No description available.

Det här examensarbetet tar upp en del av den problematik som uppstår då gruvverksamheten kommer in på tättbebyggt område. Arbetet består av att studera stadsomvandlingen av Kiruna och Malmberget utifrån tre valda problem: en samhällsekonomisk bedömning, miljöskada samt skyddszon mellan gruva och samhälle. Avsikten med den samhällsekonomiska bedömningen har varit att belysa huruvida de prövningar som görs för gruvverksamheten tar hänsyn till de ekonomiska konsekvenser som en statsflytt innebär.  För gruvan görs förvisso en ekonomisk bedömning av fyndighetens förutsättningar, men inga beräkningar på hur mycket intrånget som en avveckling och flytt av bebyggelse och infrastruktur innebär. Det andra problemet handlar om rätt till ersättning för miljöskada för dels isoleringen av östra Malmberget och dels randbebyggelse till gruvan. Störningen som förekom i östra Malmberget var en isolering av området gentemot övriga områden på orten, medan randbebyggelsens störningar utgjordes av förfulad omgivning, buller och skakningar samt en oro till följd av gruvverksamheten.  De störningar som inte ansågs vara orts- eller allmänvanliga kunde ge ersättning för miljöskada. I undersökningen så kom vi fram till att isoleringen av bebyggelsen i östra Malmberget inte var orts- eller allmänvanlig, däremot så ansågs störningen för randbebyggelsen vara det, dvs. rätt till ersättning förelåg inte. Det tredje och sista problemet tar upp en skyddszon mellan gruvan och samhället. Utgångspunkten för behandlingen av skyddszonen har varit två typer av lösningar: en med detaljplan och en utan. Syftet finns att skapa en skyddszon mellan gruvan och staden som ska verka så att bebyggelsen slipper att ha en gruvverksamhet med buller och skakningar tätt inpå. Vidare så har Kiruna kommuns lösning med detaljplan presenterats. Där har lösningen till problemet bland annat utförts med hjälp av civilrättsliga avtal och genomförande avtal för att komplettera brister i plan- och bygglagen som kommunen ansett nödvändiga. Problemet med skyddszonen mellan gruva och stad har belysts genom att studera alternativa lösningar gentemot en ny detaljplan. Undersökningen visade att det är svårt att uppnå syftet med skyddszonen utan civilrättsliga avtal. Sammanfattningsvis finns brister i lagstiftningen som inte helt och hållet är anpassad till de nya situationer som stadsomvandlingarna innebär. / This Master of Science thesis investigates some of the problems that arise when mining operation enter urban areas. Mainly, the investigation consists of studying urban transformation of Kiruna and Malmberget. Three main areas are studied: a socio-economic evaluation, environmental damage, and a green zone between the mine and the community. The intention of illuminating the socio-economic evaluation has been to studying whether the permits conducted for the mining activity takes into account the economic consequences of a relocation of a city. A cost- and benefit analysis exist when it comes to the assessment of the mine, but there is no calculations regarding the cost of eliminating or moving buildings and infrastructure. The second problem is about the right to receive compensation for environmental damages, when it comes to isolation of dwelling houses or when the mine activities effect nearby properties. The negative effects that couldn’t be considered as common neither in general nor in the neighborhood, was subject for compensation. Isolation of dwelling areas fulfills these requirements, but that was not the case for other properties. The third and final issue investigates a green zone as a protection between the mine and the community. The purpose of the zone is to protect the dwelling houses from negative effects of a nearby industry. The investigation revealed that it is difficult to achieve this purpose without civil contracts. In summary, there are shortcomings in the legislation. The law system is not fully adapted to the new situations which follow the urban transformations.

I dagens samhälle är vi beroende av elkraft, vatten- och avloppsförsörjning, bredband och andra ledningar som är till stor nytta för människor och infrastruktur. För att säkra rätten att dra fram ledningar för olika ändamål bildas det ofta ledningsrätter. Samhällen förändras över tiden och själva tekniken moderniseras. Befintliga ledningar räcker inte till vilket gör att behov av fler ledningar och ledningsrätter uppstår. Ledningar och anläggningar som tjänat ut sitt ändamål ändras eller upphävs. Frågan uppstår då vad som händer med ledningar och dess anordningar efter det att de tjänat ut sitt ändamål. Hur hanteras eventuell miljöskada?   När det skrivs om bildande, ändring och/eller upphävande av ledningsrätter går tankarna oftast till själva processen samt kring nytta av ändamål och syfte som ledningsrätten uppfyller. Själva miljöaspekten är något som det inte pratas lika mycket om. När ledningar befinner sig på sjöbotten eller blir kvarlämnade efter att de tjänat ut sitt ändamål pågår nedbrytning av materialet som sprids ut i vattnet.   De metoder som har använts i arbetet är: (1) en juridisk studie där rättslägget undersöks och beskrivs; (2) en intervjustudie för att analysera hur Lantmäteriet och Länsstyrelsen ser på problematiken kring ledningar som lämnas kvar i vatten efter att ledningsrätt har upphävts samt en intervjustudie för att analysera i vilket mån är fastighetsägarna och ledningsrättshavarna informerade om själva problematiken kring ledningar som finns kvar i vattnet efter att ledningsrätt har upphävts och vem de anser har ansvar att ta bort ledningar för att återställa miljö i vattenområde; (3) en granskning av förrättningsakter för att analysera om tillräcklig information ges ut till fastighetsägarna och ledningsrättshavarna om vad som kommer att hända med ledningar efter att dessa tjänat ut sitt syfte och att analysera om någon miljöbedömning gjorts avseende miljöpåverkan av ledningar i vattenområde.   Resultatet och slutsatsen av examensarbetet ger svar på frågan om den gällande lagstiftningen tar hänsyn till miljö under iordningsställande av ledningsrätten, vilka brister som råder kring hantering av miljöfrågor och hur dessa brister skulle kunna åtgärdas. / In today's society we are dependent on electricity, water and sewage treatment, broadband and other lines, which are of great benefit to people and infrastructure. In order to secure the right to draw up cables for different purposes are formed often rights. Communities change over time, and the technology itself modernized. Existing utility easements are not sufficient, which means that the need for more cables and rights occurs. Existing pipelines and facilities that served their purpose, amended or repealed. The question arises what happens with the lines and the devices after they served their purpose. How is environmental damage managed?   When written about the establishment, amendment and / or termination of utility easements there is usually suggest of the process itself as well as about the advantage of object and purpose of the utility easement which it meet. The environmental aspect is something that is not talked about as much. When the cables are on the bottom of the lake, or gets left behind after they served their purpose, it starts ongoing degradation of the material out in the water. What happened is – impact on environmental and thereby also people's life quality.   The methods used in the work are: (1) a legal study of legal position examined and described; (2) an interview to analyze how the Swedish mapping, cadastral and land registration authority and the County Board looks at the problem of wiring left in the water after a utility easement has been repealed and an interview study to analyze to what extent are the property owners and proprietor of the utility easement informed about the problem of cables left in the water after the utility easement right has been revoked and who they think has the responsibility to remove the cables to restore the environment in the water area; (3) a review of the ordinance acts to analyze whether sufficient information is given out to the property owners and proprietor of the utility easement about what will happen to the cables after they served their purpose and to analyze whether an environmental assessment has been made regarding the environmental impact of the cables in the water area.   The results and the conclusion of the thesis answers the question whether current legislation including the environment during the preparation of utility easement, identifying gaps about the management of environmental issues and how these gaps could be fixed.

Linbana som kollektivt transportmedel i tätbebyggt område är i Sverige ett nytt fenomen. Med hänsyn till samhällets urbanisering och ambition att tillgodose bostadsbehovet genom förtätning, framstår linbana som ett lämpligt komplement till att förstärka befintlig infrastruktur. Framförallt på grund av det marginella "fotavtryck" anläggningen utgör på miljön. Linbanor är energieffektiva och miljövänliga transportalternativ som även ger framkomlighet i miljöer där andra transportsätt är för svåra eller för dyra att anlägga. I studien har frågor kring ersättning av markintrång och störningar som en linbana kan medföra granskats. Studien redogör för de generella ersättnings- och värderingsprinciper som berör detta område, samt hur dessa kan appliceras på linbanor i tätbebyggt område. Studien har genomförts med en juridisk metod, som innebär en fördjupning i lagtext, förarbeten och doktrin. För att kunna bedöma inverkan av störningarna har även vägledande rättsfall och praxis använts. Intervjuer har gjorts med en förrättningslantmätare samt ett tekniskt råd på avdelning 6, Svea hovrätt (mark- och miljööverdomstolen) för att vidga studiens referensramar av de tolkningar som gjorts. Av studien framgår att regler för intrångsersättning i expropriationslagen ska tillämpas, oavsett vilket lagrum som används för markåtkomsten. Avgörande där är den marknadsvärdeförändring intrånget medför. Effekten på marknadsvärdet av markintrång som utgörs av enbart vajer mellan stationer och pelarstöd, är svårare att bedöma än det intrång som görs för stationer och pelarstöd. Svårigheten ligger i bedömningen av hur marknadsvärdet förändras när fastigheten "urholkas" för linbanan. En linbana kan anläggas på höga höjder, vilket innebär att fastighetens möjlighet att nyttja utrymmet under vajern i de fallen inte begränsas i någon större utsträckning. Bedömning måste dock göras i det enskilda fallet. Gällande störningar framkommer problem kring hur olika störningar kan uppfattas samt hur dess sammantagna effekt ska bedömas. Då linbana som kollektivt transportmedel i tätbebyggt område är nytt inom Sverige har ännu inga rättsfall kring markintrång eller störningar prövats. För att kunna göra en bedömning av störningar har en rättsfallsanalys gjorts av rättsfall med verksamheter vars störning liknar de som kan uppkomma från linbanor. Resultatet visar att ämnet är svårbedömt. Att pröva linbanan i detaljplan kan därför vara en nödvändig åtgärd. Linbanan blir då prövad i sin helhet, och inom ramen för detaljplan främjas en bra dialog med berörda sakägare och medborgare i allmänhet. / A gondola lift as a means of public transportation system is a new phenomenon in Sweden. In view of the urbanization and society’s ambition to accommodate the urgent need of housing through a concentration of the city, a gondola lift stands out as a suitable compliment for the existing infrastructure. Above all because of the small "footprint" the structure makes on the environment. As a transportation system, gondola lifts are energy efficient, environmentally friendly and provides accessibility where other transportation systems are too difficult or too expensive to build. The study has looked at questions of compensation for the property encroachments and environmental disturbances a gondola lift might cause. The study gives further details about the general principles of compensation and valuation regarding this area, and also how these principles can be applied to gondola lifts in urban areas. The study has been done using a legal methodology, which involves a deeper understanding of the law, government bills and doctrine. Guiding- and precedent court cases has been analyzed in order to make an assessment about the influence of the environmental disturbances. Interviews has been done with a cadastral surveyor at the Gothenburg municipality office and with a technical adviser at the environmental court of appeal, in order to broaden the perspectives of the interpretations made in the study. The study infers that the compensation rules of encroachment in the law of expropriation should be applied, no matter which law is used to expropriate for the gondola lift. Decisive when determining the compensation is the change in market value caused by the encroachment. It´s harder to estimate the effect on market value caused by encroachment of the cable only, than for encroachment of the station buildings and pillars. The difficulty lies in the estimation of the change in market value when the expropriated property is "hollowed" in favor of the gondola cable. A gondola lift can be built very high, which means that a property in those cases aren´t restricted in any large extent regarding the use of the property directly below the cable. Although, assessments must be done for each individual case. Regarding the different disturbances, problems occur around the way they are perceived and how the overall effect of different disturbances should be assessed. Because gondola lifts as a public transportation is so new, there hasn´t been any legal cases tried about its encroachment or disturbances. In order to make an assessment about disturbances, a court case analysis has been done using cases about activities which disturbances are comparably similar to the once caused by a gondola lift. The result of the study shows that this assessment is hard to do. A necessary proceeding might be to try out the gondola lift in a detailed zoning plan. The gondola lift is then tested as a whole, including the effects of disturbances and encroachment. The framework of a detailed zoning plan also promotes the dialog with the parties concerned as well as with the other citizens.

Den skadeståndsrättsliga principen om den skadelidandes skyldighet att begränsa sin skada ärväl känd och vedertagen i svensk rätt. Principen åberopas ofta som invändning iskadeståndstvister av alla slag, och har därmed stor praktisk betydelse. Principens köprättsligaoch försäkringsrättsliga motsvarigheter är generöst behandlade i doktrinen. På denskadeståndsrättsliga sidan förhåller det sig annorlunda – det här är första gången som ämnetblir tillägnat ett eget arbete i Sverige. Det finns många rättsfall där skadebegränsningsskyldigheten aktualiseras, men på grund avdomskälens utformning är rättsfallens värde som vägledning begränsat. Jag anser emellertid attuppmärksamheten inte bör överfokuseras på dessa. Intar man ett framåtblickande perspektiv,finns det gott om material och idéer att hämta från den övriga civilrätten, från rättsekonominoch – inte minst – från utlandet. Arbetets strukturella och metodologiska ramverk är utformatså, att största möjliga nytta kan dras av främmande källor utan att en djupgående (och oftastointressant) komparativ utredning av dessa källor behöver göras. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att definiera skadebegränsningsprincipensansvarsgräns. Med hänsyn till framställningen omfattning, hade det inte varit möjligt att göragrundliga utredningar av enskilda delproblem. Istället är arbetet fokuserat på att utrönaallmängiltiga riktlinjer, tankemönster och ledtrådar, dels för skadebegränsningsbedömningen isig, och dels för den tänkbara rättsutvecklingen. Ett flertal sådana riktlinjer har kunnatdefinieras, något utspridda över principens tillämpningsområde, och ibland även i sammanhangdär det inte är uppenbart att det är skadebegränsningshänsyn som styr. Samtidigt har åtskilligasystemiska problem uppdagats såväl i principens tillämpning som i den underliggandenormbildningen. Jag har ödmjukt lagt fram några lösningsförslag, med ändamålet att främja enmer rättssäker tillämpning av principen, dels på grundval av gällande rätt, och dels på grundvalav den tänkbara rättsutvecklingen på området. / The doctrine of avoidable loss is a generally recognized principle in Swedish law. The doctrine is often invoked in damage claim disputes of all kinds, and is therefore important in practice. There is plenty of legal literature where the doctrine is treated in the context of sales law and insurance law. On the tort law side, however, there is nothing – this is the first dedicated work on the subject in Sweden. There are many tort cases where the question of avoidable loss is actualized, but due to the way the courts articulate the grounds for their rulings, the cases provide little guidance for the future, and therefore have little value as precedent. This is not necessarily an obstacle to the study. On the contrary, when looking outwards, I have found a wealth of ideas and study material in other areas of civil law, in law and economics, and in foreign law. The structural and methodological framework of the thesis was designed to allow for extraction of material from foreign sources without needing to conduct a thorough (and often uninteresting) comparative study. The main purpose of the investigation was to define the boundaries of the claimant’s liability as imposed by the doctrine. Considering the limited scope of the thesis, it would not have been possible to deconstruct the subject into details and conduct thorough investigations of those. Instead, the work was focused on determining general guidelines, thought patterns and clues; both de lege lata and de lege ferenda. Multiple such guidelines could be defined in various contexts where the doctrine is applied, but also, interestingly, in certain contexts where it is not obvious that considerations of avoidable loss are decisive. Multiple systemic issues have also been found, both in the application of the doctrine and in the underlying norms. I have humbly put forward several suggestions on how these issues could be alleviated to promote legal certainty in the doctrine’s application, both today and in the future.