The study deals with the importance of good communication and control in communal collaboration on digitalization, a new area in which more and more communes work together to meet challenges in the form of financial, human resources and digital solutions. The study aims to investigate how communication and control work in communal collaboration on digitization. To investigate this, the case was studied where the contact commune together with four other communes formed a central IT-department with the aim of collaborating on finances, human resources and digital solutions. The study is based on a qualitative study where one of the cooperating communes and the central IT-department is interviewed. A total of eight interviews have been conducted, seven with the commune administrations and one with the central IT-department. The selection was made through a convenience selection in which a total of fifteen persons were interviewed, thirteen from the commune and two from the central IT-department. The interviews were carried out with the help of semi-structured interviews, where seven interviews were conducted at the commune building and one at a distance with the central IT-department. The interviews were recorded and transcribed. The results of the interviews were analyzed and interpreted by theme analysis. The result also shows that collaboration on digitization between small communes is preferable to running the work of a small commune by its own. Collaboration as an organizational model has made it easier for communes to attract qualified skills, share knowledge, find common solutions and manage development together. There have also been areas where the communes today do not cooperate or have not come a long way in the collaborative work related to unclear governance and poor communication. The consequence of this has been that some solutions have become more expensive and that the collaboration work did not work as efficiently as the other areas.   The study came to the following conclusions: - The level of communication varies depending on the area of administration - Clear control and organizational structure is needed to achieve a functioning communication in the collaboration group - Control needs to be done through an organizational structure that clarifies the roles, responsibilities and mandates of the parties - Continuous communication has a crucial role for a functioning collaboration

Denna studie handlar om hur kommuner med olika förutsättningar arbetar med medborgardeltagande. Studien grundas på antagandet att en mindre kommun med svaga resurser kan få svårigheter i arbetet med medborgardeltagande. Detta antagande utreds i en jämförelse mellan en kommun som arbetar med ett enskilt plankontor och två kommuner av liknande storlek som samarbetar med en gemensam stadsbyggnadsförvaltning. Forskningen har fokuserat på hur planarkitekterna själva upplever att arbetet med medborgardeltagandet har fungerat i deras kommun. För att komplettera planerarnas åsikter behandlas också kommunala dokument i studien. Arbetet är en del av kandidatprogrammet Fysisk Planering och handlar om medborgardeltagande som är en viktig del av den fysiska planeringen. I uppsatsen går det att läsa om de kommuner som har valts ut, deras bakgrund, hur de arbetar med medborgardialoger samt vilka skillnader som finns mellan de två fallen. Då det ena fallet innefattar två kommuner som samarbetar inom planeringsområdet finns det också i uppsatsen utredningar kring hur kommuner kan samverka, hur samarbetet ser ut i det här fallet samt hur en sådan samverkan kan påverka arbetet med medborgardeltagandet. / This study is about how municipalities with different qualifications are working with citizen participation. The study is based on the assumption that a small sized municipality with weak resources may have difficulties in the work of civic participation. This assumption is further investigated with a comparison between a municipality working with an individual planning office and two municipalities of similar size that collaborate with a mutual office for urban management. The research is focusing on how the planners themselves feel that the civic participation has worked in their municipality. Municipal documents are also used in this study next to the planners’ opinions to complete what might be missing. The study is part of the bachelor program Fysisk Planering (Spatial planning) and therefore the study includes civic participation which is a very important part of spatial planning. In the paper you can read about the municipalities that have been selected, their background, how they work with civic participation and what differences there are between the cases. Because of the fact that one of the cases includes two municipalities that cooperate in the planning field there is also a focus in the study on how this cooperation could look like, how it works in this case and at last how a cooperation like this can affect the work of the citizen participation in the municipalities.

Denna studie handlar om hur kommuner i Västerbottens län samverkar kring krisberedskap inom ramarna för det geografiska områdesansvaret, och hur det arbetet påverkas av både formaliseringsgrad och kommunstorlek (befolkningsmässigt, yta och befolkningstäthet). Ett speciellt fokus ligger på kommunernas lokala krishanteringsråd, samt till vilken grad samverkan överlag är formaliserad i kommunens arbete. Detta har studerats genom att se till en rad aspekter inom samverkansteorin, däribland hur strukturella faktorer och interdependens påverkar kommunernas samverkan, följt av huruvida detta påverkar aktörernas förtroende gentemot varandra. Därefter belyses vikten av gemensamma mål och värderingar i arbetet, samt graden av formalisering. Slutligen lyfts det fram hur de olika kommunala förutsättningarna kan påverka detta arbete. Den metod som använts för genomförandet är en intervjustudie med informanter från kommunerna, som även kantats av textanalytiska inslag. Informanterna tillfrågades en rad frågor utifrån de teman som utkristalliserade sig i teoriavsnittet. Empiri- och analysdelen lyfter därefter fram hur informanterna ser på respektive teoretisk utgångspunkt, och presenterar hur de idag arbetar, eller inte arbetar, med formalisering av sin samverkan. De slutsatser som kan dras från undersökningen är att de skilda kommunala förutsättningarna inte har en direkt påverkan på kommunernas samverkansarbete, samt formaliseringsgrad. Däremot finns vissa tendenser, bland annat att kommuner med lägre befolkning och ”god lokalkännedom” oftare använder sig av en lägre formaliseringsgrad i arbetet jämfört med de befolkningsmässigt större kommunerna. Dessa tendenser pekar däremot inte på några bakomliggande orsaker till varför vissa kommuner idag har lokala krishanteringsråd och inte andra – trots det lagkrav som finns. Det framgår dock tydligt att lagkraven är något skevt ställda, och passar inte de olikheter som Sveriges kommuner besitter. Därtill kan lagen anses vara något otydlig gällande vilka kommunen ska samverka med, och hur.

<p>Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.</p><p>Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ”Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ” är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande. Inom en kommunal samverkan som involverar flera olika aktörer finns det ingen självklar ansvarsfördelning, eftersom varje kommun har områden som de enligt lag måste kunna erbjuda sina medborgare, som utbildning och omsorg. Samverkan mellan kommuner utmanas därför genom att det inte finns en självklar ansvarsfördelning.</p><p>Denna uppsats analysera och diskutera vilka slags ansvarsformer som finns inom den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping, och hur ansvarigheten tas mellan kommunerna och andra aktörer. De samarbeten som undersöks är ”Fjärde storstadsregionen” och ”Norrköpings Symfoniorkester”. Inom dessa samarbeten har tre olika ansvarsformer identifiera, det politiska, professionella och juridiska ansvaret. Dessa former av ansvar har analyserats genom att se inom vilka aspekter som ansvaret tas. I ett bra samarbete kräver en bra ansvarfördelning, där det är klart vilket slags ansvar som finns, samt vem som är ansvarig för vad och hur och till vem ansvaret är riktat mot.</p><p>Problem som har visats sig inom ansvarfördelningen i den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping beror bland annat på att: det inte finns någon som är ytterst ansvarig, politiska beslut krockar med det professionella ansvaret, den kommunala organiseringen av Norrköpings Symfoniorkester har för otydliga gränsdragningar för att kunna ta ansvar och att det juridiska ansvaret är toppstyrt. Detta beror bland annat på svårigheten med att fördela ansvar inom ett governance-samarbete, vilket är ett vanligt karaktäristiskt drag för dagens samhälle.</p>

Enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) 5 kap § 11 hör det till socialnämndens uppgifter att se till att de som utsätts för brott och deras närstående får stöd och hjälp, behoven hos kvinnor som utsätts för våld av närstående ska särskilt beaktas. Socialtjänsten är vidare skyldig att bedriva intern och extern samverkan i arbetet mot våld i nära relationer. Emellertid saknas det i dagsläget en övergripande bild av kommunernas arbete mot våld i nära relationer. Denna studie undersöker hur ett urval av svenska kommuner organiserar arbetet mot våld i nära relationer med fokus på mönster gällande samverkan och ansvarsfördelning. Analysen baseras dels på en kategorisering av de styrdokument vilka tillgängliggjorts av de aktuella kommunerna och dels på en kvalitativ, tematisk dokumentanalys av kommunövergripande styrdokument. Studien har en hermeneutisk och abduktiv ansats vilket innebär en pendelrörelse mellan tema och helhet samt mellan teori och det empiriska materialet. Vidare har de teoretiska begreppen systemnivåer, energier och kalibrering från det systemteoretiska perspektivet samt samverkansdynamik och principiellt engagemang från det governanceteoretiska perspektivet använts vid analysen av empirin. Studiens resultat visar att kommunerna organiserar arbetet på olika nivåer: regional- och kommungemensam-, kommunövergripande- och organisationsspecifik nivå. Resultatet visar också att nationella dokument användes vid organiseringen. Resultatet tolkas som att organisationen skiljer sig mellan kommunerna, gällande såväl omfattning som innehåll och anpassningen till de lokala förutsättningarna. Resultatet visar också att kommunerna är i processen att etablera komplicerade samverkansstrukturer med såväl interna som externa aktörer, såsom polis, sjukvården, skolan, den privata sektorn, frivilligsektorn och civilsamhället. Emellertid har kommunerna kommit olika långt i arbetet kring en gemensam ansvarsfördelning och samsyn bland dessa aktörer. Avslutningsvis krävs mer forskning på ämnet för att säkrare slutsatser ska kunna dras. Studien väcker också frågor om det preventiva arbetets utbredning och effektivitet samt kommunernas uppfattning om behoven av kunskapsutveckling.

This study investigate a Collaboration between municipalities that cooperate to develop e-services. One larger municipality helps the smaller municipalities by providing them with fully developed e-services, help maintain a technical platform, support and materials in order for them to be able to drive their own process of change. The object of this study is to contribute knowledge that can form the basis for potential improvements of the Collaboration of e-services. The aim of the study is to find out what the reason is that some participating municipalities have launched several e-services while others none? How they experience the development of e-services that are conducted in Collaboration, and what challenges they experience in the development work? To collect empirical data we did qualitative interviews with both participating municipalities and with informants central in this Collaboration. We have had access to documents, their contract, and their planning tool that includes videos, manuals, and templates. The result of this study identifies a number of crucial points that need to be taken into account in continued Collaboration. These are: You cannot measure success with number of launched e-services: There are lack of “change management”: How homogeneity can help in the long run: and that Process mapping is the next step to take for the smaller municipalities. The study's result also show the challenges that may appear along the way towards more efficient, attractive and competitive county. For the participating municipalities these are time constraints, difficulty in prioritizing among other tasks, resistance from administrations and administrators, how they organize themselves internally on their own. The results also show that all participants wants this, and that several of them are working in a way that may pay off in the long run.

Det svenska välfärdssystemet har på senare tid fått kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhället. Den statliga styrningen anses inte längre kunna erbjuda de tjänster som samhället behöver, varav olika förändringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom säkerhetspolitiken för att öka säkerheten i samhället. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser är ett sätt som framhålls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gällande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken. Resultatet från uppsatsen visar på att deltagande aktörer anser att samverkan har lett till en effektivare krisberedskap. Främst genom att en fördelning av kunskaper, kompetenser och erfarenheter har kunnat utbytas mellan deltagande aktörer.

Regional project finance is an important national economic instrument for regional develop-ment in Sweden. Despite that, the research on the subject is limited meaning that there is little knowledge of the instrument’s distribution and consequences. This is problematic regarding the goal of the project funds, which is to contribute to growth throughout the country. The aim of this thesis was therefore partly to investigate how the distribution, and the applications of, regional project funds differ between Swedish municipalities with different geographical characteristics, partly to analyse the reasons for these differences. The study was a qualitative case study of Västerbotten and was divided into two parts. The first part was based on a data material on project funds of Region Västerbotten between 2014-2020 to examine how the project funds were applied for, and distributed, between the region´s municipalities during that period. The second part was mainly based on transcripts from interviews with municipal officials from six municipalities to examine the explanations for those differences. The result shows that there are significant differences between municipalities with different geographical characteristics of Västerbotten which is explained by differences in access to resources and participation in collaborative projects between the municipalities. In conclusion it therefore seems to be some challenges in enabling the whole country to take advantage of these funds.

<p>Med anledning av att flera kriser av extraordinära slag har inträffat i fredstid har förmågan att hantera dessa fått stor uppmärksamhet. Ett exempel är stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sådana kriser behövs en fungerande beredskap och här har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en väl utvecklad krisberedskap kan samhället bättre klara av en kris. Genom utvärderingar och erfarenheter från kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner är av stor betydelse för en god krisberedskap. Därmed är det av intresse att studera hur en sådan kan utvecklas mellan kommuner. Vilka faktorer är viktiga för att samverkan ska utvecklas? Är ömsesidig förståelse mellan kommunerna av betydelse? Vilken vikt har förtroende och tillit för samverkan? Inverkar geografin och demografin på kommuners samverkan? Påverkas samverkan av resursberoende och ekonomiska faktorer? Vilken betydelse har politiska beslut för kommuners samverkan? Detta är uppsatsens fokus där samverkan mellan fem kommuner kring krisberedskap studeras med stöd av policynätverksteori med kollektiv handling.</p><p>Studien visade bland annat att faktorer såsom geografisk närhet, demografi, ekonomi och resursutbyte var viktiga för samverkan och skapandet av policynätverk bland de fem kommunerna. Även en samstämmig problemdefinition, förtroende och en ömsesidig förståelse mellan aktörerna inbegreps som betydelsefulla liksom regelverk samt Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Länsstyrelsen i Östergötland.</p> / <p>Through several crises of extraordinary nature in peacetime the capacity of emergency management has been brought up on to the agenda. Recently, in year 2005, Sweden faced a big storm named Gudrun that caused total devastation. In order to cope with crises like Gudrun a proficient emergency management has shown to be essential in which municipalities have a fundamental function. With a well developed emergency management at the local level society is better equipped to manage crises. According to research on and experiences from crises, cooperation and networking among municipalities is crucial for an efficient emergency management. Consequently there is an interest in studying how cooperation between municipalities can develop within the area of emergency management. Which factors are important for the development of cooperation? Is mutual understanding among the actors important? Which implications do trust and confidence have upon cooperation? Are resource dependencies and economic factors central for the shaping of policy network? Do the geographic and the demographic characterise municipalities’ cooperation? Do political decisions have any significant role in the shaping of policy network? This is the focus of the essay where cooperation between five municipalities in emergency management is studied using policy network theory with collective action.</p><p>The essay shows that geographical, demographically and economical factors as well as resource dependencies are important for cooperation and the development of policy networks among the five municipalities. Also important were a common foundation, trust and a mutual understanding between the actors. Additionally, new regulations and two authorities – Swedish Emergency Management Authority (SEMA) and the County administrative board of Östergötland – also influenced the cooperation in a positive way.</p>

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt. Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ”Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ” är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande. Inom en kommunal samverkan som involverar flera olika aktörer finns det ingen självklar ansvarsfördelning, eftersom varje kommun har områden som de enligt lag måste kunna erbjuda sina medborgare, som utbildning och omsorg. Samverkan mellan kommuner utmanas därför genom att det inte finns en självklar ansvarsfördelning. Denna uppsats analysera och diskutera vilka slags ansvarsformer som finns inom den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping, och hur ansvarigheten tas mellan kommunerna och andra aktörer. De samarbeten som undersöks är ”Fjärde storstadsregionen” och ”Norrköpings Symfoniorkester”. Inom dessa samarbeten har tre olika ansvarsformer identifiera, det politiska, professionella och juridiska ansvaret. Dessa former av ansvar har analyserats genom att se inom vilka aspekter som ansvaret tas. I ett bra samarbete kräver en bra ansvarfördelning, där det är klart vilket slags ansvar som finns, samt vem som är ansvarig för vad och hur och till vem ansvaret är riktat mot. Problem som har visats sig inom ansvarfördelningen i den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping beror bland annat på att: det inte finns någon som är ytterst ansvarig, politiska beslut krockar med det professionella ansvaret, den kommunala organiseringen av Norrköpings Symfoniorkester har för otydliga gränsdragningar för att kunna ta ansvar och att det juridiska ansvaret är toppstyrt. Detta beror bland annat på svårigheten med att fördela ansvar inom ett governance-samarbete, vilket är ett vanligt karaktäristiskt drag för dagens samhälle.