Gruvverksamhet i Mertainen påverkar miljön ur flera perspektiv, här har ett försök till bedömning av påverkan på ekosystemtjänster utförts. En identifiering och värdering av ekosystemtjänster kan synliggöra värdet av de ekosystemtjänster som påverkas av verksamheten, och hur de i sin tur kan driva ytterligare påverkan på andra ekosystemtjänster. Studien använde Naturvårdsverkets Guide för värdering av ekosystemtjänster, för en metodisk identifiering och värdering av ekosystemtjänster där värderingen utfördes både kvantitativt och kvalitativt. Identifieringen visade på samband mellan ekosystemtjänster, vilka samanställda synliggjorde feedback loops. Resultatet visar både hur ekosystemtjänster kan påverka varandra samt att hänsyn behöver tas gällande möjliga hot mot ekosystemtjänster lokalt, regionalt och globalt. Trots att fler studier är nödvändiga för större säkerhet i resultat kan en identifiering och värdering av ekosystemtjänster bidra till ett systemperspektiv av verksamhetens påverkan på ekosystemet. / There are several perspectives of the environmental impacts of mining in Mertainen, this study is an attempt to assess the impact on ecosystem services. An identification and valuation of ecosystem services can highlight the value of the ecosystem services affected by operations, and how they in turn drive a further impact on other ecosystem services. In order to reach a methodical identification and valuation of ecosystem services the Environmental Protection Agency's Guide for valuation of ecosystem services, was used where both quantitative and qualitative valuation was conducted. The identification showed connections between ecosystem services, which compiled visualized feedback loops. The result shows both how the ecosystem services can influence each other, and that consideration needs to be taken regarding possible threats to ecosystem services on a local, regional and global level. Although more studies are necessary for higher certainty in the results, the identification and valuation of ecosystem services contribute to a systemic perspective of the impacts on the ecosystem..

Syftet med denna uppsats är att dels fastställa gällande rätt i fråga om tillståndsprövning för gruvverksamhet, dels utreda hur gällande rätt tillämpats vid tillståndsprövningen för gruvverksamheten i Kaunisvaara. Vid tillståndsprövningen ska miljöbalken, minerallagen samt andra relevanta lagar, förordningar och föreskrifter tillämpas. Mark- och miljödomstolen i Umeå delegerade tillståndsprövningen till Finsk-svenska gränsälvskommissionen som vid denna tid var behörig att pröva ärenden av denna karaktär under förutsättning att de var belägna inom gränsälvsområdet. Tillståndet som utfärdades av gränsälvskommissionen kom till i laga ordning men hade med fördel hade kunnat vara mer detaljrikt i fråga om villkor för verksamheten. Mer detaljerade villkor hade i högre grad kunnat innebära mindre risk för att människors hälsa eller miljön skadas samt underlättat tillsynsmyndighetens arbete. Northland Resources AB anmäldes för flera miljöbrott som följd av att de vid upprepade tillfällen brutit mot villkoren i tillståndet. Northland gick i konkurs 2014 och 2018 startade en ny aktör, Kaunis Iron AB, upp verksamheten. Kaunis Iron har övertagit Northlands bearbetningskoncession och bedriver verksamheten under Northlands tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Invändningar mot detta har kommit från bland annat Naturvårdsverket som menar att verksamheten inte kan bedrivas på samma sätt som Northland, under samma tillstånd, eftersom Northlands verksamhet bröt mot det aktuella tillståndet. / This thesis surveys Swedish law governing mining operations in Sweden and then examines the application of Swedish law specifically to the mining industry in Kaunisvaara, Sweden. The standard procedure is for the Land and Environmental Court to review mining permits, but other legally and duly qualified government and non-government organisations may also be granted this authority. Such was the case in Kaunisvaara when in 2010 the Finnish-Swedish Border River Commission, a legally qualified non-government organisation, reviewed and granted a mining permit to Northland Resources AB. The permit did not contain detailed conditions on how the operations should be conducted in order to avoid environmental damage. In 2014 the County Administrative Board of Norrbotten (within whose jurisdictions Kaunisvaara lies) filed several police reports against Northland Resources for environmental infractions claiming that the company failed to abide by the conditions of their mining permit. Shortly thereafter Northland Resources declared bankrupcy. In 2018 a new mining company, Kaunis Iron AB, obtained mineral rights to the same mine in Kaunisvaara formerly operated by Northland Resources with the intent of conducting mining operations in the same manner as the previous owner and operating under the original permit granted to Northland Resoures. The Swedish Environmental Protection Agency petitioned the Land and Environmental Court for a partial withdrawal of the original mining permit arguing that Northland Resources violated the original terms of the permit and that Kaunis Iron AB, by conducting mining operations in the same manner, would be similarily violating the terms of original permit.

I Sverige råder omfattande lagstiftning både vad gäller gruvverksamhet, tillhörandetillståndsprocesser och de rättsregler som skyddar samers rätt till mark i syfte att bedrivarennäring. Rättsområdena är båda dynamiska och beroende av utvecklingen i internationellrätt. Samer åtnjuter genom grundlag och andra lagar rättigheter, i egenskap av urfolk ochnationell minoritet, att utöva rennäring. Aktörer som önskar bedriva gruvverksamhet behövergenomgå flera tillståndsprocesser innan en sådan verksamhet kan startas, i syfte att säkerställaatt inga andra avgörande intressen påverkas och att miljön inte tar skada. Gruvverksamhet ären tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Gemensamt för de båda rättsområdena är att de regleras i flera olika lagar och tangerar fleragånger varandras lagstiftningar. Miljöbalken som till stora delar reglerar gruvverksamhetinnehåller exempelvis även bestämmelser om i vilken utsträckning områden som används förrennäring ska skyddas. Samerna erhåller också skydd genom internationella deklarationer ochkonventioner. Trots flera lagar, förordningar och internationella bestämmelser som reglerarovan nämnda rättsområden har rättsläget bitvis ansetts oklart. Sverige har fått kritik för attsamernas rättigheter inte beaktas i tillräcklig mån, både generellt och i förhållande tillgruvverksamhet. I en jämförelse med Kanada, som också är en stor gruvnation, går det att urskilja vissaskillnader där Sverige skulle kunna hämta inspiration. Det går även att hävda att samernasrättigheter skulle utökas i det fall Sverige skulle välja att instifta en lag som bygger på FN:surfolksdeklaration, alternativt ratificera ILO:s konvention nr 169. Rådande gruvkonflikter iSverige ger vid handen att samer inte känner att deras åsikter tas i beaktning när områden deanvänder för rennäring exploateras för gruvverksamhet. Aktörer aktiva inom gruvverksamhetanser emellertid att det system som reglerar gruvprocessen är allt för omfattande ochkomplicerat och kan hämma Sveriges position som stor gruvaktör.

Det här examensarbetet tar upp en del av den problematik som uppstår då gruvverksamheten kommer in på tättbebyggt område. Arbetet består av att studera stadsomvandlingen av Kiruna och Malmberget utifrån tre valda problem: en samhällsekonomisk bedömning, miljöskada samt skyddszon mellan gruva och samhälle. Avsikten med den samhällsekonomiska bedömningen har varit att belysa huruvida de prövningar som görs för gruvverksamheten tar hänsyn till de ekonomiska konsekvenser som en statsflytt innebär.  För gruvan görs förvisso en ekonomisk bedömning av fyndighetens förutsättningar, men inga beräkningar på hur mycket intrånget som en avveckling och flytt av bebyggelse och infrastruktur innebär. Det andra problemet handlar om rätt till ersättning för miljöskada för dels isoleringen av östra Malmberget och dels randbebyggelse till gruvan. Störningen som förekom i östra Malmberget var en isolering av området gentemot övriga områden på orten, medan randbebyggelsens störningar utgjordes av förfulad omgivning, buller och skakningar samt en oro till följd av gruvverksamheten.  De störningar som inte ansågs vara orts- eller allmänvanliga kunde ge ersättning för miljöskada. I undersökningen så kom vi fram till att isoleringen av bebyggelsen i östra Malmberget inte var orts- eller allmänvanlig, däremot så ansågs störningen för randbebyggelsen vara det, dvs. rätt till ersättning förelåg inte. Det tredje och sista problemet tar upp en skyddszon mellan gruvan och samhället. Utgångspunkten för behandlingen av skyddszonen har varit två typer av lösningar: en med detaljplan och en utan. Syftet finns att skapa en skyddszon mellan gruvan och staden som ska verka så att bebyggelsen slipper att ha en gruvverksamhet med buller och skakningar tätt inpå. Vidare så har Kiruna kommuns lösning med detaljplan presenterats. Där har lösningen till problemet bland annat utförts med hjälp av civilrättsliga avtal och genomförande avtal för att komplettera brister i plan- och bygglagen som kommunen ansett nödvändiga. Problemet med skyddszonen mellan gruva och stad har belysts genom att studera alternativa lösningar gentemot en ny detaljplan. Undersökningen visade att det är svårt att uppnå syftet med skyddszonen utan civilrättsliga avtal. Sammanfattningsvis finns brister i lagstiftningen som inte helt och hållet är anpassad till de nya situationer som stadsomvandlingarna innebär. / This Master of Science thesis investigates some of the problems that arise when mining operation enter urban areas. Mainly, the investigation consists of studying urban transformation of Kiruna and Malmberget. Three main areas are studied: a socio-economic evaluation, environmental damage, and a green zone between the mine and the community. The intention of illuminating the socio-economic evaluation has been to studying whether the permits conducted for the mining activity takes into account the economic consequences of a relocation of a city. A cost- and benefit analysis exist when it comes to the assessment of the mine, but there is no calculations regarding the cost of eliminating or moving buildings and infrastructure. The second problem is about the right to receive compensation for environmental damages, when it comes to isolation of dwelling houses or when the mine activities effect nearby properties. The negative effects that couldn’t be considered as common neither in general nor in the neighborhood, was subject for compensation. Isolation of dwelling areas fulfills these requirements, but that was not the case for other properties. The third and final issue investigates a green zone as a protection between the mine and the community. The purpose of the zone is to protect the dwelling houses from negative effects of a nearby industry. The investigation revealed that it is difficult to achieve this purpose without civil contracts. In summary, there are shortcomings in the legislation. The law system is not fully adapted to the new situations which follow the urban transformations.