No description available.

<p>För att kunna uppnå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska riskerna med förorenade områden åtgärdas. Detta görs genom att områden med stor risk saneras efter att de har inventerats och riskklassats enligt Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Det är viktigt att de uppgifter som tas fram vid inventeringen är tillförlitliga, dvs. har hög validitet. Det är också av vikt att riskklassningarna är jämförbara oavsett vem som har gjort bedömningen, dvs. har hög reliabilitet.</p><p>Syftet med uppsatsen var att belysa MIFO-metoden utifrån begreppen validitet, reliabilitet och felkällor. Syftet var också att undersöka om MIFO-metoden ger hög validitet och reliabilitet samt vilka felkällor som förekommer och hur de hanteras. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med personer som jobbar på Länsstyrelsen med att inventera förorenade områden.</p><p>I intervjuerna framkom att det finns flera saker som ökar reliabiliteten vi inventering av förorenade områden. Dessa är möten, Branschlistan, branschavgränsningar och MIFO-handboken. Riskklassningar pekades ut som ett moment där subjektivitet som minskar reliabiliteten spelar in. Det skulle kunna undvikas genom att förenkla riskklassningarna i första fasen av MIFO. De flesta felkällorna berör platsen för objekten som inventeras. I metoden finns rutiner för att hantera obekräftade uppgifter. För att kompensera för osäkerheter i materialet baserar inventerarna sina beslut på ett ”troligt men dåligt fall” eller med andra ord på försiktighetsprincipen. I dagsläget går det inte att ta reda på validiteten genom att jämföra inventeringsresultaten med verkligheten eftersom det oftast inte finns några provtagningar gjorda. Det som går att dra slutsatser från är om inventerarna har en metodologi där validering finns i form av hantverksskicklighet och kommunikation. Inventerarna visar en hög grad av hantverksskicklighet genom att kontrollera, ifrågasätta och redovisa tillvägagångssätt och osäkerheter. De har också en kommunikation om validiteten i uppgifter och om felkällor och problem i inventeringen. De har därigenom en god grund för att få fram valida data.</p> / ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan.

För att kunna uppnå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska riskerna med förorenade områden åtgärdas. Detta görs genom att områden med stor risk saneras efter att de har inventerats och riskklassats enligt Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Det är viktigt att de uppgifter som tas fram vid inventeringen är tillförlitliga, dvs. har hög validitet. Det är också av vikt att riskklassningarna är jämförbara oavsett vem som har gjort bedömningen, dvs. har hög reliabilitet. Syftet med uppsatsen var att belysa MIFO-metoden utifrån begreppen validitet, reliabilitet och felkällor. Syftet var också att undersöka om MIFO-metoden ger hög validitet och reliabilitet samt vilka felkällor som förekommer och hur de hanteras. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med personer som jobbar på Länsstyrelsen med att inventera förorenade områden. I intervjuerna framkom att det finns flera saker som ökar reliabiliteten vi inventering av förorenade områden. Dessa är möten, Branschlistan, branschavgränsningar och MIFO-handboken. Riskklassningar pekades ut som ett moment där subjektivitet som minskar reliabiliteten spelar in. Det skulle kunna undvikas genom att förenkla riskklassningarna i första fasen av MIFO. De flesta felkällorna berör platsen för objekten som inventeras. I metoden finns rutiner för att hantera obekräftade uppgifter. För att kompensera för osäkerheter i materialet baserar inventerarna sina beslut på ett ”troligt men dåligt fall” eller med andra ord på försiktighetsprincipen. I dagsläget går det inte att ta reda på validiteten genom att jämföra inventeringsresultaten med verkligheten eftersom det oftast inte finns några provtagningar gjorda. Det som går att dra slutsatser från är om inventerarna har en metodologi där validering finns i form av hantverksskicklighet och kommunikation. Inventerarna visar en hög grad av hantverksskicklighet genom att kontrollera, ifrågasätta och redovisa tillvägagångssätt och osäkerheter. De har också en kommunikation om validiteten i uppgifter och om felkällor och problem i inventeringen. De har därigenom en god grund för att få fram valida data. / ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan.

I takt med att jordens befolkning ökar kommer det i framtiden krävas bättre, mer effek­tiva och hållbara begravningskoncept. De nuvarande alternativen har en del oönskade bieffekter som att: vid jordfästning tar graven upp mark under mer eller mindre långtid, på begravningsplatser sker utsläpp till mark och grundvatten av organiska och oorganiska ämnen, vid kremering sker utsläpp av luftföroreningar, samt i enlighet med den nu gällande Begravningslagen (1990:1144) så samlas metallresterna som blir över i askan ihop och jordfästs på kyrko­gård. I Sverige uppgår dessa metallrester till 22 ton per år. För att komma tillrätta med situationen tillsatte regeringen i Sverige den 29 november 2012 en särskild utredare. Utredaren kom i sitt betänkande fram till att man bör börja återvinna metallerna som blir över efter en kremation om det kan göras etiskt, ekonomiskt och miljömässigt korrekt samt att nya begravningsmetoder bör kunna användas i framtiden efter att de granskats och godkänts. Genomförda intervjuer, enkätundersökning samt litteraturgenomgång visade på att det finns en negativ miljöpåverkan från de nuvarande begravningsmetoderna, det finns en skepsis mot nya begravningsmetoder, en majoritet av de som deltog i undersökningarna är för återvinning av metaller efter kremering. / As The World population increases, there will be necessary with better, more effective and sustainable funeral concepts. Current methods have some undesirable side effects such as: at burials the grave will occupy land under a more or less longer time; emissions of organic and inorganic pollutants to soil and groundwater from burials; cremations results in emissions of air pollution. Due to the current Swedish law of burial (Begravningslagen 1990:1144) the metal residues in the ashes after a cremation will be gathered and buried at the cemetery. In Sweden these metal residues are 22 tons per year. To manage the situation the Swedish government in the 29th November 2012 issued   a special investigation concerning burial techniques. The investigation came to the conclusion that it would be best if Sweden started recycle the metals which are left after cremations if it could be done in an economical, ethical and environmental  way and new funeral methods should in the future be applied after they have been audited and approved. By conducted interviews, a survey and reviewing the literature showed that there are negative environmental impacts from the current funeral practice, there is a scepticism towards the alternative funeral methods, a majority of the persons who took part in the interviews and the survey were positive too recycle the metals after cremation.

En stor del av Sveriges förorenade områden tillkom under industrialiseringen i slutet av 1800-talet och in på 1900-talet. Under tiden mellan 1998 och 2015 genomförde Naturvårdsverket och Sveriges 21 länsstyrelser en inventering av nedlagda verksamheter som kan ha skapat en föroreningsproblematik, och i dagsläget finns cirka 84 000 potentiellt förorenade områden identifierade. En stor del av ansvaret att driva åtgärder för efterbehandling ligger på landets 290 kommuner. Genom lagar och förordningar, uppsatta mål och den nationella tillsynsstrategin är pressen hög på kommunerna att hålla en god åtgärdstakt. Flertalet rapporter och utredningar har visat på att åtgärdstakten är för låg och rapporterna anger bland annat att för att närma sig målen krävs ett effektivt strategiskt arbete med egeninitierad tillsyn, Studien utgår från att det finns faktorer som påverkar en kommuns förutsättningar att arbeta strategiskt med åtgärdande av förorenade områden och syftet med studien är att, genom att intervjua kommuner som har ett strategiskt arbetssätt, undersöka om det finns betydande faktorer som bidrar till ett framgångsrikt arbete där tillsynen av förorenade områden är egeninitierad, planerad och behovsstyrd. Resultatet av studien blev 16 identifierade huvudsakliga faktorer som påverkar en kommuns förutsättningar att arbeta strategiskt och vidare 13 framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna visade sig vara hela, delar av eller en kombination av delar, från de 16 huvudsakliga faktorerna. Studien visar att kombinationen av framgångsfaktorerna ser olika ut i kommunerna. Till exempel att en specifik framgångsfaktor är något en kommun kan ha, men inte nödvändigtvis måste ha, för att ett framgångsrikt arbete ska fungera. Likaså måste inte en specifik framgångsfaktor se exakt likadan ut i alla kommuner. Exempel på detta är framgångsfaktorn att ha en strategi för att det strategiska arbetet inte ska bortprioriteras till förmån för händelsestyrt arbete eller framgångsfaktorn att ha en engagerad och positiv politik och nämnd. I dessa två fall har kommunerna valt olika vägar för att nå framgångsfaktorn. Resultatet visar också exempel på att en framgångsfaktor inte är något som aktivt behöver utföras. I vissa fall är framgångsfaktorn att aktivt prioritera bort att göra något. Då riskbedömningar inom förorenade områden komplexa och det är svårt och resurskrävande att hantera all fakta i riskbedömningarna visar det sig vara en balansakt för kommunerna att fördela sina resurser att utreda prioriteringsordning för att åtgärda objekt. Studien visar på ett pragmatiskt förhållningssätt till denna problematik där kommunernas fokus ligger på nyttan och resultaten  och där de utgår från det vara viktigare att åtgärda något objekt än att invänta tills allt är perfekt bedömt och prioriterat.

I examensarbetet har inventering och riskklassning enligt MIFO, metodiken för inventering av förorenade områden, genomförts på fyra nedlagda deponier i Älmhults kommun. Förslag på översiktliga åtgärder och rekommendationer på fortsatt arbete på respektive deponi har även tagits fram. Faktorer som har studerats är spridningsförutsättningar, föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, känslighet och skyddsvärde. Riskklasserna är baserad på hur stor risk det förorenade området utgör för människors hälsa och miljö. Klasserna går från en skala från mycket stor risk till liten risk med tillhörande numrering från 1 till 4. Virestad-deponin har tilldelats riskklass 1, enligt MIFO fas 1 medan Grävlingsrås-deponin, Mesatippen och Delary-deponin har tilldelats riskklass 2.

<p>Due to the climate change natural disasters expects to increase and in some areas the conditions for dissemination of hazardous pollutants from contaminated areas could be affected. Different inventories and mapping has been made to identify areas of risk for flood or avalanche around the country. At the same time inventory and treatment of potential polluted areas (MIFO objects) is progressing. In Ljungans run of area in Västernorrlands county is a exposed area due to the amount of clay and silt in the ground that are sensitive in the context avalanche. The area has also a lot of MIFO objects and risks of flood.</p><p>This essay aims to investigate what data material that is available regarding MIFO objects, flood- and avalanche risks in Ljungans run of area in Västernorrlands county. Also to investigate if there are MIFO object that is in risk of flooding and/or avalanche in the selected area and if so how they are prioritized today. Is there adequate reasons to reassess the prioritizes of polluted areas that are to be inventoried and treated?</p><p>A literature study and analyse of data material with geographical informations system (GIS) has been maid. The result is that 207 MIFO objects in areas of risk. Of these is 186 MIFO objects not prioritized today and 23 MIFO objects have been located in areas that are in risk of avalanche and flood.</p><p>The conclusion is that there are no reasons to reassess the MIFO objects that are prioritized today. It’s however relevant to lift these objects that been found in risk areas. Overlook and reassessment of the objects that today is not prioritized and is located in areas of risks should be reassessed and in some cases it could be adequate reasons to prioritized further objects.</p>

Due to the climate change natural disasters expects to increase and in some areas the conditions for dissemination of hazardous pollutants from contaminated areas could be affected. Different inventories and mapping has been made to identify areas of risk for flood or avalanche around the country. At the same time inventory and treatment of potential polluted areas (MIFO objects) is progressing. In Ljungans run of area in Västernorrlands county is a exposed area due to the amount of clay and silt in the ground that are sensitive in the context avalanche. The area has also a lot of MIFO objects and risks of flood. This essay aims to investigate what data material that is available regarding MIFO objects, flood- and avalanche risks in Ljungans run of area in Västernorrlands county. Also to investigate if there are MIFO object that is in risk of flooding and/or avalanche in the selected area and if so how they are prioritized today. Is there adequate reasons to reassess the prioritizes of polluted areas that are to be inventoried and treated? A literature study and analyse of data material with geographical informations system (GIS) has been maid. The result is that 207 MIFO objects in areas of risk. Of these is 186 MIFO objects not prioritized today and 23 MIFO objects have been located in areas that are in risk of avalanche and flood. The conclusion is that there are no reasons to reassess the MIFO objects that are prioritized today. It’s however relevant to lift these objects that been found in risk areas. Overlook and reassessment of the objects that today is not prioritized and is located in areas of risks should be reassessed and in some cases it could be adequate reasons to prioritized further objects.

After remediation of contaminated sites, a follow-up should be done including an assessment of risk reduction. For remediation projects financed by governmental grant, indicators are required which will provide follow-up data. This study examines how the indicators can be used to follow-up and handle risk reduction regarding health and/or the environment, where both short- and long-term perspectives are considered. Furthermore, the study examines how the indicators can be used regarding a national viewpoint and if there is a need to adjust the requirements of the indicators. The study was limited to remediation projects financed by governmental grant to carry out a comparable evaluation. Indictors from 69 projects have been collected, of which 67 have been compiled at a project level. A compilation of, among other things, pollution amounts has also been done for a national perspective. Several of the indicators can be used to assess risk reduction, however, quantitative data are lacking for many of the projects. Furthermore, it is difficult to assess the risk reduction without knowledge of remediation goals and in some cases qualitative data. From the data that has been evaluated, it seems that the projects at a national level generally maintain a high level of ambition with a high degree of risk reduction. For example an average reduction in the amount of pollution of 85% in 31 of 67 projects and an average reduction in the spread of 86.5% in 8 of 67 projects were obtained for the primarily pollution. However, it can be discussed whether it is representative with so few projects for evaluation at the national level. To be improved, the indicators should be reviewed regarding risk reduction. Additions are proposed to improve the possibility to assess risk reduction in both short and long term, and indicators related to, for example, exposure and ecological parameters can be added to obtain more project specific indicators. However, this means requirements for sampling and the risk assessment already before the remediation. Furthermore, it may be necessary to adjust the indicators to suit more remediation methods. Among other things, there is reason to review the assessment of risk reduction regarding methods relating to water. The results also indicate that other factors such as quality assurance, how follow-up takes place regarding data processing and how sampling is carried out should be reviewed for the key figures to be filled in adequately. The study is limited as not all reported projects have been included due to delimitation. To obtain a more complete evaluation, it is recommended that all projects should be included in a future study. The possibility of including privately financed projects should also be reviewed to get a better picture of how successful the remediation work is at national level. / Efter utförda åtgärder av förorenade områden görs uppföljning av åtgärderna där bedömning av riskreduktionen är en del. I åtgärdsprojekt som finansieras genom statliga medel ställs krav på uppföljning, där nyckeltal ingår som ska ge uppföljande data. Denna studie undersöker hur nyckeltalen kan användas för att följa upp och hantera riskreduktion för hälsa och/eller miljön efter utförda åtgärder, där så väl kort som lång sikt beaktas. Vidare har det undersökts hur nyckeltalen kan användas för att följa upp riskreduktion ur ett nationellt perspektiv samt huruvida det finns ett behov av att justera kraven. Studien avgränsades till statliga åtgärdsprojekt för att kunna genomföra en jämförbar utvärdering. Nyckeltal från 69 åtgärdsprojekt har samlats in där 67 har sammanställts på projektnivå. En sammanställning av bland annat föroreningsmängder har även gjorts för ett nationellt perspektiv. Flera av nyckeltalen kan användas för bedömning av riskreduktion, kvantitativa data saknas dock för många av åtgärdsprojekten. Den reella riskreduktionen är svår att utläsa för flertalet av projekten med anledning av bristen på data. Vidare är det svårt att utläsa riskreduktionen utan vetskap om åtgärdsmål och i vissa fall kvalitativa data. På nationell nivå verkar det som att åtgärderna generellt håller en hög ambitionsnivå med hög riskreduktionsgrad utifrån den data som har utvärderas. Bland annat erhölls en medelreduktion av föroreningsmängd på 85 % i 31 av 67 projekt och en medelreduktion i spridning på 86,5 % i 8 av 67 projekt för den primärt styrande föroreningen i åtgärdsprojekten. Det kan dock diskuteras om det är ett representativt urval med så få projekt för utvärdering på den nationella nivån. Nyckeltalen bör ses över för att kunna förbättras med avseende på riskreduktion. Bland annat föreslås tillägg av nyckeltal för möjlighet att bedöma riskreduktion på kort respektive lång sikt och en översyn om nyckeltal som rör exempelvis exponering och ekologiska parametrar bör läggas till för att få mer projektspecifika nyckeltal som rör riskreduktion. Detta ställer dock krav på provtagningar och riskbedömningen redan i utredningsskedet. Vidare kan det vara aktuellt att justera nyckeltalen för att passa fler åtgärdsmetoder. Bland annat finns det anledning att se över bedömning av riskreduktion med avseende på åtgärdsmetoder som rör åtgärder av vatten. Resultaten indikerar även på att andra faktorer som kvalitetssäkring, om rätt typ av provtagning genomförs och hur databearbetning sker, för att nyckeltalen ska kunna fyllas i på ett adekvat sätt. Studien är begränsad då inte alla slutrapporterade projekt har ingått med anledning av avgränsning. För att få en mer fullständig utvärdering rekommenderas att samtliga åtgärdsprojekt ingår i en framtida studie. Vidare bör det även ses över möjlighet att inkludera de privatfinansierade åtgärdsprojekten för att få en bättre bild över hur framgångsrikt saneringsarbetet är på nationell nivå.

<p>Sedan miljöbalken infördes och den politiska målsättningen om ett ekologiskt hållbart samhälle lagstadgades har kravet om att sanera förorenade områden stärkts. Därigenom ökar också kravet på en tydlig lagstiftning där det går att ställa förorenaren till svars, i enlighet med den internationellt vedertagna principen om att förorenaren betalar. I studien beskrivs hur miljölagstiftningen i Sverige utvecklats när det gäller regleringen av ansvaret för efterbehandling av förorenad mark. Vidare undersöks om den gällande rätten medverkar till uppfyllandet av miljöbalkens mål om en hållbarutveckling. Som teoretisk grund används teorier om hållbar miljörätt. Genom analys av rättskällor såsom miljöbalken, dess förarbeten, domar och doktrin inom området visar studien att många oklarheter kring vem som kan ställas till ansvar fortfarande finns. Kravet på skälighetsbedömning innebär att hänsyn tas till andra faktorer än de rent miljömässiga. De allmänna hänsynsreglerna och däribland principen om att förorenaren betalar är i och med miljöbalken lagstadgade men fortfarande kan inte sägas vilket genomslag de får.</p>