• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 12
  • 4
  • Tagged with
  • 16
  • 16
  • 16
  • 9
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Lantbrukares och djurhållares syn på länsstyrelsens djurskyddskontroll : En kvantitativ och kvalitativ studie om länsstyrelsens normalkontroller i Västernorrlandslän / Farmers and animal owners view on the County Administrative Board´s animal welfare control. : – A quantitative and qualitative study of the County Administrative Boards official controls in Västernorrland.

Lindblad, Victoria January 2019 (has links)
The aim of this study was to investigate what farmers and animal owners view is on the animal welfare inspections done by the County Administrative Board. The study was delimitated to Västernorrlands county and to official animal welfare controls. The study was conducted using an inquiry and a telephone interview questionnaire. The inquiry was sent to 100 farmers and animal owners. The reply rate was 40 % and the result confirms similar observations as in by several other studies within Europe. Farmers and animal owners thought that high competence of the inspectors was very important. Some wished that the inspectors would have some practical experience to have a better understanding and knowledge. They also wanted that the inspectors would see the big picture instead of focusing on the standard, like the standard for measurement. Overall the main result from this study shows that the farmers and animal owners are pleased with the animal welfare inspections of the County Administrative Board and consider them important. The result also showed that if the farmer or animal owner have had a follow-up control their rating was lower in the inquiry.
2

Upphävande av ledningsrätt i vattenområde : Hur hanteras eventuell miljöskada inom Stockholms län

Juric, Marija January 2016 (has links)
I dagens samhälle är vi beroende av elkraft, vatten- och avloppsförsörjning, bredband och andra ledningar som är till stor nytta för människor och infrastruktur. För att säkra rätten att dra fram ledningar för olika ändamål bildas det ofta ledningsrätter. Samhällen förändras över tiden och själva tekniken moderniseras. Befintliga ledningar räcker inte till vilket gör att behov av fler ledningar och ledningsrätter uppstår. Ledningar och anläggningar som tjänat ut sitt ändamål ändras eller upphävs. Frågan uppstår då vad som händer med ledningar och dess anordningar efter det att de tjänat ut sitt ändamål. Hur hanteras eventuell miljöskada?   När det skrivs om bildande, ändring och/eller upphävande av ledningsrätter går tankarna oftast till själva processen samt kring nytta av ändamål och syfte som ledningsrätten uppfyller. Själva miljöaspekten är något som det inte pratas lika mycket om. När ledningar befinner sig på sjöbotten eller blir kvarlämnade efter att de tjänat ut sitt ändamål pågår nedbrytning av materialet som sprids ut i vattnet.   De metoder som har använts i arbetet är: (1) en juridisk studie där rättslägget undersöks och beskrivs; (2) en intervjustudie för att analysera hur Lantmäteriet och Länsstyrelsen ser på problematiken kring ledningar som lämnas kvar i vatten efter att ledningsrätt har upphävts samt en intervjustudie för att analysera i vilket mån är fastighetsägarna och ledningsrättshavarna informerade om själva problematiken kring ledningar som finns kvar i vattnet efter att ledningsrätt har upphävts och vem de anser har ansvar att ta bort ledningar för att återställa miljö i vattenområde; (3) en granskning av förrättningsakter för att analysera om tillräcklig information ges ut till fastighetsägarna och ledningsrättshavarna om vad som kommer att hända med ledningar efter att dessa tjänat ut sitt syfte och att analysera om någon miljöbedömning gjorts avseende miljöpåverkan av ledningar i vattenområde.   Resultatet och slutsatsen av examensarbetet ger svar på frågan om den gällande lagstiftningen tar hänsyn till miljö under iordningsställande av ledningsrätten, vilka brister som råder kring hantering av miljöfrågor och hur dessa brister skulle kunna åtgärdas. / In today's society we are dependent on electricity, water and sewage treatment, broadband and other lines, which are of great benefit to people and infrastructure. In order to secure the right to draw up cables for different purposes are formed often rights. Communities change over time, and the technology itself modernized. Existing utility easements are not sufficient, which means that the need for more cables and rights occurs. Existing pipelines and facilities that served their purpose, amended or repealed. The question arises what happens with the lines and the devices after they served their purpose. How is environmental damage managed?   When written about the establishment, amendment and / or termination of utility easements there is usually suggest of the process itself as well as about the advantage of object and purpose of the utility easement which it meet. The environmental aspect is something that is not talked about as much. When the cables are on the bottom of the lake, or gets left behind after they served their purpose, it starts ongoing degradation of the material out in the water. What happened is – impact on environmental and thereby also people's life quality.   The methods used in the work are: (1) a legal study of legal position examined and described; (2) an interview to analyze how the Swedish mapping, cadastral and land registration authority and the County Board looks at the problem of wiring left in the water after a utility easement has been repealed and an interview study to analyze to what extent are the property owners and proprietor of the utility easement informed about the problem of cables left in the water after the utility easement right has been revoked and who they think has the responsibility to remove the cables to restore the environment in the water area; (3) a review of the ordinance acts to analyze whether sufficient information is given out to the property owners and proprietor of the utility easement about what will happen to the cables after they served their purpose and to analyze whether an environmental assessment has been made regarding the environmental impact of the cables in the water area.   The results and the conclusion of the thesis answers the question whether current legislation including the environment during the preparation of utility easement, identifying gaps about the management of environmental issues and how these gaps could be fixed.
3

Länsstyrelsen i Uppsala län : En arkivhandledning

Lundblad, Emilie January 2012 (has links)
The County Administrative Board is an authority with big variations in their work. The fact that the County Administrative Board work with so many different issues makes it difficult for the general public to get an insight in what they do and what kind of archival material they create. This handbook is made to illustrate what the County Administrative Board do and how you can find your way to the archives and its documents, both as an employ and as a public visitor. The Handbook begins with a historical overview of the County Administrative Board, from the 17th century to today, with focus on the County Administrative Board of Uppsala. As the Handbook is made for both employees and for the general public several ways to enter the archives are described. Since the employees at the County Administrative Board of Uppsala have access to the archives them self the Handbook also provides detailed descriptions about how to find the way to the records. These descriptions both explains the way to archives organized in dossier and archives organized in chronological order, both provided at County Administrative Board of Uppsala. All the records that the County Administrative Board of Uppsala has generated though the years are not available in the building of the County Administrative Board but at The National Archive in Uppsala. The records are listed in charts in the end of the Handbook.
4

IT Governance & Management : An ability to be more efficient and competitive

Salavati, Sadaf January 2007 (has links)
<p>This thesis is written about IT Governance and Management, a phenomenon which can result in higher efficiency and stronger competition for the organization or enterprise in mind. By implementing good IT Governance and Management, IT can support business goals and optimize investments in IT while at the same time IT manages risks and opportunities.</p><p>The main case study is done at County Administrative Board of Kronoberg where Kronoberg County is counted as one of the smaller counties in Sweden. The County Administrative Board of Kronoberg has an awareness of the importance of good and effective IT Governance and Management even though there is room for improvement.</p>
5

Strandskyddets tillämpning i Hälsingland : En granskning av strandskyddslagstiftningen, utifrån Lantmäteriets och länsstyrelsens bedömning

Englin, Jenny January 2018 (has links)
Världens kuster och stränder har en viktig roll i samhället, både för ekonomin, gröna områden för rekreation och naturliga aspekter. Viktiga aspekter som även kan medför negativa konsekvenser för världens stränder. I Sverige skyddas stränderna genom strandskyddslagstiftning, som har till syfte att trygga allmänna och enskilda intressen samt trygga goda förhållanden för djur- och växtlivet. Strandskyddslagstiftningen är en from av naturvårdföreskrifter som alltid ska beaktas vid fastighetsbildning. Strandskyddet är generellt vilket medför att alla stränder och vattendrag i Sverige berörs. Strandskyddet utgår från strandlinjen och 100 meter upp på land och 100 meter ut i vattnet. Vid fastighetsbildning tillämpar Lantmätare den berörd lagstiftning samt samråd med berörda myndigheter för att inte motverka strandskyddets syfte. Examensarbetets syfte är att analysera tillämpningen av strandskyddet i fastighetsbildning, utifrån lässtyrelens och Lantmäteriets beslut. Målet är att finna skillnaden mellan hur länsstyrelsen och Lantmäteriet tillämpar strandskyddslagstiftningen i fastighetsbildning. Metoden till studien består av en kvalitativ analys, en juridisk analys och en litteraturstudie. Studiens utgångspunkt låg i att granska strandskyddslagstiftningen utifrån lantmäteriförrättningar och länsstyrelsens yrkanden till överklagandena. Vilket genomfördes av den juridiska analysen samt delar av litteraturstudien. Den kvalitativa studien bestod av ett frågeformulär som skickades till alla medverkande länsstyrelser i Sverige samt intervjuer med lantmätare. Studien skulle ha genomförts i hela Sverige men genomfördes enbart i Hälsingland. Resultatet av studien visade att skillnader finns i tillämpningen av strandskyddslagslagstiftningen i Hälsingland. Skillnaden kan bero på att strandskyddslagstiftningen är svårtolkad och ger utrymme för olika tillämpningar vid olika fastighetsbildningsåtgärder. / The coasts and shoreline of the world have an important role in society, both for the economy, green areas for recreation and natural aspects. Important aspects that can also adversely affect the world's shoreline. In Sweden, the shoreline is protected by shore protection laws, which aims to protect public and private interests and ensure good conditions for animal and plant life. Shore protection laws is a form of conservation regulations that must always be taken into account when registration of property. The shore protection is generally, which means that all shore and waters in Sweden are affected. The shore protection starts from the shoreline and 100 meters up to land and 100 meters into the water. When registration of property, the surveyors apply the applicable legislation and consult with the relevant authorities in order not to counteract the purpose of shore protection. The purpose of the thesis is to analyze the application of the shore protection laws in registration of property, on the decision of the country administrative board and the Swedish Mapping, Cadastral and Land Registration Authority, Lantmäteriet. The goal is to find the difference between how the county administrative board and the Lantmäteriet applies the shore protection in registration of property. The method of the study is based on a qualitative analysis, a legal analysis and a literature study. The purpose of the study was to review the shore protection laws regulations from Lantmäteriet and the county administrative board's claims to the appeals, which was carried out by the legal analysis and parts of the literature study. The qualitative study consisted of a questionnaire sent to all participating county administrative boards in Sweden and interviews with surveyors. The study would have been carried out throughout Sweden but implemented only in Hälsingland. The result of the study showed that there are differences in the application of the shore protection laws regulations in Hälsingland. The difference may be due to the fact that the shore protection of the is difficult to interpret, which allows for different applications for different registration of property.
6

Att arbeta mellan politik och praktik : En diskursiv analys av Länsstyrelsernas arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål

Midnattssol, Ida January 2021 (has links)
Background: Since Sweden was the first country to adopt a legislation on prostitution criminalizing the buyer but not the seller, the Swedish prostitution politics has been internationally disseminated. The legislation has been motivated by a gender equality discourse with the goal to protect women from gender-based abuse by sex buying men. In 2015 some of the well-known civil rights organizations started to question the legislation and promoted a decriminalization. Through the different discursive interpretations of prostitution my purpose is to investigate how prostitution is presented and understood in the work between politics and practice. This thesis investigates the County Administrative Boards' work by looking into the following questions: How is prostitution understood as a political problem? Which approaches are excluded by the presented understanding? How do the employees position their work in relation to this understanding? Have there been discursive changes that can be deduced from the employees' experiences and perceptions? By using the method semi-structured focus groups interviews with seven employees working with prostitution and human trafficking, I have analyzed the interviews through the What’s-the-problem-approach, basing on theories concerning intersectionality, the charmed circle and discourse theory and came to the conclusions that the employees mainly understand prostitution as based on unequal gender relations and a part of gender-based violence. Although the employees argues that the professional way of working on the matter differs, they all more or less commit to what is constructed as the hegemonic discourse and relates to the more liberal discourse as part of the periphery. They also recognize several difficulties concerning their position as an authority, between the government and the civil society. The study shows that the prevailing political discourse and governmental work excludes criticism from other possible positions, but also results in stigmatization of women in prostitution in general.
7

IT Governance &amp; Management : An ability to be more efficient and competitive

Salavati, Sadaf January 2007 (has links)
This thesis is written about IT Governance and Management, a phenomenon which can result in higher efficiency and stronger competition for the organization or enterprise in mind. By implementing good IT Governance and Management, IT can support business goals and optimize investments in IT while at the same time IT manages risks and opportunities. The main case study is done at County Administrative Board of Kronoberg where Kronoberg County is counted as one of the smaller counties in Sweden. The County Administrative Board of Kronoberg has an awareness of the importance of good and effective IT Governance and Management even though there is room for improvement.
8

Det milsvida skogsfolket : Skogssamernas samhälle i omvandling 1650-1800 / The boundless forest's people : The forest Sami society in transformation 1650-1800

Marklund, Bertil January 2015 (has links)
This dissertation shows that the forest Sami of Arvidsjaurbyn (the forest Sami community in Arvidsjaur) were actors on an economic, social and societal level. The parish of Arvidsjaur was founded by the Swedish state in the beginning of the 17th century. The dissertation is a source study. The primary area of investigation consists of the then existing Arvidsjaurbyn in Pite lappmark (the Sami region of Pite). With regard to economic and societal changes, comparative studies have been made of the forest Sami neighbours in the south, Uhmeåbyn (the forest Sami community in Ume lappmark), and the neighbours in the north, Jokkmokk and Sjokksjokk (forest Sami communities in Lule lappmark). Arvidsjaurbyn is unique as a research object, since the community consisted of no other Sami category but the forest Sami. They had cooperated under private management with each other and communicated with the state and the church for more than one hundred years before the first settler arrived (in 1757). Traditionally the forest Sami have been dependent on three industries, namely fishing, hunting and reindeer husbandry. In the 18th century the reindeer herding came to be dominant. The forest Sami showed that they could handle important issues in the encounter with the state and the church. Forest Sami lay assessors successfully defended the Sami community’s industries at the district court sessions. The economic differences among them were not great and the internal solidarity in the Sami community was strong. Arvidsjaurbyn was a Sami community with a considerable population increase 1750–1800. From the 1740s the Swedish state’s policy vis-à- vis the forest Sami became increasingly clear; they ought to pass on to the agricultural industry. The forest Sami were, however, not convinced to adhere to this state policy. Around 1800 the administration of lappskatteland (the taxation area of each forest Sami) came to be moved from the local district court to the county administrative boards, which was a considerable adversity for the forest Sami’s development potentialities. This dissertation is one of the few that problematizes the forest Sami in Sweden. It reveals a sustainable, cooperative, resilient and innovative society. / Denna avhandling om skogssamerna behandlar förändringarna i deras samhälle 1650–1800. Bland allmänheten är skogssamerna inte lika kända som fjällsamerna. En del forskning om skogssamerna har genomförts men då i sammanhang där den fjällsamiska forskningsdelen legat i förgrunden. I avhandlingen påvisas att skogssamerna hade kontroll på utvecklingen av sina näringar: De var därmed aktörer på en social och samhällelig nivå i samebyn, Arvidsjaurbyn. Omkring år 1800 skulle denna ordning, på grund av statliga åtgärder, komma att försvagas. Om vi hade kunnat besöka Övre Norrland omkring 1650 skulle vi ha träffat på skogssamer från Kemi lappmark i öster ned till skogslandet som omger Ångermanälven och dess biflöden i söder. Deras område gränsade mot fjällterrängen i väster och de uppodlade kustbygderna i öster. I dessa milsvida skogsområden var skogssamerna inbyggarna medan området säsongsvis nyttjades av kustbönderna för fiskets skull och av fjällsamerna för dess vinterbetesmarker. Skogssamernas kärnområde av idag utgörs av Arvidsjaurs och Malå kommuner med utlöpare in i Arjeplogs, Jokkmokks och Gällivare kommuner. Avhandlingen är en källstudie om skogssamerna 1650–1800. Källorna består av domböcker, skattelängder, befolkningstabeller, kyrkböcker, visitationsprotokoll och avräkningsböcker. Skogssamerna har studerats ned på individnivå varefter resultaten sammanförts, analyserats, generaliserats och diskuterats. Redan tidigt i avhandlingsarbetet stod det klart att lappskattelandet var en viktig del när förändringar i skogssamernas samhälle skulle undersökas. Undersökningsområdet omfattar dåvarande Arvidsjaurbyn i Pite lappmark där jämförande studier, med avseende på ekonomiska och samhälleliga förändringar, har gjorts med skogssamegrannarna i söder, Uhmeåbyn, och grannarna i norr, Jokkmokk och Sjokksjokk. Arvidsjaurbyn är unik som forskningsobjekt eftersom byn bestod av enbart skogssamer. Som skogssamer hade man i egen regi samarbetat med varandra och kommunicerat med stat och kyrka i över hundra år innan förste nybyggaren anlände. Den var egen socken och eget kyrkligt, rättsligt och administrativt område. Marknaden i Arvidsjaur var av gammalt datum och under 1700-talet kom marknadshandeln att utvecklas. Mot slutet av 1600-talet kom den fjällsamiska nomadismen att sätta sina spår i vinterskogslandet. Under första halvan av 1700-talet kom skogssamerna att stämma fjällsamer inför tinget för betesintrång. Dessa avtog avsevärt fram till 1800. Den fjällsamiska rennomadismen kom ändå inte att påverka skogssamerna särskilt mycket. De blev viktigare som skogssamernas förebilder för hur man ökar numerären i sin renhjord. Under 1750-talet inleddes en mer omfattande kolonisation av lappmarkerna. Arvidsjaurbyn blev den sista av de svenska lappmarkernas skogssamebyar som koloniserades (från och med 1757). Skogssamerna i Åsele, Ume, Pite och Lule lappmarker påverkades olika mycket av nybyggarnas intåg. Efter 1750 kom de flesta av skogssamernas lappskatteland i Uhmeåbyn i Ume lappmark att gå förlorade till nybyggarna med den påföljden att Uhmeåbyn (nuvarande Lycksele kommun) i praktiken hade upphört omkring år 1800. Skogssamebyarna norr däremot utvecklade sina näringar. Dit hörde Arvidsjaurbyn som ännu finns kvar (nuvarande skogssamebyarna Malå, Mausjaur, Östra Kikkejaur och Västra Kikkejaur). Förklaringarna till denna förmåga till överlevnad är onekligen intressanta. Skogssamerna har traditionellt lutat sig mot tre näringar nämligen fiske, jakt och renskötsel. Omkring 1650 dominerade jakt och fiske. Under 1700-talet kom renskötseln att bli dominerande. I den förändringen gick skogssamerna sin egen väg. Efter 1750 började man dela på lappskattelanden och renhjordarna ökade i storlek – en hållbar näringsutveckling som blev starten för näringen av idag. Arvidsjaurbyn var en av samebyarna med en befolkningsökning 1750–1800. Nybyggarna i Arvidsjaur kom inte att påverka skogssamernas näringar på ett allvarligt sätt förrän efter år 1800. Samtidigt omvandlades skogssamernas samhälle och man såg till att behålla sitt inflytande på olika arenor. Skogssamerna var en viktig del av det kyrkliga sammanhanget, skogssamiska nämndemän försvarade med framgång deras näringar, de visade att de kunde hantera viktiga frågor i mötet med staten. De ekonomiska skillnaderna dem emellan var inte stora och den inre sammanhållningen i samebyn var stark. I avhandlingen konstateras att skogssamerna var aktörer, inte offer. De hade därmed en maktposition att hantera framförallt i sina näringsfrågor. Att det var så berodde på deras förmåga till självorganisering och självstyre. Den svenska staten formade Arvidsjaurbyn som en administrativ enhet från 1600- talets början och in i 1700-talet och ska under 1700-talet ses som en strukturell maktfaktor. Reformen av lappskatten genomfördes 1695. Under 1740-talet ändrades förutsättningarna för fattiga samers flyttningar till den av svenska bönder bebodda bottenvikskusten. Nu krävdes att de hade ett arbete dit de kom och att flyttningen skulle vara reglerad hos myndigheterna i avflyttnings- och inflyttningssocknen. Under inledningen av 1750-talet drogs gränsen mellan bönderna vid bottenvikskusten och lappmarken upp. Den innebar framförallt att det nu var slut med kustböndernas fiskefärder till sjöarna i lappmarkerna. Dock: Under senare delen av 1700-talet utvecklades den svenska statens ståndpunkt om skogssamernas näringar att de borde övergå till jordbruksnäringen. Skogssamerna lät sig dock inte övertygas. Först senare, in på 1830- talet, kom skogssamer i Arvidsjaurbyn, att i någon omfattning, bli nybyggare. En statlig negativ makt i betydelsen att det blev en betydande motgång för skogssamerna genomdrevs in på 1800-talet då lappskattelandsärenden flyttas från det lokala tinget till länsstyrelserna. Ändå var tiden fram till år 1800 gynnsam för skogssamerna. Det århundrade som följde skulle komma att innehålla stora och svåra utmaningar som inte blev mindre av att skogssamernas inflytande, på grund av statliga åtgärder, skulle komma att minska. / Sammanfattning på umesamiska Dáhta doktårbargguo lúvletjij bijrra sijttá tjielgastit syöbradahkan virduodiemiev 1650–1800 tjuöhtiejäbij gaskasne. Lúvletjij viessuomvyjjarh eäh almatjijste leäh aktta åhppásh guh váriegij vyjjarh. Múvtieme uhtsadiebmie leä gujt dahktuvvame valla dalluojge váriegij ienabe guh lúvletjij viessuome leä guövddielisne urrame. Jis máhttiet lúvlijmeh mannat Bijjie-Nuorttalándasne 1650 lúhkien bájkiesne lúvlijmeh gávnadame Giebmasámieniednaman lúvletjijgújme luldnie, juhkh vumatlándasne vyössan, jah sämij dan lándasne juhka gidd’ Jeanoen jah dan lijggietjätsij gujga ållá. Jilliele dan dáhvuon leä bijjielándda jah lúvlielde jis mierradáhvuoj búnddedädtjij åhkierh. Dajn vuavdnájen vijđies vumadahkijne lúvletjh vyössan. Jábien äjgij mehte búndh dáhvuojde guelleman dehte ednen jah váriegh jis dálvvieguohtuoman dehte. Lúvletjij guovdátjedáhvuo gåvdnije údne Árviesjávrien jah Málágan kommuvnijne jah dassa lissiene iednamah ájáj Árjepluovien, Jåhkåmåhkien jah Jiellevárien kommuvnij sissnie. Dáhta doktårbargguo leä gåldijeuhtsadiebmie lúvletjij bijrra jäbijne 1650–1800. Gåldijieh leäh duobmuogirjieh, skáhttietsiehkuodissah, viesáttjållash, jessembuörddiegirjieh jah åsiestemegirjjieh. Uhtsadiebmie leä dáhktuvvame gidd’ vihtties almatjij rájjáje jah die leäh áj miŋŋiele sjadduoh såpkatuvvame jah nålggastemijne åbbaláhkáje giehtjadallatuvvame. Juo árrade uhtsademebarguosne däjđuv, lij ge åhpies gúktie skáhttielándh lijjen ájnas åssie lúvletjij syöbradahkan virduodemij jessemijste. Muv ájdnasummas uhtsademedáhvuo leä dållatje Árviesjávrien tjeälddie Byöhđaman sámieniednamisne. Leäb ájáj bednegevyrrarij jah syöbradahkan guohtáje lúvletjijde årjiene jeäbddastallame, Ubmejentjieldiesne, jah kránnájde nuortane, Jå- hkåmåhkien jah Sjuokksjåhkån tjieldijne. Árviesjávrien tjeälddie leä ájdnalágátje uhtsademesuörggiene, júhte tjieldiesne lijjen gájks lúvletjh. Lúvletjh ednen jijtjase vuögijde akttane barggat jah stáhtijne jah gïrkuojne guvlatallat bijjiele tjuöhtie jábieh uvddale guh vuostas búndh búhten. Tjeälddie lij jijtjase suaknnuo, gïrkkuo-, diggie- jah tjudtjatusdáhvuone. 1750 jäbij ájgien älgij vijđies iednamválddiemedåjbma sämij dáhvuojne. Árviesjávrien tjeälddie sjaddij miŋŋijmus lúvletjij tjieldijste sámieniednamisne, gússnie dahta dahktuvvij. Sjeltien, Ubmejen, Byöhđamen jah Julevun sámieniednamijne stuövies urratahkh lijjen vádnásh. Miŋŋiele 1750 lúvletjij skáhttielándh Uhmebïvdna (Ubmejen Tjeälddie) Ubmejen sámieniednamisne byöjsstan uđđastubij tseggemij dehte, mastie sjaddij júhte Uhmebïvdna (dálátje Lïkssjuon kommuvdna) lij tjeälddiene nåhkame 1800 tjuöhtiejäbij bijrra. Lúvletjij tjieldijne jis jielátissah nïnnuostuvvijeäh. Dajdde guvlij Árviesjávrien tjeälddie juhka villie údnek leä báhtsáme (Mávasjávrrie, Luvlatje jah Jilliebe Giehkure). Dassa lij dáhta vuođđuone ahtie lúvletjh ärbij tsaggie, nammadum guöllie- jah návddiebïvduojne jah båtsuojsuojtuojne, vyössan. 1650 jäbij äjgijne lijgan bïvdduo jah guelleme åjvviejielátissane jah 1700 tjuöhtiejäbij ájgien sjaddij båtsuojbargguo mierriedijjiene jah bájdnagúdij sagga sijjij viessuomvyjjarijde. Dan virduodemesne lúvletjh välljejijjen jijtjase tjåvddiemijde. Skáhttielándijde juogadeäh jah dan miŋŋiele ieluoh stuorránin Árviesjávrien tjeälddie lij tjieldij gaskasne aktta, gússnie vuojnuos ålbmagestuorruome sjaddij ájggiegaskasne 1750-1800. Lúvletjij syöbradahka jietjátuvvij dan mehte guh lägedijjen júhte bájdniemefábmuo bätsij sijjije. Lúvletjh lijjen åssiene gïrkuoste jah gïrkuon vyjjarijste, sämij dålmanjh (tålmannijh) gähtten buoragikta jijtjase jielátissijde. Vuösietijjen júhte mähtten dåjmadit dárbuoj mehte stáhtijne jah gïrkuojne jah ájnasikta sïhttáh úvdiedit åsiestiemiev. Ekonomijjasne eäh lama juogdish nåv stuorráh jah tjeälddie lij sisŋielde geävrra. 1750 lúhkien jäbij rájieste gidd’ 1800 kruvnan dahkuoh sämij vuösstie Sverjesne byjkkasissa sjedden, júhtie lúvletjh byörrijeäh sjaddat iednamberggijiene. Ussjadellen máje júhte lúvletjij viessuomtjeärdda lij úhtsiebe árvuoste jah udtja dan dehte byöjsstat. Valla lúvletjh dassa idtjen mivvah eäh geän tjuovuoh mab guhtjadijjen. 1800 tjuöhtejábien rájjáje lúvletjh úvdiedellen Árviesjávrien tjieldien jielátissijde ja sämij ålbmage stuoruoj. Miŋŋiele gújt, lahkabisne 1830-lúhkien ájggáje, lúvletjh múvtieme mierráje sjedden hiejmánij iejgádiene. Viehka vuösstiemanname lij dahta guh vuostas åsiesne 1800 tjuöhtiejäbijne lánddajessemah diggij vuöldie sirdietuvvijeäh lienatjudtjatussan vuolláje. Ihkabe ájggie 1800 tjuöhtiejäbij rájjáje lij buerijmus ájggie lúvletjijde. Tjuöhtiejáhpie juhka dalluoj búdij buektij sämijde stuorra jah lussas hásstiemijde, juhkh idtjen unnánh stáhtan dåjmaj dehte. / <p>Avhandlingen ingår även i institutionen för idé- och samhällsstudiers skriftserie <em>Historiska studier: Skrifter från Umeå universitet 10.</em> </p>
9

Nätverkssamverkan vid krisberedskap : hur samverkan mellan kommuner kan utvecklas inom krisberedskap / Network cooperation in emergency management : how cooperation between municipalities can develop within emergency management

Ramsell, Elina January 2006 (has links)
<p>Med anledning av att flera kriser av extraordinära slag har inträffat i fredstid har förmågan att hantera dessa fått stor uppmärksamhet. Ett exempel är stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sådana kriser behövs en fungerande beredskap och här har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en väl utvecklad krisberedskap kan samhället bättre klara av en kris. Genom utvärderingar och erfarenheter från kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner är av stor betydelse för en god krisberedskap. Därmed är det av intresse att studera hur en sådan kan utvecklas mellan kommuner. Vilka faktorer är viktiga för att samverkan ska utvecklas? Är ömsesidig förståelse mellan kommunerna av betydelse? Vilken vikt har förtroende och tillit för samverkan? Inverkar geografin och demografin på kommuners samverkan? Påverkas samverkan av resursberoende och ekonomiska faktorer? Vilken betydelse har politiska beslut för kommuners samverkan? Detta är uppsatsens fokus där samverkan mellan fem kommuner kring krisberedskap studeras med stöd av policynätverksteori med kollektiv handling.</p><p>Studien visade bland annat att faktorer såsom geografisk närhet, demografi, ekonomi och resursutbyte var viktiga för samverkan och skapandet av policynätverk bland de fem kommunerna. Även en samstämmig problemdefinition, förtroende och en ömsesidig förståelse mellan aktörerna inbegreps som betydelsefulla liksom regelverk samt Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Länsstyrelsen i Östergötland.</p> / <p>Through several crises of extraordinary nature in peacetime the capacity of emergency management has been brought up on to the agenda. Recently, in year 2005, Sweden faced a big storm named Gudrun that caused total devastation. In order to cope with crises like Gudrun a proficient emergency management has shown to be essential in which municipalities have a fundamental function. With a well developed emergency management at the local level society is better equipped to manage crises. According to research on and experiences from crises, cooperation and networking among municipalities is crucial for an efficient emergency management. Consequently there is an interest in studying how cooperation between municipalities can develop within the area of emergency management. Which factors are important for the development of cooperation? Is mutual understanding among the actors important? Which implications do trust and confidence have upon cooperation? Are resource dependencies and economic factors central for the shaping of policy network? Do the geographic and the demographic characterise municipalities’ cooperation? Do political decisions have any significant role in the shaping of policy network? This is the focus of the essay where cooperation between five municipalities in emergency management is studied using policy network theory with collective action.</p><p>The essay shows that geographical, demographically and economical factors as well as resource dependencies are important for cooperation and the development of policy networks among the five municipalities. Also important were a common foundation, trust and a mutual understanding between the actors. Additionally, new regulations and two authorities – Swedish Emergency Management Authority (SEMA) and the County administrative board of Östergötland – also influenced the cooperation in a positive way.</p>
10

”Det hör till vårt jobb!” : Utvärdering av Länsdelegationen i jämställdhet, Länsstyrelsen Västerbotten / "This is a part of our job!" : Evaluation of the County Delegation for Gender Equality in Västerbotten County

Fridlund, Linda January 2015 (has links)
Syftet är att ur ett kulturanalytiskt perspektiv beskriva och analysera Länsdelegationen i jämställdhet. Början av uppsatsen kan ses som ett bakgrundskapitel. Detta för att förstå uppkomsten av undersökningen. Där förklaras kort den svenska jämställdhetspolitiken, hur det strategiska arbetet sker genom jämställdhetsintegrering och Länsstyrelsens roll och arbete kring Länsdelegationen. Vidare behandlas hur delegationen arbetar med den avsiktsförklaring de tagit fram och hur de förhåller sig till den. Men också på hur delegaterna faktiskt ser på sitt deltagande, hur de arbetar med att införliva jämställdhetspolitiken i praktiken samt de svårigheter och möjligheter som kommer med arbetet i delegationen. Vidare diskuteras hur delegaterna ser på framtiden med sin medverkan och delegationens varande. Senare görs en kort jämförelse med hur förändringen gestaltat sig sedan delegationens start år 1997. Detta med hjälp av de två tidigare utvärderingarna från år 2000 och år 2006. I den avslutande diskussionen knyts uppsatsen ihop genom att besvara syftet med utvärderingen: att söka svar på hur delegationen arbetar och verkar med jämställdhetsarbetet. Till undersökningen valde jag att arbeta med två olika insamlingsmetoder, dels en webbenkät som gått ut till samtliga delegater i Länsdelegationen i jämställdhet, dels tre intervjuer med några av delegaterna. Jag har även studerat den avsiktsförklaring som togs fram för år 2014-2016 för att få kunskap om vad delegationen ska förhålla sig till. Jag har också använt två tidigare utvärderingar som gjorts av Länsdelegationen i jämställdhet samt den debattartikel som delegationen publicerade inför 2014 års nationella genusforskarkonferens, g14 som var förlagd till Umeå universitet. Slutsatserna i undersökningen är att Länsdelegationen främst verkar som en symbolisk faktor och många talar och skriver om att de vill bli en mer arbetande grupp och agera utåt och bidra till att Västerbotten ska bli ett jämställt län. Men det stannar av där, det blir tillsynes kanske inte mer än vackra ord i handlingsplanerna.

Page generated in 0.0927 seconds