The so-called great emigration to America is a subject which has been of interest to historians and researchers during decades. There is an immense amount of studies and research done surrounding the subject and of why people emigrated during the current time. However, research done concerning the great emigration to America is contrasted by what have been research regarding the homecomers of emigration. This is still the case even though research has shown a large portion of the emigrants actually returned to their land of origin. In this specific case, homecoming Swedes from America. The study investigates and enlightens this relatively uninvestigated area by researching homecoming Swedes to Vänersborg from America between year 1900-1910. The paper aims to investigate how many people who returned, which the individuals were also if the homecomers may have effect their local community by their return. / Den s.k. stora emigrationen till Amerika är ett ämne som länge intresserat historiker och forskare. Det finns ett hav av studier och forskning kring ämnet och om varför människor valde att emigrera under den aktuella tiden. Forskning gjord kring den stora emigrationen till Amerika står dock i stark kontrast till vad som undersökt kring emigrationens hemvändare. Trots detta är det känt att en stor del av emigranterna faktiskt återvände till sitt hemland. I detta specifika fall, svenskar som emigrerade till Amerika men som senare återvände till sina hemländer. Uppsatsen undersöker och belyser detta relativt outforskade ämne då hemvändare till Vänersborg från Amerika undersöks mellan år 1900–1910. Genom att bland annat undersöka arkivmaterial från den aktuella tiden har uppgifter framkommit som formar en bild kring antalet hemvändare samt vilka de var vilket presenterar i fallstudierna. Då uppsatsen är kvalitativ och kvantitativ besvaras den förstnämnda delen genom källmaterialet med resterande litteratur och källor koncentreras på en mer kvantitativt fokus. Studien syftar till att undersöka hur många som återvände, vilka individerna var samt om hemvändare kan ha påverkat till det lokala samhället vid sin hemkomst. Essän påvisar att ett begränsat antal av 44 personer återvände till Vänersborg under den aktuella avgränsningen. Majoriteten av hemvändarna var generellt unga och befann sig inte längre än fem år i Amerika innan hemkomsten. Då dessa hemvändare inte spenderade en längre tid i Amerika, kan den existerande teorin kring transatlantisk arbetskraftsinvandring stödjas i detta specifika fall.

<p>Årsskiftet 2003/2004 trädde Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor i kraft. Därmed upphävdes Räddningstjänstlagen. Lagtexten kräver att kommuner skall upprätta en riskhanteringsplan för tänkbara olyckstillfällen. Vänersborgs kommun har beslutat göra så och en del i detta arbete är att sammanställa en riskanalys. Denna rapport innehåller en riskanalys för farligt gods inom Vänersborgs tätort samt riksväg 45. Exempel på farligt gods är brandfarliga vätskor, frätande ämnen och gaser. Vid en riskanalys identifieras alla de risker som kan tänkas vara aktuella. Sannolikheten och konsekvenserna av dessa risker vägs samman till en risknivå, vilken kan åskådliggöras i t.ex. en riskmatris. Med risknivåerna som grund görs en riskvärdering, där storheter omvandlas till dimensionslösa värden (2 döda per 100 år blir t.ex. "låg risk"). Utifrån de värderade riskerna kan beslut tas om eventuella riskreducerande åtgärder. Inom ramen för denna rapport innebär riskerna avåkning eller kollision med läckage av gas, brandfarliga vätskor eller frätande ämnen som följd. Konsekvenserna av detta kan bli toxicitet, frätskador, brand, gasexplosion eller i extrema fall "Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion" (BLEVE).</p>

Årsskiftet 2003/2004 trädde Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor i kraft. Därmed upphävdes Räddningstjänstlagen. Lagtexten kräver att kommuner skall upprätta en riskhanteringsplan för tänkbara olyckstillfällen. Vänersborgs kommun har beslutat göra så och en del i detta arbete är att sammanställa en riskanalys. Denna rapport innehåller en riskanalys för farligt gods inom Vänersborgs tätort samt riksväg 45. Exempel på farligt gods är brandfarliga vätskor, frätande ämnen och gaser. Vid en riskanalys identifieras alla de risker som kan tänkas vara aktuella. Sannolikheten och konsekvenserna av dessa risker vägs samman till en risknivå, vilken kan åskådliggöras i t.ex. en riskmatris. Med risknivåerna som grund görs en riskvärdering, där storheter omvandlas till dimensionslösa värden (2 döda per 100 år blir t.ex. "låg risk"). Utifrån de värderade riskerna kan beslut tas om eventuella riskreducerande åtgärder. Inom ramen för denna rapport innebär riskerna avåkning eller kollision med läckage av gas, brandfarliga vätskor eller frätande ämnen som följd. Konsekvenserna av detta kan bli toxicitet, frätskador, brand, gasexplosion eller i extrema fall "Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion" (BLEVE).

No description available.

No description available.

<p>Investeringsbedömning är inte bara kalkyleringar och beräkningar. Människor påverkar och styr de data som ligger till grund för beslutsfattande och dessa individer kan därmed styra processen mot sina egna mål. Studien fokuserar på ett kommunalt investeringsprojekt, uppförandet av Arena Vänersborg. Investeringsprocessen, från planering och budgetering till slutförande av projektet studerades. Kostnadsavvikelser och styrningen i processen undersöktes och analyserades. Studien tar upp två frågor; Hur har investeringsbeslutet hanterats i processen och hade man kunnat undvika den stora differensen mellan prognostiserad kostnad och utfall? Syftet var att belysa investeringsprocessen med avseende på ledning och administrativ kontroll samt att förstå processen bakom ett investeringsprojekt. Undersökningen tar upp olika aspekter av processen och använder flera teorier för att kunna skapa uppfattning om en helhet. Studien är genomförd genom med hjälp av en fallstudie med fokus på dokument och arkivdata. Studie av dokument visar att slutkostnaden blev dubbelt så stor som det budgeterade underlaget. Kalkylernas användande i detta fall har varit minimalt och budgeten har tappat sin roll som styrmedel. Istället har det varit individer som påverkat processen och därmed utfallet. Studien identifierade två processer, en administrativ process som genomförde projektet och en politisk process som var delaktig i planeringen. Stora skillnader mellan budget och utfall berodde på en stor politisk påverkan och det stora intresset för att slutföra projektet. För att kunna nå en överenskommelse gällande budgetplanen beräknades beslutsunderlaget med orealistiska antaganden.</p>

Investeringsbedömning är inte bara kalkyleringar och beräkningar. Människor påverkar och styr de data som ligger till grund för beslutsfattande och dessa individer kan därmed styra processen mot sina egna mål. Studien fokuserar på ett kommunalt investeringsprojekt, uppförandet av Arena Vänersborg. Investeringsprocessen, från planering och budgetering till slutförande av projektet studerades. Kostnadsavvikelser och styrningen i processen undersöktes och analyserades. Studien tar upp två frågor; Hur har investeringsbeslutet hanterats i processen och hade man kunnat undvika den stora differensen mellan prognostiserad kostnad och utfall? Syftet var att belysa investeringsprocessen med avseende på ledning och administrativ kontroll samt att förstå processen bakom ett investeringsprojekt. Undersökningen tar upp olika aspekter av processen och använder flera teorier för att kunna skapa uppfattning om en helhet. Studien är genomförd genom med hjälp av en fallstudie med fokus på dokument och arkivdata. Studie av dokument visar att slutkostnaden blev dubbelt så stor som det budgeterade underlaget. Kalkylernas användande i detta fall har varit minimalt och budgeten har tappat sin roll som styrmedel. Istället har det varit individer som påverkat processen och därmed utfallet. Studien identifierade två processer, en administrativ process som genomförde projektet och en politisk process som var delaktig i planeringen. Stora skillnader mellan budget och utfall berodde på en stor politisk påverkan och det stora intresset för att slutföra projektet. För att kunna nå en överenskommelse gällande budgetplanen beräknades beslutsunderlaget med orealistiska antaganden.

<p>An Internet application, VEDAIR, for estimation of air quality in regions with small-scale combustion of bio fuel has been developed by Swedish Meteorological and Hydrological Institute with financing from Swedish Energy Agency and Swedish Environmental Protection Agency. The model contains user interface and a coupled model concept where concentrations of atmospheric pollutions are calculated for regional, urban and local contributions. In this report the model is described and a first study of air quality considering PM10 (particles with a diameter less than 10 µm) in two Swedish municipalities, Vänersborg and Gnosjö, is introduced.</p><p>According to the result, there are areas with poor air quality even in smaller Swedish municipalities, mostly due to high emission from buildings with older wood heating furnace without hydraulic accumulator.</p><p>In Vänersborg three areas were analysed in VEDAIR for the year 2003: Vargön, Mariedal and the downtown district. In the whole municipality the upper evaluation threshold for PM10, which is defined as 14 µg/m3 for annual average, was exceeded due to background contribution of particles. In all areas, however, the concentrations of PM10 were less than the environmental quality norms. In Vargön, where wood heating furnaces are commonly used, in some areas the concentration of particles was as big as or bigger than the downtown district (annual average of 20 µg/m3). However, in downtown the pollutants were more spread. Biggest concentrations of PM10 were estimated in Mariedal, due to emissions from older wood heating furnaces and streets, mostly in areas with unfavourable meteorological conditions. Measurements of PM10 in the area are therefore suggested. Biggest concentrations of PM10 were prevailed during winter, due to great heating need in combination with cooler air temperature and more stable stratification. The local contribution of PM10 was negative correlated with temperature. In the downtown district, however, the biggest concentrations of PM10 were obtained during spring due to usage of studded tyres.</p><p>In Gnosjö the air quality considering PM10 was analysed in the areas Götarp, downtown and Gårö. Calculations in VEDAIR showed that the emissions from traffic were much less than wood heating furnace. The background annual average of PM10 in Gnosjö was 1 µg/m3 higher than Vänersborg. The air quality was quite equal as in Vänersborg, but there was an area in Gårö where the environmental quality norms considering PM10 almost were exceeded, this mostly due to emission from one building with high heating need.</p><p>In this study a comparison between calculated concentrations of PM10 with measured concentrations in Gnosjö for the period 3 November to 31 December 2003 was also made. The validation showed that VEDAIR underestimated the concentrations, but the result was anyway reasonable. Before, validations have only been performed for the northern part of Sweden, and this study indicates that VEDAIR also estimates concentrations of PM10 sufficiently well in southern part of Sweden.</p><p>The study also showed that if a house owner would replace an old wood heating furnace by a modern furnace with hydraulic accumulator, the annual average of the concentration of PM10 could decrease by 4 µg/m3 which is a reduction of 25%.</p> / <p>Ett internetverktyg, VEDAIR, för bedömning av luftkvalitet vid småskalig förbränning av biobränsle har utvecklats av SMHI med finansiering från bland andra Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Modellen består av användargränssnitt och ett kopplat modellsystem där halterna av luftföroreningar beräknas för såväl regionala (internationellt som nationellt), urbana och lokala bidrag. I denna rapport presenteras modellen tillsammans med en första studie av luftkvaliteten med avseende på PM10 (partiklar med en diameter mindre än 10 µm) inom ett par testkommuner, nämligen Vänersborg i Västergötlands län och Gnosjö i Jönköpings län.</p><p>Resultatet visade att det finns områden även i små kommuner där sämre luftkvalitet kan utgöra ett problem. Till största delen berodde detta på hög emission från fastigheter med äldre vedeldningspannor utan ackumulatortank.</p><p>I Vänersborg undersöktes luftkvaliteten med avseende på PM10 i stadsdelarna Vargön, Mariedal och centrum för år 2003. För hela kommunen gällde att övre utvärderingströskel (gränsvärde för vilka mätningar är obligatoriska), som för årsmedelvärdet PM10 är 14 μg/m3 luft, överskrids pga bakgrundsbidrag. Samtliga av de undersökta områdena uppvisade dock halter som är lägre än miljökvalitetsnormerna. Beräkningar i VEDAIR för Vargön, inom vilket vedeldningen är huvudsakliga källan till emissionen av PM10, visade att koncentrationen partiklar inom vissa områden var lika höga eller högre än områden runt de mest trafikerade vägarna i centrala Vänersborg (årsmedelvärde på ca 20 μg/m3). I centrum var dock föroreningarna mer utbredda. Allra högst halter PM10 erhölls vid beräkningar i Mariedal, till följd av utbredd vedeldning med äldre vedpannor, trafikerade vägar och ogynnsamma meteorologiska förutsättningar. Enligt detta kan mätning av partiklar inom området vara befogat. Tidsserier av totalhalten PM10 visade att högst halter erhölls på vintern i Vargön, till följd av större uppvärmningsbehov i kombination med lägre utomhustemperatur och mer stabil skiktning. Det lokala bidraget uppvisade en negativ korrelation mot temperaturen. I centrum var halterna dock högst på våren pga slitagepartiklar från dubbdäck samt vägdamm.</p><p>För Gnosjö undersöktes luftkvaliteten i tre potentiella problemområden; Gårö, centrala Gnosjö och Götarp. Beräkningar i VEDAIR för Gnosjö visade att trafikens bidrag var betydligt mindre, men vedeldning var vanligt förekommande. Samtidigt var årsmedelvärdet för det regionala bakgrundsbidraget ca 1 μg/m3 högre än i Vänersborg. Luftkvaliteten var generellt sett likvärdig den för Vänersborg, men inom stadsdelen Gårö fanns ett område där koncentrationen PM10 var mycket nära miljökvalitetsnormerna. Huvudkällan till emissionen var en enskild fastighet med stort energibehov som värmdes upp uteslutande med ved.</p><p>I studien gjordes även jämförelse av beräknade PM10-halter från VEDAIR med uppmätta värden i Gnosjö för perioden 3 november till 31 december 2003. Valideringen visade att VEDAIR gav något underskattade, men ändå hyggliga resultat. Tidigare valideringar har enbart utförts för Norrland, och de nya resultaten tyder på att VEDAIR även ger tillförlitliga beräkningar för södra Sverige.</p><p>Studien visade också att om en enskild fastighetsägare skulle byta ut en äldre vedeldningspanna mot en modern med ackumulatortank skulle årsmedelvärdet PM10 lokalt i fastighetens närområde kunna sjukna med uppåt 4 μg/m3, vilket är en minskning med 25%.</p>

An Internet application, VEDAIR, for estimation of air quality in regions with small-scale combustion of bio fuel has been developed by Swedish Meteorological and Hydrological Institute with financing from Swedish Energy Agency and Swedish Environmental Protection Agency. The model contains user interface and a coupled model concept where concentrations of atmospheric pollutions are calculated for regional, urban and local contributions. In this report the model is described and a first study of air quality considering PM10 (particles with a diameter less than 10 µm) in two Swedish municipalities, Vänersborg and Gnosjö, is introduced. According to the result, there are areas with poor air quality even in smaller Swedish municipalities, mostly due to high emission from buildings with older wood heating furnace without hydraulic accumulator. In Vänersborg three areas were analysed in VEDAIR for the year 2003: Vargön, Mariedal and the downtown district. In the whole municipality the upper evaluation threshold for PM10, which is defined as 14 µg/m3 for annual average, was exceeded due to background contribution of particles. In all areas, however, the concentrations of PM10 were less than the environmental quality norms. In Vargön, where wood heating furnaces are commonly used, in some areas the concentration of particles was as big as or bigger than the downtown district (annual average of 20 µg/m3). However, in downtown the pollutants were more spread. Biggest concentrations of PM10 were estimated in Mariedal, due to emissions from older wood heating furnaces and streets, mostly in areas with unfavourable meteorological conditions. Measurements of PM10 in the area are therefore suggested. Biggest concentrations of PM10 were prevailed during winter, due to great heating need in combination with cooler air temperature and more stable stratification. The local contribution of PM10 was negative correlated with temperature. In the downtown district, however, the biggest concentrations of PM10 were obtained during spring due to usage of studded tyres. In Gnosjö the air quality considering PM10 was analysed in the areas Götarp, downtown and Gårö. Calculations in VEDAIR showed that the emissions from traffic were much less than wood heating furnace. The background annual average of PM10 in Gnosjö was 1 µg/m3 higher than Vänersborg. The air quality was quite equal as in Vänersborg, but there was an area in Gårö where the environmental quality norms considering PM10 almost were exceeded, this mostly due to emission from one building with high heating need. In this study a comparison between calculated concentrations of PM10 with measured concentrations in Gnosjö for the period 3 November to 31 December 2003 was also made. The validation showed that VEDAIR underestimated the concentrations, but the result was anyway reasonable. Before, validations have only been performed for the northern part of Sweden, and this study indicates that VEDAIR also estimates concentrations of PM10 sufficiently well in southern part of Sweden. The study also showed that if a house owner would replace an old wood heating furnace by a modern furnace with hydraulic accumulator, the annual average of the concentration of PM10 could decrease by 4 µg/m3 which is a reduction of 25%. / Ett internetverktyg, VEDAIR, för bedömning av luftkvalitet vid småskalig förbränning av biobränsle har utvecklats av SMHI med finansiering från bland andra Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Modellen består av användargränssnitt och ett kopplat modellsystem där halterna av luftföroreningar beräknas för såväl regionala (internationellt som nationellt), urbana och lokala bidrag. I denna rapport presenteras modellen tillsammans med en första studie av luftkvaliteten med avseende på PM10 (partiklar med en diameter mindre än 10 µm) inom ett par testkommuner, nämligen Vänersborg i Västergötlands län och Gnosjö i Jönköpings län. Resultatet visade att det finns områden även i små kommuner där sämre luftkvalitet kan utgöra ett problem. Till största delen berodde detta på hög emission från fastigheter med äldre vedeldningspannor utan ackumulatortank. I Vänersborg undersöktes luftkvaliteten med avseende på PM10 i stadsdelarna Vargön, Mariedal och centrum för år 2003. För hela kommunen gällde att övre utvärderingströskel (gränsvärde för vilka mätningar är obligatoriska), som för årsmedelvärdet PM10 är 14 μg/m3 luft, överskrids pga bakgrundsbidrag. Samtliga av de undersökta områdena uppvisade dock halter som är lägre än miljökvalitetsnormerna. Beräkningar i VEDAIR för Vargön, inom vilket vedeldningen är huvudsakliga källan till emissionen av PM10, visade att koncentrationen partiklar inom vissa områden var lika höga eller högre än områden runt de mest trafikerade vägarna i centrala Vänersborg (årsmedelvärde på ca 20 μg/m3). I centrum var dock föroreningarna mer utbredda. Allra högst halter PM10 erhölls vid beräkningar i Mariedal, till följd av utbredd vedeldning med äldre vedpannor, trafikerade vägar och ogynnsamma meteorologiska förutsättningar. Enligt detta kan mätning av partiklar inom området vara befogat. Tidsserier av totalhalten PM10 visade att högst halter erhölls på vintern i Vargön, till följd av större uppvärmningsbehov i kombination med lägre utomhustemperatur och mer stabil skiktning. Det lokala bidraget uppvisade en negativ korrelation mot temperaturen. I centrum var halterna dock högst på våren pga slitagepartiklar från dubbdäck samt vägdamm. För Gnosjö undersöktes luftkvaliteten i tre potentiella problemområden; Gårö, centrala Gnosjö och Götarp. Beräkningar i VEDAIR för Gnosjö visade att trafikens bidrag var betydligt mindre, men vedeldning var vanligt förekommande. Samtidigt var årsmedelvärdet för det regionala bakgrundsbidraget ca 1 μg/m3 högre än i Vänersborg. Luftkvaliteten var generellt sett likvärdig den för Vänersborg, men inom stadsdelen Gårö fanns ett område där koncentrationen PM10 var mycket nära miljökvalitetsnormerna. Huvudkällan till emissionen var en enskild fastighet med stort energibehov som värmdes upp uteslutande med ved. I studien gjordes även jämförelse av beräknade PM10-halter från VEDAIR med uppmätta värden i Gnosjö för perioden 3 november till 31 december 2003. Valideringen visade att VEDAIR gav något underskattade, men ändå hyggliga resultat. Tidigare valideringar har enbart utförts för Norrland, och de nya resultaten tyder på att VEDAIR även ger tillförlitliga beräkningar för södra Sverige. Studien visade också att om en enskild fastighetsägare skulle byta ut en äldre vedeldningspanna mot en modern med ackumulatortank skulle årsmedelvärdet PM10 lokalt i fastighetens närområde kunna sjukna med uppåt 4 μg/m3, vilket är en minskning med 25%.