Genom att undersöka hur två olika kommuner i Sverige arbetar med och hanterar de luftkvalitetsproblem som uppstår i städer på grund av trafiksektorn, främst på gator och vägar, syftar studien till att identifiera problem och lösningar kring arbetet med åtgärdsprogrammen. Genom kvalitativa intervjuer med utvalda nyckelpersoner på kommunerna identifierades erfarenheter av att arbeta med luftkvalitetsfrågan. Dessa erfarenheter ställdes mot tidigare forskning för att belysa ifall de tillvägagångssätt kommunerna använder sig av är någonting som är väl beprövat eller om de är nya metoder. Resultatet av studien visade på ett par viktiga faktorer som behövs för att få bukt med luftkvalitetsproblemen; ekonomi, forskning samt inställning hos kommuninvånare och kommunalanställda. Det framgick ifrån informanternas argument att de åtgärder som är svårast att implementera i kommunerna berör frivilliga beteendeförändringar hos invånarna eftersom många helst inte vill förändra sina dagliga resmönster. De åtgärder som är enklast att införa är sådana som förbjuder vissa handlingar, till exempel dubbdäckförbud på vissa gator, då det inte krävs ombyggnation eller nybyggnation av staden. / By investigating how two different municipalities in Sweden are working with and managing problems regarding air pollution in cities due to the traffic sector, mainly on streets and roads, this study aims to identify problems and solutions concerning the work of the action programs. Through qualitative interviews with key people working in the municipalities, we identified experiences of working with air pollution. These experiences were compared to previous research to illustrate if the approaches the municipalities use is something that have been used before, or if these methods are new. The results of the study identified a couple of important factors needed to overcome problems regarding air pollution; economy, research and attitudes among residents and employees in municipalities. The arguments of the respondents made it clear that the hardest measures to implement are those considering voluntary behavioral changes, since many people are reluctant to change their daily travel patterns. The easiest measures to implement are those that prohibit certain acts, for example banning studded tyres on certain streets, since these measures do not require reconstruction or new construction of the city. / OptiDrift

Luftföroreningar har varit ett problem världen över i många år, även i Stockholms tätort i och med hårt trafikerade vägar. Det är ett problem för både människan och miljön då det kan påverka människans kropp och bidra till klimatförändringar som påverkar miljön. Föroreningar som kvävedioxider (NO2) och partiklar (PM10) uppkommer till stor del från trafiken. NO2 bildas till stor del vid förbränning av bränsle och PM10 främst av dubbdäckens slitage på vägbanan. Både kvävedioxidhalter och partikelhalter kan vid inandning hos människan ge skadliga hälsoeffekter. Därav infördes miljökvalitetsmålet Frisk Luft år 1999, vilket ska vara vägledande för Sveriges arbete kring luftföroreningar. Detta miljökvalitetsmål är ett långsiktigt mål och innehåller hälsobaserade riktvärden. I Stockholm är det timmedelvärdet för NO2 och årsmedelvärdet för PM10 de luftföroreningar som är svårast att klara för miljökvalitetsmålet. Miljökvalitetsmålet Frisk Lufts satta målvärde för dessa är 60 μg/m3 (NO2 timmedelvärde) respektive 15 μg/m3 (PM10 årsmedelvärde). Barn är extra känsliga för luftföroreningar då deras lungor inte är fullt utvecklade förrän mellan sex och åtta år samt att de har ett annat andningsmönster än vad äldre människor har. Därmed är barn i en riskgrupp när det gäller luftföroreningar och kan vid exponering av dessa i ung ålder få bestående negativa effekter på sin andning. Skolgårdar intill hårt trafikerade vägar resulterar i att barn exponeras för mycket luftföroreningar. Vidare finns det en rekommendation att vid planering av förskole- och skolmiljöer där barn stadigvarande vistas ska fokus i första hand utgå från att klara de nivåer som anges i miljökvalitetsmålet. Detta arbete undersöker halterna av luftföroreningarna PM10 och NO2 på 29 utvalda skolgårdar i Stockholms stad, med överskridande, för åren 2010, 2015 och 2020. Detta för att undersöka om det går att se signifikanta skillnader och förändringar över åren på skolgårdarna som grupp och enskilt över tid. Med hjälp av dataunderlag från Miljöförvaltningen har datagranskning i GIS och därefter statistiska analyser genomförts. Studiens resultat visar att förändringar har skett mellan perioden 2015–2020 i Stockholms stad på flertalet av studiens utvalda skolgårdar. Signifikanta minskningar mellan åren för skolgårdarna som grupp går främst att se för PM10 maxhalter och medelhalter. För NO2 går det inte att se lika tydliga minskningar i halterna. Enbart en signifikant minskning i NO2 medelhalt går att identifiera mellan år 2015 och 2020 för skolgårdarna som grupp. Det går att se en tydlig minskning av halterna i staden och på de utvalda skolgårdarna som grupp samt enskilda gällande PM10 årsmedelvärde mellan perioden 2010–2020. För NO2 timmedelvärde går det enbart att se en signifikant minskning där halterna minskar för vardera år på en av de studerade skolgårdarna. En förklaring till studiens resultat kan vara de åtgärder som har gjorts i staden gällande luftföroreningar, främst partiklar.

Luftföroreningar är ett globalt problem som kan orsaka stor skada på människor, djur och miljö. Kväveoxider (NOx) är en vanlig luftförorening och kan till stor del härledas från trafiken där NOx framför allt släpps ut från dieseldrivna fordon. Det finns olika åtgärder för att minska halterna kväveoxider och en av de som det forskas kring är hur bullerskärmar påverkar halterna. Tidigare forskning visar att bullerskärmar förutom att minska buller även har potential att minska olika typer av luftföroreningar bakom skärmen. I detta arbete har modelleringar och mätningar genomförts på Bergslagsvägen, en vältrafikerad väg i Stockholm, för att undersöka om bullerskärmar har potential att minska halterna kväveoxider bakom skärmen.  Modelleringen visar att bullerskärmar kan minska halterna kväveoxider bakom skärmen men att höjden på skärmen har stor påverkan på dels hur stor effekten blir, dels hur långt bakom skärmen effekten syns. Även meteorologin och hur omgivningen ser ut med tanke på topografi, växtlighet, bebyggelse med mera är andra viktiga faktorer. Mätdata från platsen indikerar också att skärmen har en positiv effekt. Jämförelse av modellen med mätdata för att se hur väl modellen kan förutsäga verkligheten indikerar att modellen är ett bra verktyg att använda då modellen korrelerar bra med uppmätt data och även visar liknande resultat vid ett 95% konfidensintervall men det svårt att dra helt säkra slutsatser på grund av avsaknad av tillräcklig mängd mätdata.  Genomgång av tidigare forskning visar att resultatet i detta arbete ligger i linje med tidigare studier att bullerskärmar faktiskt har en positiv effekt och kan minska halterna luftföroreningar bakom skärmen. Det är en relativt snabb, enkel och billig åtgärd jämfört med andra lösningar men det är viktigt att undersöka den specifika platsens förutsättningar och utformning för att veta om bullerskärm är en bra lösning just där då omgivande faktorer, likt de nämnda ovan, kan ha stor påverkan på resultatet.

Luftföroreningar är ett globalt problem med negativa effekter på både människors och naturens välmående. Lavar har visat sig vara särskilt känsliga för luftföroreningar och i modern tid anses luftföroreningar vara en av de största orsakerna till fragmenteringen av populationer samt minskning av arters utbredning. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan halter av luftföroreningar (koppar, kadmium, zink, svaveloxider och kväveoxider) och busklavars täckningsgrad eller förekomst, i olika grad av tätbebyggda områden över de två senaste decennierna. Undersökningen utfördes med hjälp av inventeringsdata från projektet Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Täckningsgrad och förekomst av busklavar undersöktes i hela Sverige samt i 15 kommuner belägna i mellersta Sverige, vilka delades upp efter befolkningstäthet i kategorierna; låg, medel och hög. Resultatet visade ingen förändring på busklavars täckningsgrad under tidsperioden för någon av de tre kategorierna, men visade på en signifikant minskning av busklavars totala förekomst. Busklavars täckningsgrad visade sig vara oberoende av befolkningstäthet trots en generell minskning av luftföroreningar, samt att det endast fanns en svag positiv korrelation mellan förekomsten av busklavar och halterna av luftföroreningar. Det som denna studie visar på är vikten att förstå både spatiala och temporala samband mellan arter och deras störningsmoment. Nutida trender av lavfloran behöver inte nödvändigtvis bero på de samtida halterna av föroreningar. Svårigheten att kunna tolka och förutse sambandet mellan temporala och spatiala mönster visar behovet att vidareutveckla kunskapen om hur lavars responser på föroreningar ter sig över tid och hur stora tidsperioder detta kan komma att utspela sig. / Air pollutions are a global problem with their negative effects on both human and nature’s health. Lichens have shown to be especially sensitive to air pollutions, and it is considered to be one of the biggest reasons behind population fragmentation and decreasing in species distribution. This purpose of this study was to investigate whether there is a link between levels of air pollutants (copper, cadmium, zinc, sulfur oxides and nitrogen oxides) and macrolichens coverage/occurrence in different densely populated areas over the last two decades. The study was conducted using inventory data from the project National Inventory of the Landscape in Sweden (NILS). Coverage and/occurrence of lichens was investigated throughout the whole of Sweden and in 15 different municipalities located in central Sweden, which were divided by population density; low, medium and high. The result showed no change in macrolichens coverage during the time period, but a significant decrease in the total occurrence of machrolichens. Coverage of macrolichens was found to be independent of population density despite that the result showed a general decrease in air pollutions., and there’s was only a weak positive correlation between macrolichens occurrence and air pollution levels. What this study shows are the importance of understanding both spatial and temporal relationships between species and their disturbances. Current trends in the occurrence or coverage of lichens do not necessarily have to be related to the contemporary levels of pollution. The difficulty of being able to interpret and predict the connection between temporal and spatial patterns shows the need to further develop the knowledge of how lichens responses to pollutants appear over time and over how large time periods this may play out.

För att följa tillståndet och förändringar i Sveriges miljö samordnar Naturvårdsverket en miljöövervakning. Miljöövervakningen organiseras i programområden och ett av dessa programområden är den hälsorelaterade miljöövervakningen. Denna är i sin tur indelad i följande delområden: metaller, organiska ämnen, buller, luftföroreningar-exponering och luftföroreningar-hälsoeffekter. Det här examensarbetet kommer att fokusera på delområdet luftföroreningar-hälsoeffekter. Syftet med det här examensarbetet är att göra en behovsinventering över Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning (HÄMI) och utvärdera om de studier som gjorts ger en bra beskrivning av kopplingen mellan luftföroreningar och hälsoeffekter eller om studierna kan utvecklas för att uppnå en bättre användbarhet. Detta görs genom litteraturstudier och intervjuer av personer som har koppling till området. Utifrån lärdomar och luckor från det material som analyserats har följande förslag på fokusområden att jobba vidare med inom den hälsorelaterade miljöövervakningen luftföroreningar-hälsoeffekter formulerats:  Klimatförändringarnas inverkan på luftföroreningarnas hälsoeffekter, exempelvis: följa vilka effekter inverkan av pollen ger på luftföroreningarnas hälsoeffekter samt mäta och följa vilka hälsoeffekter ozon ger, både på kort och lång sikt. Fortsätta följa hälsoeffekterna av partiklar från slitage av däck och vägbana. Inkludera partikelsammansättning och ursprung vid bedömning av luftföroreningars hälsoeffekter. Fokusera särskilt på känsliga grupper. Jobba med kommunikation och samarbeten för att bättre nå ut med och göra informationen användbar.

Uppvärmningskostnader för äldre flerbostadshus utgör oftast en tung post i de löpandedriftskostnaderna. Att som fastighetsägare se över vilka alternativ till uppvärmning det finnspå marknaden kan leda till stora besparingar i en värld där energikostnader bara ökar ochökar. Lamellhus från perioden 1941-1960 utgör en stor andel av Sveriges bostadsbestånd ochär i behov av modernisering. I denna rapport studerar vi uppvärmningskällorna fjärrvärme ochgrundvattenvärmepump för en sådan byggnad ur ett kostnads- och miljöperspektiv.Genom att skapa en modell av byggnaden i VIP Energy beräknas behovet av tillförd energiför uppvärmning och tappvatten. Livscykelkostnader för de olika uppvärmningsalternativenberäknas under en 20-års period. Utsläpp som de olika systemen står för beräknas sedan förett år. Resultaten från LCC- och utsläppsberäkningen analyseras i diskussionen. De olikasystemen bedöms utifrån tre synvinklar: kostnader, miljöpåverkan och samhällperspektiv.En grundvattenvärmepump är klart att föredra ur det ekonomiska perspektivet. I miljö- ochsamhällsperspektivet är det dock svårare att definiera det bästa alternativet. Sett utifrån denenskilda byggnadens miljöpåverkan minskar grundvattenvärmepumpen utsläppen, dockskapar den ett ökat behov av primärenergi medan fjärrvärme utnyttjar befintliga lågvärdigarestprodukter som bränsle och producerar värme och el, vilket är positivt för både samhälleoch miljö. / Heating costs for older multi-dwelling buildings are usually a heavy item of operatingexpenditure. As a property owner, reviewing the options for heating available on the marketcan lead to big savings. In this report we study the heating sources district heating andgroundwater heat pump for a multi-dwelling building from a cost and environmentalperspective.A groundwater heat pump is clearly preferable from an economic perspective. However, it isdifficult to define the best option from an environmental and a society perspective. Thegroundwater heat pump reduces the individual building's emissions although it increases theneed for new produced energy on a society perspective.

Luftföroreningar skadar människors hälsa och orsakar miljöproblem. Luftföroreningar kommer från många olika källor och ett stort bidrag står transporter och industrier för. Förbränningsanläggningar är en sorts industrier som bidrar med föroreningar av exempelvis kväveoxider, partiklar och koldioxid. För att motverka att skadliga halter uppkommer finns miljökvalitetsnormerna som innehåller gränsvärden för olika luftföroreningar. För att en verksamhet ska få släppa ut föroreningar måste de utföra en tillståndsansökan. I ansökan ska det bevisas att verksamheten inte kommer bidra till att något av miljökvalitetsnormernas gränsvärden överskrids. Det utförs ofta spridningsberäkningar i form av simuleringar för att beräkna vilket haltbidrag utsläppen kommer generera. Dessa utredningar kan vara tidskrävande och i många fall överflödiga eftersom resultatet ofta visar att haltbidraget blir väldigt litet. Haltbidraget av kvävedioxid från mindre värmeverk och kraftvärmeverk har beräknatsmed hjälp av programmet AERMOD. Simuleringar har utförts för två olika platser i Sundsvall och det har undersökts hur mycket haltbidraget förändras när värden för olika parametrar varierar. Påverkan av rökgasens hastighet och temperatur har studerats tillsammans med egenskaper hos skorstenen i form av skorstenshöjd och diameter. I det här projektet har olika fall där spridningsberäkningar inte är nödvändiga identifierats för att förenkla processen för utredningar. Ett flödesdiagram tagits fram med syfte att kunna användas vid bedömning om beräkningar är nödvändiga eller inte för värmeverk. Beroende på värden för olika parametrar ger flödesdiagrammet en hänvisning om beräkningar krävs, noggrannare utredning behövs utföras eller om beräkningar inte krävs. Efter att olika fall studerats kunde slutsatser dras att för värmeverk och kraftvärmeverk med en skorstensdiameter större än 0,5 m, rökgashastighet över 10 m/s, rökgastemperatur över 50 ◦C och massflöde under 1,2 g/s krävs inga beräkningar då skorstenshöjden är 45 m eller högre. För dessa fall påverkade en förändring av någon parameter haltbidraget ytterst lite och alla haltbidrag blev väldigt låga. När skorstenshöjden var lägre än 15 m ansågs det att beräkningar alltid är nödvändiga eftersom små förändringar av någon parameter gav stora skillnader i haltbidraget. För skorstenshöjder mellan 15 och 45 m ansågs det att beräkningar inte alltid är nödvändiga men att mer noggranna utredningar krävs. Topografins och meteorologins påverkan på haltbidraget har också studerats genom att simuleringar utförts för två platser med olika omgivande topografin. Det kunde konstateras att med en komplex topografi blev haltbidraget överlag högre och sambandet mellan olika parametrar och haltbidraget frångick ibland den allmänna trenden. Slutsatsen drogs att noggranna beräkningar alltid bör utföras om topografin är komplex. / Air pollutions generate health problems to humans and have negative impact on the environment. Environmental quality standards in Sweden are based on requirements on various European Community directives. Combustion is a source for air pollution and a new plant must always prove that the pollution will not exceeded environmental quality standards. An investigation is therefore made and often modeling is performed to calculate how high the contribution from the plant will be. The process can be time consuming and sometimes not necessary because the result often shows that the contribution is very low. In this project a way to simplify the investigation by trying to find cases when calculation is not necessary have been made. The dispersion of nitrogen dioxide from a heating plant have been studied by simulations in the program AERMOD for two different places in Sundsvall. The impact of different parameters as gas velocity, gas temperature, stack height and stack diameter on the result have been studied together with the effect of different topographies. A flow chart has been constructed with the result from the simulations. The flow chart can be used to decide if calculation is necessary or not for different heating plants. From the results the conclusion was that for a heating plant with a stack diameter larger than 0.5 m, a gas velocity higher than 10 m/s, gas temperature over 50 ◦C and a mass flow lower than 1.2 g/s calculations are not needed for a stack higher than 45 m. For these cases the contribution from the plant is very low and also the risk for exceeding limits. A stack height lower than 15 m was considered as a case where calculation always is needed. For a height between 15 and 45 m the conclusion was made that more investigation is needed before a decision can be made. The study of how the topography affecting the dispersion of the pollution resulted in the conclusion that for a complex topography a careful investigation always is needed.

Luftföroreningar är ett växande problem i urbana miljöer på grund av förändrad markanvändning och förtätning av städer. Den huvudsakliga utsläppskällan till luftföroreningar i stadsmiljö är biltrafiken, som bland annat bidrar till höjda halter av luftburna partiklar och kvävedioxid (NO2) i luften. Dessa två luftföroreningar har stor påverkan på människors hälsa. För att reducera överskridande miljökvalitetsnormer, kan kommuner tvingas ta fram åtgärdsprogram. Syftet med denna studie var att påvisa effektiviteten av att införa så kallade förebyggande åtgärder i samband med exploateringsprojekt, oavsett om ett område riskerar att överskrida miljökvalitetsnormerna eller inte, för att på så sätt skapa en bättre luftkvalitet. För att visa på hur förebyggande åtgärder kan se ut i en tätort har exempelområdet Bomhus i Gävle använts där Gävle kommun har för avsikt att utveckla ett område med bostäder och vägar (se figur 1 för det avgränsade området). Metoden för denna studie har varit en litteraturstudie och två framtida scenarioanalyser, vilka inkluderar gestaltningsförslag. Litteraturstudien grundar sig i vetenskapliga artiklar, åtgärdsprogram, examensarbeten och myndighetsrapporter, där åtgärder för att reducera halter av partiklar och kvävedioxid undersöktes. Vi har sedan baserat antaganden av framtida scenarioanalyser på litteraturstudien. Åtgärderna har analyserats och kvantifierats för att sedan redovisa konkreta, realistiska och kostnadseffektiva förebyggande åtgärder i exempelområdet Bomhus. Framtagandet av kvantifieringar på luftkvalitetsvärden och åtgärder har legat till grund för att beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna i samband med exploatering. För att visualisera förslag på förebyggande åtgärder skapades ett gestaltningsförslag. Resultatet visade på att införande av förebyggande åtgärder i exempelområdet Bomhus i Gävle kan bidra till en förbättrad luftkvalitet. Alla åtgärder kunde inte kvantifieras, men litteraturstudiens resultat visade på att tidigare framtagna åtgärder har gett en minskning av luftföroreningar, vilket antas göra detsamma även i Bomhus. Utifrån resultatet anser vi att analysen av införandet av förebyggande åtgärder utgör stor vikt i planeringsprocessen och bör tas fram av kommuner och byggherrar i ett tidigt skede i stadsplaneringen, eftersom att kostnader kan bli stora om luftföroreningarna ökar, oavsett halt. Kommuner ska med hjälp av kostnadsanalyser kunna bedöma om förebyggande åtgärder är samhällsekonomiskt effektiva att tillämpa i en tätort.

Detta arbete syftar till att undersöka hur spelifiering kan implementeras i en applikation för att skapa uppmärksamhet för ämnet luftföroreningar. Spelifiering används för att skapa intresse och motivation för e-tjänster genom att utnyttja element som finns i spel, såsom poängsystem, poängtavlor och nivåer. Detta kommer undersökas genom framtagandet av ett designförslag på en applikation. Designförslaget har skapats utifrån litteratur och användartester i form av fokusgrupper. Designförslaget är framställt genom forskningsstrategin Design and creation, där designförslaget har utvärderats iterativt tre gånger. Studien resulterar i hur ett designförslag för en applikation som uppmärksammar luftföroreningar med hjälp av spelifiering kan se ut. Slutligen diskuteras hur spelifiering kan implementeras för att skapa uppmärksamhet hos användare samt vad som bör undvikas vid implementering av spelifiering, både inom ämnet luftföroreningar och generellt. / The purpose of this work is to investigate how gamification can be implemented in an application to raise attention of the subject air pollution. Gamification is used to create interest and motivation for e-services by utilizing game elements such as scoring, score boards and levels. This will be investigated through the producing of a design proposal of an application. The design proposal has been created based on literature and user tests in the form of focus groups. The design proposal was produced by the Design and creation research strategy, where the design proposal has been evaluated iteratively three times. The study results in how a design proposal for an application that attempts to detect air pollution through gamification can look like. Finally, how gamification can be implemented in an application to raise attention among users, and what should be avoided is discussed, both in the field of air pollution and other subjects in general.

Luftföroreningar har varit ett betydande problem för människor och naturen. Att lavar påverkas negativt av luftföroreningar har varit känt sedan lång tid tillbaka. Lavars känslighet för luftföroreningar är artspecifik, vilket gör att lavar kan användas som indikatorer på luftens kvalité. Syftet med denna studie var att studera specifika epifytiska lavarters förekomst, frekvens och täckningsgrad längs en gradient, från stad till landsbygd, för att undersöka eventuella förändringar med avseende på luftföroreningar. Studien utfördes inom Karlstads kommun där tre olika områdeskategorier, centrum, utkant och landsbygd, studerades och jämfördes. Resultatet visade flera signifikanta skillnader mellan känsliga respektive tåliga epifytiska lavarter samt interaktionen mellan dessa grupper och de olika områdeskategorierna. Känsliga arter förekom i högre artantal och frekvens på landsbygden jämfört med i centrum och utkant. Täckningsgraden av känsliga arter visar på en ökande trend från centrum till landsbygd men tåliga arter har en signifikant högre täckningsgrad än känsliga arter inom samtliga områdeskategorier. Signifikanta skillnader i lavfloran mellan stad och landsbygd indikerar att luftkvalitén förbättras längs den studerade gradienten. Det finns många miljömässiga faktorer som kan påverka lavflorans sammansättning men trots detta kan man se trender som samstämmer med den förväntade variationen i luftkvalité. / Air pollution has been a significant problem for humans and nature. The fact that lichens are negatively affected by air pollution has been known for a long time. The sensitivity of lichens to air pollution is species-specific, which means that lichen can be used as indicators of air quality. The purpose of this study was to investigate the species composition, frequency and cover of specific epiphytic lichens along a gradient, from city to countryside, to investigate changes with regard to air pollution. The study was conducted within Karlstad municipality where three different area categories, city, outskirts and countryside, were studied and compared. The results showed several significant differences between sensitive and resistant epiphytic lichens as well as the interaction between these groups and the different area categories. Sensitive species were found in higher numbers and frequency in the countryside then in the city and its outskirts. The cover of sensitive species increased from the city to the countryside, but resistant species had a significantly higher coverage ratio in all area categories. Significant differences in the lichen community between the city and countryside indicate that air quality is improving along the gradient studied. There are many environmental factors that may affect the composition of the lichen community, but despite these trends consistent with presumed differences in air quality were found.