Allmännyttigheter, så som el- och vattennäten, skola och polis, vägnätet och lokaltrafik har en essentiellroll i vårt välfärdssystem. Frågan om hur finansieringen och förvaltningen av dessa allmännyttigheterorganiseras och struktureras har varit väsentlig inte bara för allmännyttigheterna i fråga, utan även variten inblick i hur vi organiserar och strukturerar hela vårt samhälle. Denna studie bygger vidare på tidigareforskning om allmännyttigheter, partnerskap och kommunal samverkan vid undersökningen av Stor-Stockholms avloppsreningshantering, där en lösning växte fram under mitten av 1900-talet. Enkvalitativ fallstudie av den nordöstra intressentgruppen, sed mera Käppalaförbundet, utfördes för attbesvara frågorna varför, och på vilka sätt, samverkan var viktigt för att lösa avloppsproblemet iStockholm, hur kommunalförbund kan ses som ett partnerskapsnätverk, samt vilka fördelar somkommunalförbundet gav, som ej kunde förses av strikt kommunala lösningar eller lösningar pålänsnivå? Fallstudien avgränsades till perioden 1945-1969, och syftade till att analyserahanteringen av allmännyttigheter i Sverige genom just kommunalförbund, en specifik typ avinter-offentligt samverkanssystem. Perioden valdes då det under 1950-talet både genomfördesen kommunalreform och den kommunala lagstiftningen ändrades. Genom att utnyttja Elanderspartnerskapsmodell, baserat på karaktärsdrag, tendenser och effekter av partnerskap, framgårdet att kommunalförbund kan analyseras med samma krav och villkor som ett offentlig-privatpartnerskap. Studien gör klart att samverkan varit ett nyckelord för skapandet av lösning föravloppsproblemet i Stockholm, vilket framgår i både i den regionplaneutredning somgenomfördes samt den generalplan som lades fram av länsstyrelsen. Partnerskapsmodellen gavett möjligt svar varför, då den visade att samverkan förväntades utöka de ekonomiska resursernaför de deltagande aktörerna samt skapa en synergieffekt hos aktörerna. Det framgår även attmedan en läns-täckande regionallösning möte flexibilitetsproblem, var förbundet tillräckligtlitet för att förhandlingar skulle övervinna problemet. Till sist framgår förbundet som ettutmärkt sätt att upprätta finansiell stabilitet, så väl som demokratiska värden, vilket är önskvärtför policynätverk inom den offentliga sektorn. / Public utilities, such as the electricity and water networks, schools and police, the road network andlocal transport, have an essential role in our welfare system. The question of how the financing andmanagement of these public utilities is organized and structured has been essential not only for the publicutilities in question, but also becomes an insight into how we organize and structure our entire society.This study builds on previous research on public utilities, partnership and municipal collaboration in theinvestigation of Greater Stockholm's sewage treatment management, where a solution emerged duringthe mid-20th century. A qualitative case study of the North-East stakeholders group, later known as‘Käppalaförbundet’, was carried out to answer the questions why, and in what ways, cooperation wasimportant to solve the sewage problem in Stockholm, how municipal associations can be seen as apartnership network, as well as what advantages the municipal association gave, which could not beprovided by strictly municipal solutions or solutions at a county level? The case study was limited to thetime-period 1945-1969 and aimed to analyze the management of public utilities in Sweden throughmunicipal associations, a specific type of inter-public cooperation system. The period was chosen since,during the 1950s, both a municipal reform was conducted, and the municipal legislation was changed.By using Elander’s partnership model, based on character traits, tendencies and effects of partnerships,it becomes clear that municipal associations can be analyzed using the same requirements as a public-private partnership. The study makes it clear that cooperation was a keyword for the creation of asolution to the sewage problem in Stockholm, which is evident in both the regional investigation thatwas conducted and the general plan that was put forward by the county board. The partnership modelgave a possible answer why, as it showed that the collaboration was expected to increase the financialresources of the participators and create a synergy effect among the actors. It also appears that while acounty-wide regional solution faced flexibility problems, the association was small enough fornegotiations to overcome this issue. Finally, the municipal association appears as an excellent means ofestablishing financial stability, as well as democratic values, which is desirable for policy networks inthe public sector.