Fosfor är ett näringsämne som alla växter, djur och människor är beroende av. Ett välkänt problem är övergödning som kan leda till döda sjöar och hav med låg biodiversitet. Dessutom är fosfor ett ämne som möjliggör de jordbruksmetoder som vi idag förlitar oss på. Vad händer om denna ändliga resurs blir en bristvara och starkt begränsar produktionen av mat? Det skulle framförallt drabba de redan utsatta och fattiga länderna. Vi ska använda den fosfor som behövs för att bedriva jordbruk men göra vad vi kan för att minska förlusterna. Upp till 70% av fosforförlusterna i Åkerströmmen härstammar från jordbruksmark, där halterna på många ställen är så pass höga att de enligt naturvårdsverkets klassificering benämns som ”extremt höga halter” av fosfor. Åtgärder behövs i detta område, och i många andra liknande områden i Sverige och världen. Fler och bättre åtgärder behövs som inte bara är klimatsmarta utan även ekonomiskt försvarbara.

Det här examensarbetet tar upp en del av den problematik som uppstår då gruvverksamheten kommer in på tättbebyggt område. Arbetet består av att studera stadsomvandlingen av Kiruna och Malmberget utifrån tre valda problem: en samhällsekonomisk bedömning, miljöskada samt skyddszon mellan gruva och samhälle. Avsikten med den samhällsekonomiska bedömningen har varit att belysa huruvida de prövningar som görs för gruvverksamheten tar hänsyn till de ekonomiska konsekvenser som en statsflytt innebär.  För gruvan görs förvisso en ekonomisk bedömning av fyndighetens förutsättningar, men inga beräkningar på hur mycket intrånget som en avveckling och flytt av bebyggelse och infrastruktur innebär. Det andra problemet handlar om rätt till ersättning för miljöskada för dels isoleringen av östra Malmberget och dels randbebyggelse till gruvan. Störningen som förekom i östra Malmberget var en isolering av området gentemot övriga områden på orten, medan randbebyggelsens störningar utgjordes av förfulad omgivning, buller och skakningar samt en oro till följd av gruvverksamheten.  De störningar som inte ansågs vara orts- eller allmänvanliga kunde ge ersättning för miljöskada. I undersökningen så kom vi fram till att isoleringen av bebyggelsen i östra Malmberget inte var orts- eller allmänvanlig, däremot så ansågs störningen för randbebyggelsen vara det, dvs. rätt till ersättning förelåg inte. Det tredje och sista problemet tar upp en skyddszon mellan gruvan och samhället. Utgångspunkten för behandlingen av skyddszonen har varit två typer av lösningar: en med detaljplan och en utan. Syftet finns att skapa en skyddszon mellan gruvan och staden som ska verka så att bebyggelsen slipper att ha en gruvverksamhet med buller och skakningar tätt inpå. Vidare så har Kiruna kommuns lösning med detaljplan presenterats. Där har lösningen till problemet bland annat utförts med hjälp av civilrättsliga avtal och genomförande avtal för att komplettera brister i plan- och bygglagen som kommunen ansett nödvändiga. Problemet med skyddszonen mellan gruva och stad har belysts genom att studera alternativa lösningar gentemot en ny detaljplan. Undersökningen visade att det är svårt att uppnå syftet med skyddszonen utan civilrättsliga avtal. Sammanfattningsvis finns brister i lagstiftningen som inte helt och hållet är anpassad till de nya situationer som stadsomvandlingarna innebär. / This Master of Science thesis investigates some of the problems that arise when mining operation enter urban areas. Mainly, the investigation consists of studying urban transformation of Kiruna and Malmberget. Three main areas are studied: a socio-economic evaluation, environmental damage, and a green zone between the mine and the community. The intention of illuminating the socio-economic evaluation has been to studying whether the permits conducted for the mining activity takes into account the economic consequences of a relocation of a city. A cost- and benefit analysis exist when it comes to the assessment of the mine, but there is no calculations regarding the cost of eliminating or moving buildings and infrastructure. The second problem is about the right to receive compensation for environmental damages, when it comes to isolation of dwelling houses or when the mine activities effect nearby properties. The negative effects that couldn’t be considered as common neither in general nor in the neighborhood, was subject for compensation. Isolation of dwelling areas fulfills these requirements, but that was not the case for other properties. The third and final issue investigates a green zone as a protection between the mine and the community. The purpose of the zone is to protect the dwelling houses from negative effects of a nearby industry. The investigation revealed that it is difficult to achieve this purpose without civil contracts. In summary, there are shortcomings in the legislation. The law system is not fully adapted to the new situations which follow the urban transformations.