jämföra friktions förlusterna och de förluster som uppstår på grund av större rör vikt. Olika rörelementen i tilloppstuben jämfördes och valdes med avsikt på effektivitet. Effektiviteten i tilloppstuben kan optimeras genom att välja rörelement med lägre förlustfaktor. Det är mer effektivt att dela på flödet så lite som möjligt och behålla samma flödeshastighet genom hela systemet. Förlusterna kan minskas genom att välja den optimala rördiametern, vilket ger en så låg vikt som möjligt samtidigt som friktionsförlusterna i röret reduceras. Det hydrostatiska trycket från höjden av cylindern är den största orsaken till förlust i systemet. Effektiviteten av det nya tilloppstubs systemet är 93.7%.

User Interface Design is the center concept of this thesis. It was used throughout this thesis in order to remedy the design issue of a product called Loredge. Loredge was a digital document reader that contained a Library page with a very simple design. The ultimate goal was to create design suggestions that provides users with a lot of convenience in navigating items for Loredge’s Library page. The solution was proposed by introducing the design process and the concept of Human-Centered Design, which were the essentials in compliance with Loredge users’ desires. The end results demonstrated some interesting facts about users that researchers did not think about at the beginning, which was very helpful to recognize what users want the most for themselves. Despite some predictable answers, the outcome indeed gave the problem a potential solution. The solution was to introduce categories/groups to users and design for menus and buttons that helps user filter out the items they want to navigate. This was implemented to digital mock-ups using a wireframing tool called Axure. The mock-ups could be found within this degree project. / Användargränssnitt är centrumkonceptet för denna avhandling. Det användes under hela denna avhandling för att avhjälpa designproblemet av en produkt som heter Loredge. Loredge var en digital dokumentläsare som innehöll en bibliotekssida med en mycket enkel design. Det ultimata målet var att skapa designförslag som ger användarna mycket bekvämlighet i navigeringsdokument för Loredges bibliotekssida. Lösningen föreslogs genom att introducera designprocessen och konceptet Human-Centered Design, vilka var nödvändiga i enlighet med Loredge-användarnas önskemål. Slutresultatet visade några intressanta fakta om användare som forskare inte tänkte på i början, vilket var till stor hjälp för att känna igen vad användarna vill ha mest för sig själva. Trots vissa förutsägbara svar gav utfallet verkligen problemet en potentiell lösning. Lösningen var att introducera kategorier / grupper till användare och design för menyer och knappar som hjälper användaren att filtrera ut de dokument som de vill navigera. Detta implementerades för digital mock-ups med hjälp av ett wireframing verktyg som heter Axure. Mock-ups kunde hittas inom detta examensarbete.