<p>Denna uppsats syfte har varit att</p><ul><li>studera jordarter och morfologi</li><li>försöka bestämma om skreden i dagsläget kan betecknas som recenta eller stabiliserade. Detta bla. genom att studera vegetation; ålder och utbredning av denna.</li><li>beskriva vad människorna i området gjort efteråt.</li></ul>

Denna uppsats syfte har varit att studera jordarter och morfologi försöka bestämma om skreden i dagsläget kan betecknas som recenta eller stabiliserade. Detta bla. genom att studera vegetation; ålder och utbredning av denna. beskriva vad människorna i området gjort efteråt.

Skred är en sluttningsprocess som orsakar stora materiella skador och som dödar många människor, runt om i världen. Med de svenska markförhållanden förekommer skred främst i lera, lågväxt vegetation och i sluttningar som överstiger 5.71 graders lutning. Syftet med denna studie är att ge en övergripande bild över skredproblematiken i Köpings kommun. Metoder som har använts är litteraturstudier, rumslig analys med geografiska informationssystem (GIS) och intervju med Köpings kommuns gatu- och parkchef. I Köpings kommun har det tidigare förekommit små skred som gett upphov till mindre omfattande konsekvenser. Det är sannolikt att skred kommer att inträffa vid slänter mot vattendrag i Köping och Kolsva. GIS-analysen visade att det finns flera byggnader och vägavsnitt som riskerar att drabbas av skred i de tidigare nämnda orterna. Det värsta som kan hända i samband med skred är att människor dödas eller skadas allvarligt. Inom kommunen genomförs olika förebyggande åtgärder som minskar förutsättningarna för skred. Exempelvis genomförs riskanalyser och schaktning av jordmassor. På grund av de pågående klimatförändringarna är det troligt att det kommer att bli allt mer vanligt med skred inom kommunen.

<p><p>All around the world the global climate change has become an important issue and its impact has been widely discussed. In the Everest region the environment is extra sensitive to changes due to the numbers of glaciers in the area. When glaciers are melting and ground temperature is rising it is likely to affect the area by causing more hazards. The area also has an extreme relief and high seismic activity, which also contribute to the numerous hazards. An increasing number of hazards could be a danger both to local people and to tourists visiting the area. Local people are forced to build houses in high risk areas due to limited supply of land suitable for farming and living in the mountains.</p><p>We made a field trip to Khumbu valley, in the Everest region. On the field trip we mapped the location of hazards and examined where there was a risk of future hazards to occur. The hazards were surveyed with GPS. Maps and analyses were generated with GIS software at the Himalayan environmental research center in Kathmandu, ICIMOD. We digitalized the hazards and hyperlinked photos to them. We also did an image difference analysis, where we compared satellite images from different years to see whether the number of hazards had increased. The result indicated that from 1976 to 2000 the number of hazards have increased, especially along the river. The photo documentation provides a basis for follow-up studies of the future development of the hazardous areas.</p><p>A number of diagrams were made to visualize results from the field trip. It can be seen that there are many hazards close to where people are living and close to trails. We also compared our digitalized hazards to risk maps (from 1985 and 2005) to see which risk zone our hazards belonged to. A slope map of the area was created with hyperlinked photos from the sites.</p></p> / <p><p>Frågan om hur klimatförändringar kommer att påverka vår miljö har blivit ett stort samtalsämne i hela världen. Everestområdet i Nepal är extra känsligt för förändringar på grund av att det finns många glaciärer i området. När glaciärerna smälter och marktemperaturen stiger kommer det troligtvis att påverka antalet skred i området.</p><p>En ökning av antalet skred kan medföra större risker för lokalbefolkning och turister, som vistas i området. Det är därför viktigt att informera och utbilda lokalbefolkningen om var det är säkert att bygga nya hus m.m.</p><p>Vi har gjort ett fältarbete i Khumbudalen som ligger i Everestområdet. Under fältvistelsen kartlade och fotograferade vi skredens utbredning och undersökte var risken för skred är som störst. Skreden och sluttningarna mättes in med hjälp av GPS. Efter fältvistelsen gjorde vi kartor och analyser med hjälp av GIS, på ett forskningscentrum i Kathmandu, ICIMOD. Vi digitaliserade skred och länkade foton till dem. Vi gjorde också en förändringsanalys där vi jämförde satellitbilder från olika år (1976 till 2000) för att se om förekomsten av skred har ökat.</p><p>Resultatet visar en ökning av antalet skred särskilt utmed floden. Fotodokumentationen utgör en grund för uppföljningsstudier av utvecklingen av skred i området.</p><p>Ett antal diagram skapades för att visa resultaten från fältvistelsen. Det framgår att det finns många skred där människor lever och vid vandringsstigar. Vi jämförde också våra digitaliserade skred med riskkartor från 1985 och 2005 för att se i vilken riskzon skreden ligger i.</p><p>En sluttningskarta över området skapades med foton länkade till kartan.</p></p>

All around the world the global climate change has become an important issue and its impact has been widely discussed. In the Everest region the environment is extra sensitive to changes due to the numbers of glaciers in the area. When glaciers are melting and ground temperature is rising it is likely to affect the area by causing more hazards. The area also has an extreme relief and high seismic activity, which also contribute to the numerous hazards. An increasing number of hazards could be a danger both to local people and to tourists visiting the area. Local people are forced to build houses in high risk areas due to limited supply of land suitable for farming and living in the mountains. We made a field trip to Khumbu valley, in the Everest region. On the field trip we mapped the location of hazards and examined where there was a risk of future hazards to occur. The hazards were surveyed with GPS. Maps and analyses were generated with GIS software at the Himalayan environmental research center in Kathmandu, ICIMOD. We digitalized the hazards and hyperlinked photos to them. We also did an image difference analysis, where we compared satellite images from different years to see whether the number of hazards had increased. The result indicated that from 1976 to 2000 the number of hazards have increased, especially along the river. The photo documentation provides a basis for follow-up studies of the future development of the hazardous areas. A number of diagrams were made to visualize results from the field trip. It can be seen that there are many hazards close to where people are living and close to trails. We also compared our digitalized hazards to risk maps (from 1985 and 2005) to see which risk zone our hazards belonged to. A slope map of the area was created with hyperlinked photos from the sites. / Frågan om hur klimatförändringar kommer att påverka vår miljö har blivit ett stort samtalsämne i hela världen. Everestområdet i Nepal är extra känsligt för förändringar på grund av att det finns många glaciärer i området. När glaciärerna smälter och marktemperaturen stiger kommer det troligtvis att påverka antalet skred i området. En ökning av antalet skred kan medföra större risker för lokalbefolkning och turister, som vistas i området. Det är därför viktigt att informera och utbilda lokalbefolkningen om var det är säkert att bygga nya hus m.m. Vi har gjort ett fältarbete i Khumbudalen som ligger i Everestområdet. Under fältvistelsen kartlade och fotograferade vi skredens utbredning och undersökte var risken för skred är som störst. Skreden och sluttningarna mättes in med hjälp av GPS. Efter fältvistelsen gjorde vi kartor och analyser med hjälp av GIS, på ett forskningscentrum i Kathmandu, ICIMOD. Vi digitaliserade skred och länkade foton till dem. Vi gjorde också en förändringsanalys där vi jämförde satellitbilder från olika år (1976 till 2000) för att se om förekomsten av skred har ökat. Resultatet visar en ökning av antalet skred särskilt utmed floden. Fotodokumentationen utgör en grund för uppföljningsstudier av utvecklingen av skred i området. Ett antal diagram skapades för att visa resultaten från fältvistelsen. Det framgår att det finns många skred där människor lever och vid vandringsstigar. Vi jämförde också våra digitaliserade skred med riskkartor från 1985 och 2005 för att se i vilken riskzon skreden ligger i. En sluttningskarta över området skapades med foton länkade till kartan.

Denna uppsats undersöker och jämför riskhanteringen för skred i Sverige och Norge, särskilt mot bakgrund av dagens och framtida klimatförändringar. Båda länderna upplever ökade risker för naturkatastrofer, där skred utgör en av de mest allvarliga farorna på grund av vissa delar av ländernas specifika topografi och geologiska sammansättningar. Uppsatsen syftar att analysera de specifika lagstiftningsmässiga strategierna som varje land tillämpar för att hantera farorna, där Sverige framhäver vikten av lokala översiktsplaner och detaljplaner, samtidigt som Norge implementerar mer rigorösa tillsynsprocessen och breda undersökningar genom offentliga och privata samarbeten.Studien använde en kvalitativ forskningsansats, där omfattande dokumentanalys av både svenska och norska lagtexter kompletteras med intervjuer för att få insikt i de två systemen. Intervjuerna belyser betydelsen av kontinuerlig uppdatering av riktlinjer för geoteknisk analys och större integrering av klimatförändringar modeller i riskbedömningar.En framträdande aspekt som arbetet identifierar är behovet av större samverkan mellan nationella och regionala myndigheter för att standardisera säkerhetsprotokoll och förbättra informationsflödet om potentiella skredrisker till allmänheten och beslutsfattare. Arbetet föreslår också behovet av mer resursfördelning till forskning inom geoteknisk stabilitet och systematiska klimatanpassningsåtgärder för att skapa mer motståndskraftiga samhällsstrukturer. / This thesis explores the comparative legislative strategies of Sweden and Norway in managing landslide risks, with a particular focus on adapting to contemporary and future climate changes. As geographical and geological conditions predispose the Scandinavian countries to heightened risks of landslides, both nations have developed distinctive legislative frameworks that address these hazards. The Swedish approach emphasizes the role of municipal planning in the form of comprehensive and detailed local plans, while Norway enforces more stringent supervisory processes and broad investigations through both public and private collaborations.Employing a qualitative research methodology, this study incorporates an extensive review of legislative documents from both countries, supplemented by expert interviews to gain deeper insights into their respective systems. These discussions highlight the importance of regularly updating geological analysis guidelines and integrating more comprehensive models of climate change into risk assessments.A key issue identified by this research is the need for improved cooperation among national and regional authorities to standardize safety protocols and enhance the flow of information regarding potential landslide risks to public and local policymakers. Additionally, the thesis recommends increased allocation of resources towards geotechnical stability research and systematic climate adaptation measures to foster more resilient community structures.

The volcanic island of Fogo belongs to the Cape Verde archipelago, a two-tiered chain of islands situated 500 km west of the African coast. Fogo is regarded as one of the most active volcanoes in the world with 10 eruptions during the last 250 years. The former shield volcano Monte Amarelo reached 3500 m.a.s.l. before it collapsed into the Atlantic Ocean. The massive landslide event occurred between 124 and 86 ka, forming the Bordeira cliffs and the high plateau Cha das Caldeiras on Fogo. We have collected rock samples from the Bordeira dikes, which intruded into the Bordeira wall prior to collapse. The purpose of the project is to produce a magmatic storage model for Fogo using mineral chemistry and thermobarometric methods. Additionally, I aim to determine the processes prevailing in the magmatic system, the link between the volcanic and plutonic system. Previous studies on the magma storage beneath Fogo have focused on the volcanics, which show crystallization pressures between 0.45 to 0.68 GPa using clinopyroxene-melt thermobarometry on rims. The Bordeira dikes are basanitic to nephelinitic in composition. The mineral assemblage of the 20 dike samples consist of phenocrystic clinopyroxene ± olivine ± plagioclase ± xenocrystic amphibole. Accessory minerals are titanomagnetite, apatite, nepheline, plagioclase and alkali feldspar in a microcrystalline groundmass. Clinopyroxene displays a large compositional variation, ranging from Mg#38 to Mg#85, with a mean of Mg#71±10 2s.d. (n=614). Xenocrystic amphibole varies from Mg#37 to Mg#72, with a mean of Mg#62±15 2s.d. (n=78). Interstitial feldspar forms two groups, one of An#24 to An#79, with a mean of An#66±19 2s.d., (n=125) and a second with Or#19 to 100 with a mean of Or#69±42 2s.d.(n=71). Bulk geochemistry of the 20 samples range from 1.82 to 11.5 MgO wt%. Our clinopyroxene-melt thermobarometry show crystallization pressures ranging from 0.02 to 0.85 GPa, with a mean of 0.47±0.29 2s.d. (n=502) (Putirka et al. 2003). Structural data from the intrusive dikes in the Bordeira contain three preferred orientations, N-S, NW-SE and E-W (n=371). The main process occurring in the magmatic system is fractional crystallization, however there is some evidence for phenocryst accumulation and magma recharge. Our magma storage model show that clinopyroxene crystallization initiates in the lithospheric mantle, between 15 to 28 km depth. Significant clinopyroxene rim and microcryst crystallization occur above Moho, between 9 to 12 km, implying that magma storage levels do exist in the oceanic crust. The intrusive and extrusive rocks present on Fogo show common storage levels, suggesting that they are formed in the same system but the difference being their residence time in the crustal level storage. Our structural data and 3D model suggest that the Monte Amarelo rift zone was composed of three components, being oriented NW-SE, N-NE and E-W. The flank collapse was caused by dike intrusions of N-S orientation which enabled a E-W extension of the shield volcano. / Vulkanön Fogo är en del av ögruppen Kap Verde i Atlanten. Ögruppen bildar en två delad arkipelag positionerad 500 km väster om det afrikanska fastlandet. Ön, tillika vulkanen Fogo har på senare tid varit en av de mest aktiva vulkanerna i världen med 10 utbrott under de senaste 250 åren. Ön byggdes upp av sköldvulkanen Monte Amarelo nådde 3500 m ö h innan delar av den kollapsade ned i Atlanten. Det massiva skredet som skedde mellan 86 och 124 tusen år sedan skapade högplatån Cha das Caldeiras samt den omringande klippsektionen Bordeira. Vi har samlat stenprover från de plutoniska bergarter som har trängt in sig i klippsektionen Bordeira. Målet med vår studie är att skapa en modell för hur magma lagringen fungerar under Fogo. Vi ämnar kartlägga magmalagringsdjupet med hjälp av kemiska variation i mineral som kan användas för att kartlägga kristalliseringstryck och temperatur som i t.ex. klinopyroxen. Vi är samtidigt intresserade av att veta vilka processer som sker i det magmatiska systemet och sambandet mellan vulkanska bergarter t.ex. lava och plutoniska bergarter. Tidigare studier av Fogos magmalagring har använt vulkaniska bergarter, som kristalliserar sig mellan 0.45 till 0.68 GPa när man undersökt kemin på kristallkanter av klinopyroxen. 20 prover har analyserats från Bordeiraklipporna och de innehåller låga kiselhalter, mellan 37 till 47% samt höga mängder alkaliska oxider så som kalium och natrium. Provernas mineralinnehåll består främst av större kristaller av silikatmineralen klinopyroxen ± olivin± fältspat ± främmande amfibolkristaller. De större kristallerna är omringande av en mikrokristallin grundmassa bestående av järn-titanoxider, apatit och fältspatoider. Klinopyroxen har en relativt stor kemisk variation, med Mg#37 till Mg#85, med ett medelvärde på Mg#71. Vi har även två olika sorter av fältspat, en grupp med ett kalciumrik rikt innehåll klassificeras som anortit, och en annan med ett kaliumrikt innehåll, som ortoklas. Vår analys av klinopyroxen-smälta har gett oss kristalliseringstryck som sträcker sig mellan 0.02 till 0.85 GPa med ett medelvärde på 0.47 GPa. Detta innebär att den dominerande processen i magmalagringssystemet är fraktionerad kristallisering då vi kan se ett linjärt avtagande för många ämnen när de jämförs mot magnesiumhalten. Vår magmalagringsmodell för vulkanen Fogo visar att klinopyroxenkrystallisering påbörjas i den litosfäriska manteln, mellan 15 och 28 km djup. Kristallisering av kanter på klinopyroxenkristaller samt mindre kristaller i grundmassan sker ytligare och visar på att det finns en eller flera magmalagringsnivåer i den oceaniska jordskorpan, mellan 9 till 12 km djup. Vulkaniska och plutoniska bergarter vittnar om ett delat magmasystem, vilket indikerar att skillnaden mellan de två bergarterna främst är tiden de befinner sig på respektive lagringsnivå. Vår strukturgeologiska data samt 3D modell visar att den intrusiva aktiviteten var primärt orienterad NV-SO, N-NO och O-Vriktning. Monte Amarelo-vulkanens skred och kollaps orsakades av intruderande gångar med en generell N-S orientering vilket ledde till ett skred på östsidan.

<p>Due to the climate change natural disasters expects to increase and in some areas the conditions for dissemination of hazardous pollutants from contaminated areas could be affected. Different inventories and mapping has been made to identify areas of risk for flood or avalanche around the country. At the same time inventory and treatment of potential polluted areas (MIFO objects) is progressing. In Ljungans run of area in Västernorrlands county is a exposed area due to the amount of clay and silt in the ground that are sensitive in the context avalanche. The area has also a lot of MIFO objects and risks of flood.</p><p>This essay aims to investigate what data material that is available regarding MIFO objects, flood- and avalanche risks in Ljungans run of area in Västernorrlands county. Also to investigate if there are MIFO object that is in risk of flooding and/or avalanche in the selected area and if so how they are prioritized today. Is there adequate reasons to reassess the prioritizes of polluted areas that are to be inventoried and treated?</p><p>A literature study and analyse of data material with geographical informations system (GIS) has been maid. The result is that 207 MIFO objects in areas of risk. Of these is 186 MIFO objects not prioritized today and 23 MIFO objects have been located in areas that are in risk of avalanche and flood.</p><p>The conclusion is that there are no reasons to reassess the MIFO objects that are prioritized today. It’s however relevant to lift these objects that been found in risk areas. Overlook and reassessment of the objects that today is not prioritized and is located in areas of risks should be reassessed and in some cases it could be adequate reasons to prioritized further objects.</p>

<p>Med jämna mellanrum drabbas världen och Sverige av naturolyckor. Som ett resultat av detta har Räddningsverkets avdelning NCO (Nationellt Centrum för lärande från Olyckor) år 2005 fått i uppdrag av regeringen att upprätta en databas över naturolyckor i Sverige. 34 olika myndigheter och organisationer är involverade i arbetet med uppbyggnaden av databasens utformning.</p><p>Dagens databas har ett kartstöd för sökning av specifika händelser/naturolyckor men är inte färdigutvecklad. Den innehåller idag endast naturolyckor i punktform vilket inte ger en bra helhetsbild över hur stort det drabbade området var eller är.</p><p>Detta arbete syftar till att komplettera databasens kartstöd med naturolyckors utbredning och olika riskkarteringar för att på så sätt öka användbarheten. För att göra detta möjligt samlades data in från olika myndigheter. Översvämningskarteringar fanns redan i digitalt format medan skredriskskarteringarna georefererades och digitaliserades.</p><p>Två lösningar togs fram, en enklare version för gemene man och de mindre kartkunniga samt en andra version som är betydligt mer detaljerad och som vänder sig till kommuner och myndigheter.</p><p>Databasen är tänkt att kunna användas i planeringssyfte men också för att dra lärdom av tidigare naturolyckor för att på så sätt effektivisera räddningsarbetet i framtida insatser.</p> / <p>Sweden and the rest of the World is regularly struck by natural disasters. Due to this, the Swedish Rescue Agency has been commissioned by the Government to produce a national database for natural disasters in Sweden. 34 different authorities and organizations are involved in the process of designing the database.</p><p>The database has got a map application designed to search for specific occurrences /natural disasters but this is not yet fully developed. Today the disasters are only marked with dots in the map, which does not give a satisfying overview of the size of the affected area.</p><p>This work aims to complement the map application of the database with the spatial extent of the natural disasters and different areas with potential risk to increase the usefulness of the map. To make this possible data was collected from different authorities. The areas with risk of being flooded were already available in digital form while the areas with risk of landslides were georeferenced and digitized.</p><p>Two different solutions were created, the first one a simplified version aimed for people with little or no experience of maps, the second one a more detailed version aimed for local authorities.</p><p>The database is meant to be used for planning but also to gain knowledge from former disasters to improve future rescue missions.</p>

Due to the climate change natural disasters expects to increase and in some areas the conditions for dissemination of hazardous pollutants from contaminated areas could be affected. Different inventories and mapping has been made to identify areas of risk for flood or avalanche around the country. At the same time inventory and treatment of potential polluted areas (MIFO objects) is progressing. In Ljungans run of area in Västernorrlands county is a exposed area due to the amount of clay and silt in the ground that are sensitive in the context avalanche. The area has also a lot of MIFO objects and risks of flood. This essay aims to investigate what data material that is available regarding MIFO objects, flood- and avalanche risks in Ljungans run of area in Västernorrlands county. Also to investigate if there are MIFO object that is in risk of flooding and/or avalanche in the selected area and if so how they are prioritized today. Is there adequate reasons to reassess the prioritizes of polluted areas that are to be inventoried and treated? A literature study and analyse of data material with geographical informations system (GIS) has been maid. The result is that 207 MIFO objects in areas of risk. Of these is 186 MIFO objects not prioritized today and 23 MIFO objects have been located in areas that are in risk of avalanche and flood. The conclusion is that there are no reasons to reassess the MIFO objects that are prioritized today. It’s however relevant to lift these objects that been found in risk areas. Overlook and reassessment of the objects that today is not prioritized and is located in areas of risks should be reassessed and in some cases it could be adequate reasons to prioritized further objects.