<p>Med jämna mellanrum drabbas världen och Sverige av naturolyckor. Som ett resultat av detta har Räddningsverkets avdelning NCO (Nationellt Centrum för lärande från Olyckor) år 2005 fått i uppdrag av regeringen att upprätta en databas över naturolyckor i Sverige. 34 olika myndigheter och organisationer är involverade i arbetet med uppbyggnaden av databasens utformning.</p><p>Dagens databas har ett kartstöd för sökning av specifika händelser/naturolyckor men är inte färdigutvecklad. Den innehåller idag endast naturolyckor i punktform vilket inte ger en bra helhetsbild över hur stort det drabbade området var eller är.</p><p>Detta arbete syftar till att komplettera databasens kartstöd med naturolyckors utbredning och olika riskkarteringar för att på så sätt öka användbarheten. För att göra detta möjligt samlades data in från olika myndigheter. Översvämningskarteringar fanns redan i digitalt format medan skredriskskarteringarna georefererades och digitaliserades.</p><p>Två lösningar togs fram, en enklare version för gemene man och de mindre kartkunniga samt en andra version som är betydligt mer detaljerad och som vänder sig till kommuner och myndigheter.</p><p>Databasen är tänkt att kunna användas i planeringssyfte men också för att dra lärdom av tidigare naturolyckor för att på så sätt effektivisera räddningsarbetet i framtida insatser.</p> / <p>Sweden and the rest of the World is regularly struck by natural disasters. Due to this, the Swedish Rescue Agency has been commissioned by the Government to produce a national database for natural disasters in Sweden. 34 different authorities and organizations are involved in the process of designing the database.</p><p>The database has got a map application designed to search for specific occurrences /natural disasters but this is not yet fully developed. Today the disasters are only marked with dots in the map, which does not give a satisfying overview of the size of the affected area.</p><p>This work aims to complement the map application of the database with the spatial extent of the natural disasters and different areas with potential risk to increase the usefulness of the map. To make this possible data was collected from different authorities. The areas with risk of being flooded were already available in digital form while the areas with risk of landslides were georeferenced and digitized.</p><p>Two different solutions were created, the first one a simplified version aimed for people with little or no experience of maps, the second one a more detailed version aimed for local authorities.</p><p>The database is meant to be used for planning but also to gain knowledge from former disasters to improve future rescue missions.</p>

Med jämna mellanrum drabbas världen och Sverige av naturolyckor. Som ett resultat av detta har Räddningsverkets avdelning NCO (Nationellt Centrum för lärande från Olyckor) år 2005 fått i uppdrag av regeringen att upprätta en databas över naturolyckor i Sverige. 34 olika myndigheter och organisationer är involverade i arbetet med uppbyggnaden av databasens utformning. Dagens databas har ett kartstöd för sökning av specifika händelser/naturolyckor men är inte färdigutvecklad. Den innehåller idag endast naturolyckor i punktform vilket inte ger en bra helhetsbild över hur stort det drabbade området var eller är. Detta arbete syftar till att komplettera databasens kartstöd med naturolyckors utbredning och olika riskkarteringar för att på så sätt öka användbarheten. För att göra detta möjligt samlades data in från olika myndigheter. Översvämningskarteringar fanns redan i digitalt format medan skredriskskarteringarna georefererades och digitaliserades. Två lösningar togs fram, en enklare version för gemene man och de mindre kartkunniga samt en andra version som är betydligt mer detaljerad och som vänder sig till kommuner och myndigheter. Databasen är tänkt att kunna användas i planeringssyfte men också för att dra lärdom av tidigare naturolyckor för att på så sätt effektivisera räddningsarbetet i framtida insatser. / Sweden and the rest of the World is regularly struck by natural disasters. Due to this, the Swedish Rescue Agency has been commissioned by the Government to produce a national database for natural disasters in Sweden. 34 different authorities and organizations are involved in the process of designing the database. The database has got a map application designed to search for specific occurrences /natural disasters but this is not yet fully developed. Today the disasters are only marked with dots in the map, which does not give a satisfying overview of the size of the affected area. This work aims to complement the map application of the database with the spatial extent of the natural disasters and different areas with potential risk to increase the usefulness of the map. To make this possible data was collected from different authorities. The areas with risk of being flooded were already available in digital form while the areas with risk of landslides were georeferenced and digitized. Two different solutions were created, the first one a simplified version aimed for people with little or no experience of maps, the second one a more detailed version aimed for local authorities. The database is meant to be used for planning but also to gain knowledge from former disasters to improve future rescue missions.

Syftet med denna studie har varit att utvärdera hur upplösningen på höjdmodellen inverkade på brandriskkartor som togs fram genom multikriterieanalys (MKA) och vilka upplösningar på höjdmodellen som gav bäst avvägning mellan tidsåtgång och tillförlitliga resultat. Studien avgränsades till ett område runt Kårböle, Gävleborgs län. Valet av kriterier baserades på vilka faktorer tidigare studier har använt för att skapa brandriskkartor genom MKA. För viktning av faktorerna användes analytisk hierarkisk process. Viktningen baserades på studier som genomförts i områden med liknande klimat. För att hitta svagheter i viktningen genomfördes känslighetsanalysen One-Factor-At-A-Time. En höjdmodell med 2 m upplösning omsamplades till upplösningar på 20, 50, 150 och 300 m. Det skapades därefter fem olika brandriskkartor baserade på dessa upplösningar genom MKA och tidsåtgången för att skapa varje karta noterades. För att utvärdera hur tillförlitliga dessa kartor är validerades dem genom FA-statistik där referensbranden var en tidigare skogsbrand som brunnit i området. Resultatet av känslighetsanalysen visade att vegetationstyp och närhet till bebyggelse var de två känsligaste faktorerna. Detta kan ha berott på svagheter i viktningen. Förändringar av dessa vikter gjorde dock ingen skillnad för var de högsta cellvärdena uppstod, vilket indikerade att viktningen var robust. Valideringen gav olika resultat beroende på vilken ekvation som användes, men F2U gav en medelmåttig korrelation med referensbranden, vilket är ett acceptabelt värde. Det fanns endast marginella skillnader i hur väl de olika brandriskkartorna korrelerade med referensbranden. Tidsmässigt var 2 m upplösning långsammare än övriga upplösningar medan de övriga upplösningarna hade liknande tidsåtgång. Slutsatserna av denna studie var att höjdmodellens upplösning endast har marginella effekter på hur tillförlitliga brandriskkartorna blir. Tidsmässigt var det ingen skillnad mellan de olika upplösningarna, med undantag för 2 m upplösning som var betydligt långsammare än övriga. För brandriskkartering genom multikriterieanalys rekommenderas det att använda en upplösning på 20 eller 50 m på höjdmodellen enligt resultaten av denna studie.