I det här projektet har halten tungmetaller, miljöfarliga metaller och andra metallföroreningar undersökts i fiberhaltiga bottensediment längs Norrlandskusten i syfte att bredda förståelsen för saneringsbehovet. Industrier har använt olika processer i sin verksamhet som släppt ut fiberrikt avfall i vilka en mängd föroreningar och däribland miljöfarliga metaller har lagrats. Metallerna ansamlas i sedimenten och bör påvisas vid provtagning, men så är enligt denna studie inte alltid fallet. Många faktorer spelar in i om tungmetallerna lagrats och finns kvar i sedimenten eller inte. Två av dessa faktorer skulle kunna vara halten organiskt kol i sedimenten samt svavelhalten, alternativt de båda i relation till varandra. För att ta reda på vad som finns i sedimenten har data från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) använts. Samma data ligger till grund för den stora studie och riskklassning som genomfördes av SGU, Havs- och vattenmyndigheten och fem länsstyrelser i Norrland, projektet FIN15. I projektet har data från fem undersökta områden analyserats. Områdena är Norrsundet, Ljusnefjärden, Iggesund, Marmen och Yttre fjärden. Datan har analyserats med avseende på vilken industri som funnits i vilket område, i vilka sediment vilka metaller finns samt om det går att påvisa någon koppling mellan vilken industri som använts på platsen. I syfte att avgöra om metallkoncentrationerna i sedimentenär betydligt högre än de naturliga bakgrundsnivåerna har jämförvärden från Bottniska viken använts som referensvärden för "neutral metallkoncentration" i sedimenten. Resultatet visar att det i många fall kan dras kopplingar mellan typ av industri och metallhalt, men att det finns många faktorer som är avgörande för huruvida metallerna finns kvar i sedimenten eller inte. Svavlet och det totala organiska kolets (TOC) påverkan på metallernas koncentration visade sig vara mer komplex än vad som framställdes enligt teorin. Vid vissa områden ökade metallkoncentrationerna med ökad kolhalt, i andra minskade den. Det går i denna undersökning heller inte att påvisa ett starkt samband mellan svavelhalten och halten förorening. Metoden som använts går att utveckla och fler faktorer bör beaktas för att få en bättre helhetsbild. De fem analyserade områdena har alla varierande geologi och har haft en kombination av flera olika industrier. Det går inte att med säkerhet fastställa att en viss metall kommer från en viss industrityp, men det går att se samband mellan förhöjda halter metaller och industriområden med gemensamma industrityper i allmänhet.

Purpose: In Sweden, there are area that are polluted and in need of remediation. However, soil remediation processes have a negative secondary impact on the climate. There are various soil remediation methods to apply, of which dig and dump are the most frequently used. The method involves although high emissions of carbon dioxide. By increased use of alternative soil remediation methods, such as biological soil remediation methods, can lead to reduced impact on the climate. When choosing a remediation method, sustainability is increasingly integrated, but most decisions are still based on other factors. Psychological, social and institutional barriers are considered to have counteracted the assumption of a sustainable behaviour. Therefore, further research on stakeholder attitudes may promote the implementation of such behaviour. The aim of the work is to present suggestions for improvement on how the climate impact can be reduced in soil remediation projects. Method: The study was performed as a qualitative survey. Empirical data was obtained in verbal form through the methods literature review, document analysis and interview. From an available group, six respondents were selected who represent significant stakeholders in soil remediation projects. Stakeholders were private and public clients, contractors, consultants and regulators. Analysed documents were reports from the Swedish Environmental Protection Agency that is about the post-treatment of contaminated areas in Sweden. Findings: The study indicates that biological soil remediation methods have a lower impact on the climate than dig and dump. Furthermore, it appeared that the main factors in choosing a soil remediation method was type of contamination, time for remediation and when contamination is detected in projects. According to this background, biological methods are less applied than dig and dump. However, the study presents suggestions for improvements of how biological alternatives can be encouraged, for instance are more reference objects needed where biological soil remediation methods have been applied. Implications: One conclusion from the study is that existing regulations should be changed to make landfill more difficult and to facilitate re-use of polluted masses, and the fees for landfill should be increased. In addition, more reference objects need to be generated in Sweden that validate that biological soil remediation methods achieve acceptable levels of pollution. Furthermore, stakeholders in soil remediation projects should cooperate more, even across national borders, and together venture to try biological soil remediation methods. Limitations: The result is only valid for biological soil remediation methods and dig and dump for organic pollutants in soil. The study includes few respondents from av geographic limited available group, which means that the result cannot be generalized with certainty. Therefore, the study should be regarded as exploratory and the results thereafter. / Syfte: I Sverige återfinns områden som är förorenade och i behov av efterbehandling, dock har marksaneringsprocesser en negativ sekundär påverkan på klimatet. Det finns olika markasaneringsmetoder att tillämpa varav schakt och deponering är den mest frekvent använda. Emellertid innebär metoden höga utsläpp av koldioxid. Tillämpning av alternativa åtgärder, såsom biologiska marksaneringsmetoder, kan bidra till lägre koldioxidutsläpp. Vid val av saneringsmetod integreras hållbarhet alltmer, men de flesta besluten baseras ändå på andra faktorer. Psykologiska, sociala och institutionella hinder anses ha motverkat antagandet av ett hållbart beteende. Därför kan fortsatt forskning om intressenters inställning främja implementering av ett sådant beteende. Målet med arbetet är att presentera förbättringsförslag på hur klimatpåverkan kan minskas vid marksaneringsprojekt. Metod: Arbetet utfördes i form av en kvalitativ kartläggning. Insamling av empiri skedde i verbal form genom datainsamlingsmetoderna litteraturstudie, dokumentanalys och intervju. Ur en tillgänglig grupp valdes sex stycken respondenter som representerar betydande intressenter vid marksaneringsprojekt. Intressenterna var privat- och offentlig beställare, entreprenör, konsult samt tillsynsmyndigheter. Dokument som analyserades var rapporter från Naturvårdsverket som behandlar efterbehandling av förorenade områden i Sverige.  Resultat: Studien indikerar att biologiska marksaneringsmetoder har lägre klimat-påverkan än schakt och deponering. Vidare framgick att de främsta faktorerna vid val av marksaneringsmetod var typ av förorening, saneringstid och när föroreningen upptäcks i projekt. Med denna bakgrund tillämpas biologiska åtgärder mer sällan än schakt och deponering. Emellertid presenterar studien förbättringsförslag till hur tillämpning av biologiska alternativ kan främjas, bland annat behövs fler referensobjekt där biologiska marksaneringsmetoder tillämpats.  Konsekvenser: En slutsats från studien är att gällande regelverk bör förändras för att försvåra deponering och underlätta återanvändning av förorenade massor samt bör avgifterna för deponering höjas. Dessutom behöver fler referensobjekt genereras i Sverige som påvisar att biologiska marksaneringsmetoder uppnår godkända föroreningshalter. Vidare bör intressenterna vid marksaneringsprojekt samarbeta mer, även över nationella gränser, för att tillsammans våga tillämpa biologiska mark-saneringsmetoder.  Begränsningar: Resultatet är endast giltigt för biologiska marksaneringsmetoder samt schakt och deponering av organiska föroreningar i mark. Studien inkluderar få respondenter ur en geografiskt begränsad tillgänglig grupp, vilket gör att resultatet inte med säkerhet kan generaliseras. Därmed bör studien betraktas som utforskande och resultatet därefter.