En ständig förändring sker med nutidens klimat. Förbränning av fossila bränslen leder till att växthuseffekten ständigt höjs. Temperaturen på jorden ökar, isarna smälter och havet stiger. FN sammankallade hösten 2015 till ett klimatmöte i Paris med syfte att minska hastigheten på nutidens klimatförändringar. Allt ovanstående kan leda till att den värld vi lever i idag inte kommer vara igenkännbar om ett 100-tal år. Syftet med arbetet är således att uppvisa om det finns några skillnader i uppfattning hos elever och lärare boende vid kusten kontra de som bor i inlandet, när det gäller klimat- och havsnivåförändringar.  För att få en didaktisk koppling till undersökningen valdes en fördjupning som inriktade sig på vad elever och lärare i Sverige besitter för kunskap om nutidens klimatförändringar. Det skapades tre frågeställningar som hade som ändamål att jämföra elever samt lärares tankar och åsikter med utgångspunkten i var de är lokaliserade i Sverige. Huvudsyftet med arbetet är följaktligen att undersöka om det förekommer några likheter eller skillnader bland personer som bor vid Sveriges kust eller i inlandet. Temat för undersökningarna är således klimatförändringar med en inriktning på globalt höjd havsnivå. Undersökningen utförs med hjälp av två stycken metoder, kvalitativa intervjuer samt kvantitativa enkäter. Respondenter för de kvantitativa enkäterna är elever som går i årskurs 9. Det var 30 elever från kusten och 22 elever från inlandet som deltog i undersökningen. I de kvalitativa intervjuerna deltog en lärare från inlandet respektive en lärare från kusten. Resultatet av den jämförande undersökningen uppvisade en stor likhet mellan lärarna, trots deras geografiskt skilda områden. Genom analys av resultatet drogs slutsatsen att lärarna överlag delade en liknande uppfattning kring klimatförändringarna med inriktning på den globalt stigande havsnivån. Genom analys av resultatet framkom det att eleverna tyckte liknande om: förekomsten av undervisning inom ämnet klimatförändringar i skolan, åsikten att individen inte kan påverka miljön, att glaciärerna smälter samt tips på hur människan kan hantera en havsnivåhöjning på 10 till 15 meter. De frågor där resultatet skiljde sig åt behandlade: hur ofta eleverna tänker på klimatförändringar, trovärdigaste informationskällan innehållande fakta om klimat, hur eleverna skulle påverkas vid en havsnivåhöjning på 2 meter och hur ofta de besöker Sverige kust.

Regional project finance is an important national economic instrument for regional develop-ment in Sweden. Despite that, the research on the subject is limited meaning that there is little knowledge of the instrument’s distribution and consequences. This is problematic regarding the goal of the project funds, which is to contribute to growth throughout the country. The aim of this thesis was therefore partly to investigate how the distribution, and the applications of, regional project funds differ between Swedish municipalities with different geographical characteristics, partly to analyse the reasons for these differences. The study was a qualitative case study of Västerbotten and was divided into two parts. The first part was based on a data material on project funds of Region Västerbotten between 2014-2020 to examine how the project funds were applied for, and distributed, between the region´s municipalities during that period. The second part was mainly based on transcripts from interviews with municipal officials from six municipalities to examine the explanations for those differences. The result shows that there are significant differences between municipalities with different geographical characteristics of Västerbotten which is explained by differences in access to resources and participation in collaborative projects between the municipalities. In conclusion it therefore seems to be some challenges in enabling the whole country to take advantage of these funds.