No description available.

Förtätning tillsammans med klimatförändringarnas effekter som är synliga redan i vår samtid ställer krav på en annan syn på dagvattenhantering där öppna dagvattenlösningar är ett komplement till ledningsnätet och där dagvatten är en del i kommunens klimatanpassningsarbete. Den fysiska planeringen lägger grunden för en hållbar dagvattenhantering där det främst är genom planområdets utformning som dagvattenfrågan kan regleras. Genom en genomtänkt höjdsättning samt olika öppna dagvattenlösningar anpassade för stadsmiljön så som multifunktionella ytor kan dagvattenhanteringen ges plats även i den täta staden. Kommunernas arbete mot en hållbar dagvattenhantering försvåras av de begränsade möjligheterna att reglera dagvattenhanteringen. Det finns begränsade möjligheter att styra med planbestämmelser och få möjligheter att påverka eller ålägga fastighetsägarna att utföra åtgärder. Lagstiftningen kring styrmedel för dagvattenhantering är otydlig, det saknas nationella riktlinjer och det finns få rättsfall att utgå ifrån vilket lämnar kommunerna ensamma att bedöma vilka möjligheter lagstiftningen ger att reglera dagvattenhanteringen. En av arbetets slutsatser är att det finns svårigheter att anpassa och reglera befintlig bebyggelse, att skydda områden utanför planområdet samt att ställa krav på lokalt omhändertagande (LOD). Mer specifikt saknas främst möjligheterna att reglera flöde från en fastighet eller ett område och att säkra att miljökvalitetsnormer inte överskrids. Dessa bristande möjligheter att reglera dagvatten innebär att det är svårt att hantera de stora mängderna dagvatten i städerna till följd av klimatförändringarna. Det kan även innebära att ett område ej går att planlägga eftersom inte miljökvalitetsnormerna kan säkras eller p.g.a. ett fullbelastat ledningsnät där uppgraderingar kan vara väldigt kostsamma. Det är svårt att förtäta samtidigt som det krävs en ökad mängd fördröjningsytor.Det krävs förändringar i möjligheterna att reglera dagvatten för att kunna uppnå en hållbar dagvattenhantering som kan möta klimatförändringarna. Genom förändringar i lagstiftningen där det är möjligt att ställa flödesbegränsningar i detaljplan samt i lokala föreskrifter (ABVA) skulle underlätta kommunernas klimatanpassningsarbete och minska dagvattenflödet som når ledningsnätet. Genom ett lagstöd att ställa kvalitetskrav på dagvattnet samt att ställa krav på skyddsåtgärder även utanför planområdet kan ett plangenomförande säkras och påverkan på omgivningen minska. Lagstiftningens begränsade möjligheter att ställa krav på dagvatten-hantering på kvartersmark innebär att kommunerna till viss del blir beroende av de privata aktörers frivilliga åtgärder. I och med detta blir en viktig del i kommunernas arbete att även samverka med externa aktörer. Utöver förtätning och de ökade regnmängderna behöver ansvarsfrågan tydliggöras för att åstadkomma en god dagvattenhantering. Inom kommunens förvaltningar behöver samsyn och samarbete i många fall förstärkas där dagvatten ses som en samhällsplaneringsfråga och inte endast en teknisk rörfråga. Även anvarsfördelningen mellan olika myndigheter behöver tydliggöras för att klargöra deras olika roller. Kostnadsnyttoanalyser är ett verktyg för att se samhällsnyttan i klimatanpassningsåtgärderna där dessa kan ses som investeringar i ett motståndskraftigt samhälle. En öppen dagvattenhantering ger även andra mervärde i allt från biologisk mångfald till en stadsmiljö som lockar nya invånare. Tillgången till planeringsunderlag kring klimatförändringarna är bristande i många kommuner och det är svårt att göra prognoser över extremregn. Arbetetet utgår från aktuell litteratur, utbildningar och seminarier inom området. Arbetet ger exempel på hållbar dagvattenhantering samt hur dagvattenhantering kan regleras i planläggningen, med fokus på detaljplanering. Genom analys av kommunala dokument samt enkätundersökningar studeras hur Helsingborg, Malmö och Växjö arbetar med dagvattenfrågan.

I denna uppsats har jag tagit reda på hur klimatförändringarna i framtiden kan komma att drabba Kalmar. Syftet med uppsatsen var att förklara för läsarna hur klimatförändringarna visar sig, hur de kan påverka städer och dessutom se hur de olika organisationerna som agerar inom kommunen och länet har planerat för detta och vilka kunskaper de har. Uppsatsen är skriven med en kvalitativ explanativ metod. Med hjälp av olika personer som jobbar inom berörda organisationer har jag kommit fram till att det största problemet som kan uppstå på grund av klimatförändringarna är översvämningar och stormar. Då Kalmar är en gammal stad som är uppbyggd nästan precis i strandkanten så skulle en permanent höjning av vattennivån medföra att stora områden i Kalmars centrala delar skulle kunna hamna under vatten. Redan nu kan det konstateras att Kalmar Hamn har problem med kajernas hållfasthet på grund av en urgröpning som är ett resultat av de senaste årens högvatten.

Denna uppsats undersöker hur fyra dagstidningar i Guyana rapporterar om klimatförändringar och vilka förutsättningar som finns för att göra det. Guyana är ett fattigt och inför klimatförändringar särskilt sårbart land, särskilt när det kommer till stigande havsnivåer och intensifierade stormar. Landets kust är till stor del belägen under havsnivån, vid vilken 90 procent av landets befolkning bor. Studien består av intervjuer med sju tidningsjournalister och fyra nyhetschefer på de fyra största dagstidningarna i Guyana. Studien innehåller även en kvantitativ innehållsanalys av tidningarnas artiklar relaterade till klimatförändringar under tio månader 2014. Resultaten visar att klimatrapporteringens fokus ligger på politiska frågor och politiker, som anses vara den primära informationskällan i frågan. Nyheterna är ofta drivna av specifika händelser, och kontinuerlig och fördjupad rapportering av ämnet anses vara ovanlig. Det tycks vara den allmänna uppfattningen bland intervjupersonerna att rapporteringen om klimatfrågan i de guyanska tidningarna generellt är väldigt sparsam. Majoriteten av intervjupersonerna upplever att tillgången till lokalt förankrade experter eller forskning eller självständiga organisationer som arbetar med frågan är bristfällig. Flera journalister anser att man saknar tillräcklig kunskap för att kunna rapportera om klimatförändringar på ett önskvärt sätt, och att möjligheterna och incitamenten från ledningen att specialisera sig inom ämnet är få. De flesta av intervjupersonerna uppfattar klimatförändringar som ett lågt prioriterat ämne av både tidningarna och läsarna.

<p>I denna uppsats har jag tagit reda på hur klimatförändringarna i framtiden kan komma att drabba Kalmar. Syftet med uppsatsen var att förklara för läsarna hur klimatförändringarna visar sig, hur de kan påverka städer och dessutom se hur de olika organisationerna som agerar inom kommunen och länet har planerat för detta och vilka kunskaper de har. Uppsatsen är skriven med en kvalitativ explanativ metod. Med hjälp av olika personer som jobbar inom berörda organisationer har jag kommit fram till att det största problemet som kan uppstå på grund av klimatförändringarna är översvämningar och stormar. Då Kalmar är en gammal stad som är uppbyggd nästan precis i strandkanten så skulle en permanent höjning av vattennivån medföra att stora områden i Kalmars centrala delar skulle kunna hamna under vatten. Redan nu kan det konstateras att Kalmar Hamn har problem med kajernas hållfasthet på grund av en urgröpning som är ett resultat av de senaste årens högvatten.</p>

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur verkligheten ser ut i Uganda utifrån FN:s millenniemål nummer 7- säkra en hållbar utveckling. Syftet är också att ta reda på om det skett några klimatförändringar och hur dessa i så fall påverkar landets hållbara utveckling. Med millenniemål nummer 7 avgränsas uppsatsen till några utvalda indikatorer. Begreppet hållbar utveckling förklaras ur ett holistiskt perspektiv. Konsekvenser av klimatförändringar riktar sig mot nederbörd och temperatur kopplat till jordbruk.   För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning samt intervjuer under en resa till Uganda i februari 2012. Med ytterligare teoretiska studier inhämtades kunskaper för att beskriva och förstå hur verkligheten ser ut i Uganda utifrån olika parametrar och perspektiv.   Resultatet visar att många trender i Uganda går mot det bättre. Det gäller speciellt frågor om dricksvatten. Andra trender går åt det motsatta hållet där andelen skog kontinuerligt minskar. Koldioxidutsläppen ökar vilket utifrån helhetsbegreppet hållbar utveckling med sitt generationsperspektiv är en dålig trend, även då ökningen i Uganda sker från en låg nivå.   Med FN:s millenniemål sker ett övergripande internationellt arbete för att världens fattiga ska få det bättre. Utifrån åtta mål, varav ett av dem gäller att säkra en hållbar utveckling görs insatser både på global och lokal nivå. Detta för att försöka uppnå en generell hållbar utveckling som leder till att människor får det bättre. En av uppgifterna är att försöka reducera de antropogena utsläppen av koldioxid. Målet gäller utsläppsminskningar, samt en anpassning till de rådande klimatförändringarna. Med förändringar i klimatet följer åtskilliga utmaningar varav försvårad matproduktion är en. I Uganda har undersökningspopulationen upplevt ett förändrat klimat sett till både nederbörd och temperatur. Majoriteten tycker att förändringarna lett till sämre möjligheter för landets jordbrukare och samhället i stort. Med hjälporganisationer som VI-skogen kan utvecklingen snabbare gå åt rätt håll. Finansieringen av VI-skogen sker via Sida och ideella insatser. Genom olika insatser har människor möjlighet att både på ett globalt och nationellt, men även lokalt plan göra skillnad.

Med ett föränderligt klimat kommer vi möta stora påfrestningar och för att anpassa oss till både det nuvarande och framtida klimatet behöver vi arbeta med klimatanpassning. Klimatförändringarna kan medföra stora effekter på samhällets funktioner och på så sätt skapa stora påfrestningar på samhället. I denna uppsats har vi valt att titta närmare på klimatanpassning på kommunal nivå. Vi valde tre olika kommuner att undersöka: Norrköping, Linköping och Söderköping. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tre Östgötakommuner arbetar med klimatanpassning och utröna om detta arbete har förändrats över tid. Fokus har till stor del legat på tjänstemännens syn på klimatanpassningsarbetet. Metoden som har använts är en semi-strukturerad intervjustudie och respondenterna har varit tjänstemän som arbetar eller har arbetat med klimatanpassning på kommunerna. Efter genomförda intervjuer gjordes en sammanställning av svaren som sedan analyserades mer djupgående samt diskuterades. Studiens resultat visar att prioriteringen av klimatanpassningsarbetet skiljer sig åt mellan de olika kommunerna. I Norrköping och Linköping anser man att klimatanpassningsarbetet är väl prioriterat, och att arbetet har stigit på agendan med åren. I Söderköping arbetar man inte med det i större utsträckning och så har varit fallet även då en tidigare studie gjorts. Det verkar dock finnas ett intresse av att arbeta mer med klimatanpassning än vad som görs i dagsläget. Det finns ett flertal faktorer som påverkar klimatanpassningsarbetet, vilka kan benämnas som både drivkrafter eller barriärer beroende på situation. Några sådana är resurser, politik, storlek på kommun, erfarenhet av tidigare klimatrelaterade händelser, kunskapsläge, stöd från högre instanser samt ansvarsfördelning. / With a changing climate, we face great pressure in the future. In order to adapt to both the current and future climate we need to work with climate adaptation. Climate change can have a large impact on the functioning of society and thus create great damage on society. In this paper, we have chosen to look at climate change adaptation at the municipal level. We have chosen three different municipalities to interview, Norrköping, Linköping and Söderköping. The purpose of this paper is to examine how three municipalities in Östergötland are dealing with climate adaptation and determine if this has changed over time, with a lot of focus on the official’s perception of the problem. The method that has been used is a semi- structured interview study and the respondents has been officials who work or who have worked with climate adaptation. After completing the interviews a compilation of responses was made and analysed more profound. The results of the study show that the prioritization of climate adaption differs between the municipalities. In Norrköping and Linköping the climate adaptation work is considered to be well prioritized, and is rising on the agenda. It is less prioritized in Söderköping and has been so over the years. Based on the interviews, there is an interest in working more with climate adaptation than is done in the current situation, and there are several factors that affect climate adaptation efforts, which can be seen as both barriers and driving forces depending on situation. Those are for example: amount of resources, politics, size of the municipality, experience of past climate related events, knowledge, support from higher levels and distribution of responsibilities.

Syftet med denna kandidatuppsats är att göra en kvalitativ undersökning av turismens betydelse för Mauritius och hur klimatförändringarna och turismindustrin påverkar denna turistdestination. Uppsatsens forskningsfrågor som vi har arbetat efter är; Vilken betydelse har turismen för Mauritius? Hur har den lokala miljön på Mauritius påverkats av turismindustrin? Hur kommer eventuella klimatförändringar att påverka destinationen Mauritius?

No description available.