<p> </p><p>Detta examensarbete handlar om hur katalytiska föroreningar kan påverka den</p><p>marina dieselmotorn, samt vad kan man göra för att skydda sig. Vi ville också se om</p><p>det lågsvavliga bränslet har något att göra med de katalytiska föroreningarna. Vi</p><p>använde oss av en litteraturstudie att få flera åsikter i ämnet. Vi märkte hur svårt det</p><p>faktiskt är att härleda ett eventuellt bränslepumps slitage beror på bränslets kvalitet.</p><p>De slutsatser som vi kan dra efter att ha fördjupat oss i ämnet är att det går att</p><p>skydda sig emot de katalytiska föroreningarna samt att de nya lågsvavliga bränslena</p><p>innehåller mer katalytiska föroreningar än de högsvavliga. De katalytiska</p><p>föroreningarna har de senaste åren uppmärksammats mer och mer runt hela världen.</p><p>Med de uppgifter som vi fått fram, så tror vi att problemen med de katalytiska</p><p>föroreningarna kommer att öka i framtiden då de nya MARPOL reglerna börjar gälla.</p>

Detta examensarbete handlar om hur katalytiska föroreningar kan påverka den marina dieselmotorn, samt vad kan man göra för att skydda sig. Vi ville också se om det lågsvavliga bränslet har något att göra med de katalytiska föroreningarna. Vi använde oss av en litteraturstudie att få flera åsikter i ämnet. Vi märkte hur svårt det faktiskt är att härleda ett eventuellt bränslepumps slitage beror på bränslets kvalitet. De slutsatser som vi kan dra efter att ha fördjupat oss i ämnet är att det går att skydda sig emot de katalytiska föroreningarna samt att de nya lågsvavliga bränslena innehåller mer katalytiska föroreningar än de högsvavliga. De katalytiska föroreningarna har de senaste åren uppmärksammats mer och mer runt hela världen. Med de uppgifter som vi fått fram, så tror vi att problemen med de katalytiska föroreningarna kommer att öka i framtiden då de nya MARPOL reglerna börjar gälla.

The main purpose with the project has been to approximate the magnitude of the pollution transport from the actual road surfaces and to get an approximation of the possibility to collect the pollutants to reduce the load to the water and improve the water quality. The quantity of pollution transport from the most trafficated roads areas in Örebro city has been calculated. Roads whith a traffic exceeding 10 000 vehicle/day. The study has been done with the calculation tool StormTac. Through analysis of traffic loads and road surface, which together with a different kinds of parameters gives an approximation of the pollutant transport. The calculation has included some metals and other substances in the stormwater and has also included the present of suspended solids. Included the overall study, some smaller areas has also been calculated for the possibility to remove pollutants. The work also includes calculation for three different areas for stormwater treatment. Here the areas with different opportunities have been studied. One of them is a low trafficated road, where a vegetated swale has been the solution. For a parking ground, which also includes a road area has a bio filter been calculated. For the third area, a denser trafficated area compared to the first road is studied for the possibility for stormwater drain to areas with soil mixed macadam. All of the solutions have its objective to reduce the pollutants in the stormwater runoff to the recipient. An approximate value for the possibility to collect the pollutions has also been calculated.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Stormwater is defined as rain- and melted water. Ludvika kommun had little knowledgde about the stormwater that reaches a specific recipient Lyviken. Therefore they intended to do an research of the stormwater that leads down to Lyviken. The aim with this study was to assess the quality of the contents in the stormwater based on pH, conductivity, phosphorous, nitrogen, bacterias, oil and one sample that meassured the value of several methals.</p><p> </p><p>Since the population has increased for decades, the area of hard surfaces and asphalts areas also has increased. This can increase the pollutions that finally ends up in the recipient. Depending on what activity that is going on in the nearby area the pollutions that comes with the stormwater is a variety. The catchment area of Lyviken is approxiametely 2 000 000 m2 and the quality of the stormwater differs a lot, depending on where it comes from.</p><p> </p><p>The conclusion of this study is that there were not any chocking values of methals in the water and that the content of oil were pretty good except for three samples. Nitrogen and phosphorous exceeded the limits in most of the samples and in the majority of the samples the content of bacteria were way too much. The contents of bacteria should have been decreasing during the last years since an improvement in the water pipes has been taken place in a lot of places in Sweden, but that doesn’t seem to be the case in Ludvika. The reason why there is a lot of bacteria is probably because the pipes sometimes get filled to the brim with sewagewater.</p><p> </p><p><em>Keywords: stormwater, recipient, Lyviken, stormwater quality, pollutions.</em></p><p><em>Nyckelord: dagvatten, recipient, Lyviken. Kvalitet på dagvatten, föroreningar.</em></p>

I det här projektet har halten tungmetaller, miljöfarliga metaller och andra metallföroreningar undersökts i fiberhaltiga bottensediment längs Norrlandskusten i syfte att bredda förståelsen för saneringsbehovet. Industrier har använt olika processer i sin verksamhet som släppt ut fiberrikt avfall i vilka en mängd föroreningar och däribland miljöfarliga metaller har lagrats. Metallerna ansamlas i sedimenten och bör påvisas vid provtagning, men så är enligt denna studie inte alltid fallet. Många faktorer spelar in i om tungmetallerna lagrats och finns kvar i sedimenten eller inte. Två av dessa faktorer skulle kunna vara halten organiskt kol i sedimenten samt svavelhalten, alternativt de båda i relation till varandra. För att ta reda på vad som finns i sedimenten har data från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) använts. Samma data ligger till grund för den stora studie och riskklassning som genomfördes av SGU, Havs- och vattenmyndigheten och fem länsstyrelser i Norrland, projektet FIN15. I projektet har data från fem undersökta områden analyserats. Områdena är Norrsundet, Ljusnefjärden, Iggesund, Marmen och Yttre fjärden. Datan har analyserats med avseende på vilken industri som funnits i vilket område, i vilka sediment vilka metaller finns samt om det går att påvisa någon koppling mellan vilken industri som använts på platsen. I syfte att avgöra om metallkoncentrationerna i sedimentenär betydligt högre än de naturliga bakgrundsnivåerna har jämförvärden från Bottniska viken använts som referensvärden för "neutral metallkoncentration" i sedimenten. Resultatet visar att det i många fall kan dras kopplingar mellan typ av industri och metallhalt, men att det finns många faktorer som är avgörande för huruvida metallerna finns kvar i sedimenten eller inte. Svavlet och det totala organiska kolets (TOC) påverkan på metallernas koncentration visade sig vara mer komplex än vad som framställdes enligt teorin. Vid vissa områden ökade metallkoncentrationerna med ökad kolhalt, i andra minskade den. Det går i denna undersökning heller inte att påvisa ett starkt samband mellan svavelhalten och halten förorening. Metoden som använts går att utveckla och fler faktorer bör beaktas för att få en bättre helhetsbild. De fem analyserade områdena har alla varierande geologi och har haft en kombination av flera olika industrier. Det går inte att med säkerhet fastställa att en viss metall kommer från en viss industrityp, men det går att se samband mellan förhöjda halter metaller och industriområden med gemensamma industrityper i allmänhet.

Abstract Stormwater is defined as rain- and melted water. Ludvika kommun had little knowledgde about the stormwater that reaches a specific recipient Lyviken. Therefore they intended to do an research of the stormwater that leads down to Lyviken. The aim with this study was to assess the quality of the contents in the stormwater based on pH, conductivity, phosphorous, nitrogen, bacterias, oil and one sample that meassured the value of several methals.   Since the population has increased for decades, the area of hard surfaces and asphalts areas also has increased. This can increase the pollutions that finally ends up in the recipient. Depending on what activity that is going on in the nearby area the pollutions that comes with the stormwater is a variety. The catchment area of Lyviken is approxiametely 2 000 000 m2 and the quality of the stormwater differs a lot, depending on where it comes from.   The conclusion of this study is that there were not any chocking values of methals in the water and that the content of oil were pretty good except for three samples. Nitrogen and phosphorous exceeded the limits in most of the samples and in the majority of the samples the content of bacteria were way too much. The contents of bacteria should have been decreasing during the last years since an improvement in the water pipes has been taken place in a lot of places in Sweden, but that doesn’t seem to be the case in Ludvika. The reason why there is a lot of bacteria is probably because the pipes sometimes get filled to the brim with sewagewater.   Keywords: stormwater, recipient, Lyviken, stormwater quality, pollutions. Nyckelord: dagvatten, recipient, Lyviken. Kvalitet på dagvatten, föroreningar.

För att recipienter nedströms inte ska påverkas av dagvatten från industriområdenmed transport och lagerhållning, krävs det rening av föroreningar. Därför har detgjorts en undersökning av hur en dagvattendamm ska utformas för att få en ökadrening. Metoder som används är litteraturstudie och en fallstudie. Fallstudien harutförts för ett planerat industriområde. De frågor som besvarats är vilkaföroreningar som kan tänkas förekomma och hur de renas. Vidare har detstuderats vilka egenskaper som påverkar reningen i en dagvattendamm.Studieresultaten visade att de vanligast förekommande föroreningarna ärtungmetaller, miljöfarliga organiska ämnen och näringsämnen. Det har ocksåframkommit att dessa föroreningar, i huvudsak renas genom sedimentation ochväxtupptag. Vidare har det kommit fram att det inte finns någon standardlösningför hur en dagvattendamm ska utformas, med tanke på rening. Detta eftersom alladammar har olika yttre förutsättningar som styr utformningen, vilka beror på detområde där dammen ligger. Det har dock visats sig att det finns ett antal olikavägledande parametrar som bör beaktas för att få en god reningseffekt i dammen.De viktigaste av dessa är dammens hydrauliska och hydrologiska effektivitet. / Receiving waters downstream should not be affected by storm water from storageand transport industry, therefore it requires treatment of pollution. The objectiveof this study has been to show how a storm water pond should be designed toachieve a good treatment. The methods used are a literature review, and a casestudy. The case study has been performed for a planned industrial area. Thequestions which needed to be answered are the type of pollutants that might occurand how they are treated. Furthermore, it has been studied which properties affectthe purification in a storm water pond.The results of the study showed that the most pollutants were heavy metals, toxicorganic matter and nutrients. It has also become apparent that these pollutants, ismainly treated by sedimentation and absorption by plants. Furthermore, it hasemerged that there is no standard for how a storm water pond should bedesigned, with regards to the treatment. This is because all ponds have differentexternal conditions that control the design, which depends on the area where thepond is located. However, it has been shown that there are a number ofparameters that should be taken into account, in order to get a high treatmenteffect in the pond. The most important of these is the hydraulic and hydrologicalefficiency of the pond.

No description available.

The Swedish industrial society has left several areas with contaminated soil and water which today is of danger for the environment and human health. One of these areas with contaminated soil and water is the region where the former Glava glassworks operated during 1859 to 1939. The main object in this study has been to study the responsibility for the contaminations according to the Environmental Code. The method used is a qualitative content analysis of relevant literature to answer the following questions: What types of contaminations can be found in the area of Glava glasswork and what health issues can these cause? What kind of activity has been conducted in the area that have caused the contaminations in soil and water? According to law, what are the responsibilities for the contaminations in soil and water at Glava glassworks? The contamination in the region has been confirmed to originate from the glasswork due to the environmental engineering survey made in the area in 2009. The contaminations found in the area are arsenic, zinc, boron and other heavy metals which can cause severe damage in the environment and people’s health. A historical analysis has been crucial to study the situation of responsibility. The time dimension is crucial according to Swedish environmental law, the Environmental Code (SFS 1998:808). To find the responsible of the contamination in the region, the contaminations must have occurred after the 30 June 1969 according to 8 § the law (SFS 1998:811) on the introduction of the Environmental Code or someone must have obtained the property after the 1 January 1999 according to 15 § the same law (SFS 1998:811). None of these criteria have been fulfilled which means that the Swedish state is responsible of investigation and remediation of the contaminations in the area. / Det svenska industrisamhället har efterlämnat flera områden med föroreningar i mark och vatten som idag är en fara för både människors hälsa och miljön. Ett av dessa är området kring Glava glasbruk som bedrev sin verksamhet mellan 1859 och 1939. I denna kvalitativa studie, där en kvalitativ innehållsanalys av relevant litteratur har använts, är syftet att undersöka hur ansvarsförhållandena ser ut för föroreningarna på glasbruksområdet där följande frågeställningar har legat som grund. Vilka är föroreningarna på Glava glasbrukområdet och vilka hälsoskador kan dessa ge upphov till? Vilka verksamheter har bedrivits på platsen som kan ha lett till uppkomsten av föroreningarna? Hur ser ansvarsförhållandena ut enligt miljöbalken för mark- och vattenföroreningarna vid Glava glasbruk? Föroreningar på platsen har konstaterats härstamma från bruket i och med en genomförd miljöteknisk markundersökning som gjorts på området under 2009. De föroreningar som hittats på platsen är bland annat arsenik, zink, bor och andra tungemetaller som kan ge allvarliga skador människors hälsa och på miljön. För att undersöka ansvarsförhållandena har en historisk analys av platsen gjorts. En djupdykning i miljöbalken har visat att tidsaspekten har varit avgörande. För att en ansvarig ska kunna ställas till svars måste föroreningarna ha uppkommit efter den 30 juni 1969 enligt 8 § Lag (SFS 1998:811) om införande av miljöbalken eller fastigheten måste ha förvärvats efter den 1 januari 1999 enligt 15 § samma lag (SFS 1998:811). Ingen av dessa kriterier uppfylls här vilket då innebär att ansvaret för undersökning och efterbehandling ligger hos staten.

I denna rapport får läsaren en övergripande bild över hur mikroplaster påverkar de internationella och svenska marina ekosystemen med en fördjupning på fem olika marina djurarter (torsk, sill, räkor, musslor och plankton). Vid framtagande av fakta och information kommer källor från olika relevanta vetenskapliga artiklar, rapporter samt myndigheter användas. På grund av att medvetenheten om mikroplaster i marina miljöer har ökat markant under de senaste 40 åren, har nya miljöproblem upptäckts av utsläppen. Många olika djur i näringskedjan påverkas negativt av mikroplastutsläppen genom exempelvis beteendeförändringar, svält, förgiftning, näringsbrist och andra problem i matsmältningssystemen. Mikroplasterna leder möjligtvis till bioackumulation, men inte biomagnifikation i näringskedjorna i de marina ekosystemen. För att minska mängden mikroplasterkan bland annat Sverige byta ut plastpellets på konstgräsanläggningar, använda filter vid tvättning, använda hållbara däck och göra starkare vägar, använda sediment på bottnen vid dammar, använda galler, filter och slam i vattenreningsverk, granska mikroplaster i jord och minska slamgödsel, samla upp skräp vid kuster och i havsbottnen, samt inte använda mikroplaster i kosmetiska produkter.