I denna uppsats har jag tagit reda på hur klimatförändringarna i framtiden kan komma att drabba Kalmar. Syftet med uppsatsen var att förklara för läsarna hur klimatförändringarna visar sig, hur de kan påverka städer och dessutom se hur de olika organisationerna som agerar inom kommunen och länet har planerat för detta och vilka kunskaper de har. Uppsatsen är skriven med en kvalitativ explanativ metod. Med hjälp av olika personer som jobbar inom berörda organisationer har jag kommit fram till att det största problemet som kan uppstå på grund av klimatförändringarna är översvämningar och stormar. Då Kalmar är en gammal stad som är uppbyggd nästan precis i strandkanten så skulle en permanent höjning av vattennivån medföra att stora områden i Kalmars centrala delar skulle kunna hamna under vatten. Redan nu kan det konstateras att Kalmar Hamn har problem med kajernas hållfasthet på grund av en urgröpning som är ett resultat av de senaste årens högvatten.

<p>I denna uppsats har jag tagit reda på hur klimatförändringarna i framtiden kan komma att drabba Kalmar. Syftet med uppsatsen var att förklara för läsarna hur klimatförändringarna visar sig, hur de kan påverka städer och dessutom se hur de olika organisationerna som agerar inom kommunen och länet har planerat för detta och vilka kunskaper de har. Uppsatsen är skriven med en kvalitativ explanativ metod. Med hjälp av olika personer som jobbar inom berörda organisationer har jag kommit fram till att det största problemet som kan uppstå på grund av klimatförändringarna är översvämningar och stormar. Då Kalmar är en gammal stad som är uppbyggd nästan precis i strandkanten så skulle en permanent höjning av vattennivån medföra att stora områden i Kalmars centrala delar skulle kunna hamna under vatten. Redan nu kan det konstateras att Kalmar Hamn har problem med kajernas hållfasthet på grund av en urgröpning som är ett resultat av de senaste årens högvatten.</p>

Atmosfärisk cirkulation är viktigt vid studier av klimatet både på global och på regional skala. För att studera cirkulationseffekter används olika cirkulationsmodeller. I det här fallet används de geostrofiska vindekvationerna. Två dataserier med månadsmedelvärden för tryck respektive temperatur från tre platser i södra Sverige har använts. I arbetet här studeras först kopplingen mellan medeltemperaturen i södra Sverige och den storskaliga cirkulationen över norra Atlanten (NAO). Det visar sig att storleken på den västliga komponenten klart påverkar temperaturen på så sätt att en stark västlig strömning ger högre temperaturer. Den västliga komponenten under vintern är starkt korrelerad med temperaturen medan den nord-sydliga komponenten är dåligt korrelerad. Motsatt förhållande råder under sommaren, då den nord-sydliga komponenten har stor betydelse för temperaturen i södra Sverige. De härledda cirkulationsmodellerna bestäms med hjälp av statistiska metoder. Enkel och multipel linjär regression används för att förstå sambandet mellan temperatur och cirkulation. Säkerheten i modellerna bestäms genom korrelationskoefficienten och residualvariansen. Modellerna har hög säkerhet under vintern på grund av den västliga strömningen medan de är relativt dåligt bestämda under övriga årstider. Med hjälp av dataserierna och de geostrofiska vindekvationerna har olika regressionsmodeller ställts upp. Det mest intressanta i studien är att ta reda på om de senaste 10-15 årens varma väder kan förklaras av cirkulationen. Genom att använda de uppställda regressionsmodellerna, vilka har kalibrerats för perioden 1873-1975, på de senaste 25 åren med höga temperaturer visar det sig att det blir positiva residualer under vintermånaderna. Under våren blir residualerna också starkt positiva, dessutom signifikant skilda från noll enligt hypotestestet. Slutsatsen är att, de högre temperaturerna under vintern och våren i södra Sverige troligtvis inte enbart kan förklaras av cirkulationsförändringar. / Atmospheric circulation is important in determining the surface climate on both global and regional scale. To quantify its effect, different circulation indices are often used. Here the geostrophic wind equations are applied to obtain circulation information for the south of Sweden on a monthly basis. Monthly means of temperatures have also been used. In this work, the connection between the mean temperature in the south of Sweden and the large-scale circulation in the North Atlantic area is studied. It is shown that flows with a westerly component clearly favour higher temperatures. Moreover, the westerly component is well correlated with the temperature in the winter. The temperature does not correlate with the northerly component for the winter season. In the summer an opposite relationship between the westerly and the northerly components on one hand, and the temperature on the other, as shown. The derived circulation models were established via statistical models. Simple and multiple regressions were used to understand the relationship between temperature and circulation. The accuracy in the models was determined by the correlation coefficient and the residual variance. The accuracy of the models is good during the winter and worse for the rest of the year. Different regression models have been estimated from the two data sets of pressure and temperature using the geostrophic wind equations. The most interesting in this study is to find out if the circulation can explain the increasing temperatures during the latest 10-15 years. By applying the results from the regression models, calibrated on data for the period 1873-1975, to the latest 25 years of high temperatures, it is shown that positive residuals exist during the winter. During the spring the residuals are positive as well. Moreover, the results are significantly differing from zero according to a test of hypothesis. The conclusion of this is that changes on the circulation itself can probably not explain the higher temperatures during the winter and spring.

Åskan har i alla tider påverkat livet på jorden med sin enorma kraft. Det har skapats och berättats många skrönor och historier angående olika budskap och bestraffningar i samband med åska. Inte förrän i modern tid har människan börjat att förstå uppkomsten och fysiken bakom åska, som inte än är helt förklarat i detalj. Sedan år 1987, då blixtpejlsystemet LLP (Lightning Location System) installerades i Sverige, har blixtnedslagen och deras egenskaper registrerats och sparats i stora databaser i Sverige. Detta kan ses som en milstolpe i åskforskningen, då mer information om ett blixtnedslag går att erhållas. Utbyggnader och effektivisering av LLP-systemet (blixtpejlsystemet) sker nu i samarbete med andra nordiska länder. Examensarbetet börjar med en introduktion om hur åska uppkommer samt dess elektriska uppladdningsprocesser för att sedan vidare gå in på blixtens fysik. Därefter följer en presentation av LLP-systemet, dess uppbyggnad och funktion. Fördelningen av blixtnedslag längs södra Sveriges kuster under olika förutsättningar, som tid på året, blixtens amplitud och nedslagsplats har studerats. Olika uppkomna effekter av blixtdensiteten längs kusterna till följd av meteorologiska faktorer, som land- och sjöbris, hävningseffekter samt konvektion har studerats. Studier visar att blixtnedslagens densitet är beroende av underlaget och dess egenskaper, som varierar under årstiderna. Sommartid observeras fler blixtnedslag in över land, medan för höstperioden förflyttas detta maximum ut över hav. Land- och sjöbris kan på västkusten ha en påverkande effekt, då ett intensitets-minimum observeras strax utanför kustbandet. En fallstudie av en åskfrontpassage, som passerade över södra och mellersta Sverige den 16 augusti 2001, har studerats med avseende på den uppkomna tråglinjen, så kallad ”squall line”, i samband med frontpassagen. Den genererade kraftig och intensiv blixtaktivitet innan själva frontens ankomst västerifrån. Här ovan har enbart meteorologiska effekter på uppkomsten av åska behandlats. Även den lokala mark- och havsytan kan ge upphov till elektriska fenomen, som har betydelse för uppkomsten av blixtar. Därför studerades de elektriska rymdladdningarna i atmosfären och olika effekter beroende på underlagets skrovlighet. De teoretiska studierna visar på en ökning av rymdladdningsdensiteten över områden med skrovligare underlag, som in över land, vid kraftiga konvektiva moln med höga elektriska fält. Lägre rymdladdningsdensitet över havsytor medför att över hav kan det förekomma mycket högre elektriska fältstyrkor än över ojämn mark. Däremot kan höga föremål ute till havs, som master och vindkraftverk, lätt utlösa blixturladdningar.

<p>Jag har i detta arbete ställt mig frågan <em>Vilka kunskaper/färdigheter behöver en soldat utbildad i subarktiskt klimat kompletteras med innan insats i tropiskt klimat?</em> vilken jag valt att svara på genom två delproblem:</p><p>-          Vilka krav på individens färdigheter ställer det tropiska klimatet?</p><p>-          Vilka färdigheter utvecklar soldaten vid utbildning i subarktiskt klimat?</p><p> Jag har sedan använt svenska vinterreglementen för att ta reda på vilka kunskaper och färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat införskaffar sig under sin grundutbildning. Därefter har jag fördjupat mig i den amerikanska djungelmanualen för att skapa mig en bild av vilka krav det tropiska klimatet ställer på individens färdigheter.</p><p>Under studierna av de olika reglementena urskiljde jag då ett antal påverkansfaktorer vilka jag valde att använda som analysverktyg för att kunna göra en komparation mellan de olika klimatens krav på individen. Dessa olika påverkansfaktorer är Acklimatisering, Vätska/mat, Fysisk status, Klädsel, Hygien, Psykisk status och Sjukdomar/skador. Jag har sedan utifrån varje analysverktyg jämfört vad respektive miljös litteratur säger om individen kopplat till just den påverkansfaktorn och sedan diskuterat respektive påverkansfaktor var för sig. Jag har då kommit fram till både likheter och skillnader i uppträdandet mellan respektive klimat. Detta har då resulterat i vilka färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat saknar för att kunna göra en insats i tropiskt klimat och behöver kompletteras med.</p>

Jag har i detta arbete ställt mig frågan Vilka kunskaper/färdigheter behöver en soldat utbildad i subarktiskt klimat kompletteras med innan insats i tropiskt klimat? vilken jag valt att svara på genom två delproblem: -          Vilka krav på individens färdigheter ställer det tropiska klimatet? -          Vilka färdigheter utvecklar soldaten vid utbildning i subarktiskt klimat?  Jag har sedan använt svenska vinterreglementen för att ta reda på vilka kunskaper och färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat införskaffar sig under sin grundutbildning. Därefter har jag fördjupat mig i den amerikanska djungelmanualen för att skapa mig en bild av vilka krav det tropiska klimatet ställer på individens färdigheter. Under studierna av de olika reglementena urskiljde jag då ett antal påverkansfaktorer vilka jag valde att använda som analysverktyg för att kunna göra en komparation mellan de olika klimatens krav på individen. Dessa olika påverkansfaktorer är Acklimatisering, Vätska/mat, Fysisk status, Klädsel, Hygien, Psykisk status och Sjukdomar/skador. Jag har sedan utifrån varje analysverktyg jämfört vad respektive miljös litteratur säger om individen kopplat till just den påverkansfaktorn och sedan diskuterat respektive påverkansfaktor var för sig. Jag har då kommit fram till både likheter och skillnader i uppträdandet mellan respektive klimat. Detta har då resulterat i vilka färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat saknar för att kunna göra en insats i tropiskt klimat och behöver kompletteras med.

<p>The Earths climate is changing at a higher rate, i.e between 1861 and 1994 the annual mean temperature in Scandinavia increased with 0,68º C and according to recent climate models the annual mean temperature is likely to rise with another 3º C during this century.</p><p>A warmer climate in many ways is associated with changing conditions for lake ecosystems. An expected higher water temperature and a stronger summer stratification of the water column increases the risk of anoxic conditions at the lake bottom. Thus anoxic conditions are likely to cause a phosphate leakage from the sediment, i.e. a higher internal loading of phosphate.</p><p>In this project, the extremely warm summer of 2002 has been used as an example for a possible scenario for a future climate. By comparing levels of phosphorus in the summer of 2002 with a ten-year median value, a phosphorus related sensitivity to climate change has been analyzed for 55 Swedish lakes. This sensitivity has then been related to several parameters of which in particular the lake morphometry and the land use in the catchment of the lake influenced the climatic sensitivity of the lake to climatic change.</p> / <p>Jordens klimat förändras i en allt snabbare takt. Mellan 1861 och 1994 steg årsmedeltemperaturen i Skandinavien med 0,68º C. Enligt aktuella klimatmodeller förväntas årsmedeltemperaturen i Skandinavien öka med ytterligare 3º C det närmaste seklet.</p><p>Ett varmare klimat innebär på flera sätt nya förutsättningar för ekosystemen. Genom höjda vattentemperaturer och en starkare stratifikation sommartid ökar risken för syrefria förhållanden i sjöar. Då sedimentet under syrefria förhållanden kan läcka fosfat innebär detta en ökad internbelastning av fosfor.</p><p>I detta projekt har den extremt varma sommaren 2002 använts som ett möjligt framtida klimat. Genom att jämföra fosforhalter sommaren 2002 med ett medianvärde för 10 år har den fosforrelaterade känsligheten för klimatförändringar kunnat analyseras för 55 svenska sjöar. Denna känslighet har sedan relaterats till diverse parametrar så som sjöns morfometri och avrinningsområdets sammansättning.</p>

The Earths climate is changing at a higher rate, i.e between 1861 and 1994 the annual mean temperature in Scandinavia increased with 0,68º C and according to recent climate models the annual mean temperature is likely to rise with another 3º C during this century. A warmer climate in many ways is associated with changing conditions for lake ecosystems. An expected higher water temperature and a stronger summer stratification of the water column increases the risk of anoxic conditions at the lake bottom. Thus anoxic conditions are likely to cause a phosphate leakage from the sediment, i.e. a higher internal loading of phosphate. In this project, the extremely warm summer of 2002 has been used as an example for a possible scenario for a future climate. By comparing levels of phosphorus in the summer of 2002 with a ten-year median value, a phosphorus related sensitivity to climate change has been analyzed for 55 Swedish lakes. This sensitivity has then been related to several parameters of which in particular the lake morphometry and the land use in the catchment of the lake influenced the climatic sensitivity of the lake to climatic change. / Jordens klimat förändras i en allt snabbare takt. Mellan 1861 och 1994 steg årsmedeltemperaturen i Skandinavien med 0,68º C. Enligt aktuella klimatmodeller förväntas årsmedeltemperaturen i Skandinavien öka med ytterligare 3º C det närmaste seklet. Ett varmare klimat innebär på flera sätt nya förutsättningar för ekosystemen. Genom höjda vattentemperaturer och en starkare stratifikation sommartid ökar risken för syrefria förhållanden i sjöar. Då sedimentet under syrefria förhållanden kan läcka fosfat innebär detta en ökad internbelastning av fosfor. I detta projekt har den extremt varma sommaren 2002 använts som ett möjligt framtida klimat. Genom att jämföra fosforhalter sommaren 2002 med ett medianvärde för 10 år har den fosforrelaterade känsligheten för klimatförändringar kunnat analyseras för 55 svenska sjöar. Denna känslighet har sedan relaterats till diverse parametrar så som sjöns morfometri och avrinningsområdets sammansättning.

I detta arbete studeras hur vinterklimatet i Sverige kommer att skilja sig åt mellan perioderna 2071-2100 och 1971-2000, med avseende på parametrarna temperatur, nederbörd, vind, snödjup och snöutbredning. Klimatmodelldata (CORDEX) i upplösningen 12.5 km baserade på tre olika strålningsdrivningsscenarier (RCP-scenarier) behandlades i Matlab och modellerades över Sverige. För att analysera upplösningens betydelse tillhandahölls även data i upplösningen 50 km för en tioårsperiod. Scenariot RCP 8.5 kan ge så mycket som 10 grader varmare vintrar, med uppemot 50% mer nederbörd. För RCP 2.6 förändras nederbörden med -5 till 20%, och temperaturen ökar med 1-4 grader. Antalet dygn med nederbördstillfällen kommer att vara oförändrat oavsett RCP-scenario; istället kommer mängden nederbörd per tillfälle generellt att bli större. Detta bekräftas av antalet dygn med kraftig nederbörd, som kommer att öka med 20%, 37% respektive 68% för RCP 2.6, 4.5 respektive 8.5. Temperaturökningen blir mer påtaglig i norr än i söder. Vinden uppvisar inga tydliga mönster, vilket korresponderar med historiska observationer. Även RCP 2.6 innebär en förminskning av snödjup och -utbredning, vilket kraftigt förstärks med RCP 8.5. Dessa förändringar kommer bland annat att medföra ökade vintervattenflöden och större risk för laviner och översvämningar, och snöberoende näringslivsaktörer som exempelvis skidanläggningar kommer att drabbas hårt av förändringarna. Regionala klimatmodeller med grövre upplösningar kan inte illustrera lokala geografiska variationer, vilket har i särklass störst betydelse för nederbörden och snödjupet. / How the winter climate in Sweden will differ between the time periods 2071-2100 and 1971-2000 is reviewed in this work. The investigated parameters are temperature, precipitation, wind, snow depth and snow distribution. Climate model data (CORDEX) with the resolution 12.5 km based on three different representative concentration pathways (RCP scenarios) were processed in Matlab and projected over Sweden. For a thorough analysis of the significance of the regional model resolution, data with the resolution 50 km was provided for a ten year period. The RCP 8.5 scenario could implicate a 10 degree increase in temperature, and upto 50% more precipitation. For the RCP 2.6 scenario, the precipitation alters with -5 to 20%, and the temperature increases with 1-4 degrees. The number of days with precipitation events remain unaltered regardless of RCP scenario, instead the amount of precipitation in general increases for each precipitation event. This is verified when looking at the amount of days with heavy precipitation, which will increase with 20%, 37% and 68% for RCP 2.6, 4.5 and 8.5, respectively. The temperature change will be more substantial in the north than in the south. The wind does not show any distinct patterns, which corresponds with historical observations. Even RCP 2.6 implies a diminishment of snow depth and snow distribution, which drastically amplifies for RCP 8.5. These changes will among others bring about increased winter water flow and a bigger risk for avalanches and floodings. Snow dependent businesses, for instance ski resorts, will be heavily affected by the changes. Regional low resolution climate models cannot illustrate local geographical variations, which by far has the biggest importance for modelling precipitation and snow depth.

<p>På grund av världens växande befolkning och urbaniseringen blir problem relaterade till fenomenet urbana värmeöar mer och mer påtagliga. Eftersom urbana parker kan minska påfrestningen skapad av urbana värmeöar kan de vara ett kraftfullt verktyg vid klimatdesign i städer. Temperaturen nära en yta bestäms av energiutbytet mellan ytan och luften ovanför och det är därför nödvändigt att man förstår energibalansen vid markytan för att kunna hantera parkernas mikroklimat. Syftet med det här arbetet var att studera skillnaderna mellan energibalansen för olika ytor i parken och i dess omgivning och att relatera skillnaderna i energibalanserna till temperaturskillnaderna.</p><p>Mätningarna utfördes under tre klara sommardagar i parken Humlegården i centrala Stockholm. Mätutrustningen var monterad på en kärra som flyttades från mätplats till mätplats. Mätplatserna representerade olika typiska ytor i Humlegården och i dess omgivning: en skuggad och en öppen gräsmatta, en öppen och en skuggad grusyta och två asfaltytor, varav en löper i nord-sydlig riktning och en i öst-västlig riktning.</p><p>Energiflödena beräknades med hjälp av data för luft- och yttemperatur, vindhastighet, luftfuktighet och nettostrålning.</p><p>Resultaten visade att den tydligaste skillnaden mellan gräs- och grusytorna i parken var att gräsytorna hade ett större nedåtriktat latent värmeflöde under natten och ett mindre markvärmeflöde under hela dygnet. Den mest distinkta skillnaden mellan de skuggade och öppna ytorna i parken var att de skuggade ytorna hade mindre energiflöden under dagen och att de till skillnad från de andra ytorna hade ett nedåtriktat sensibelt värmeflöde under dagen. Den största skillnaden mellan ytorna i och utanför parken var att asfaltytorna hade ett större uppåtriktat sensibelt värmeflöde och markvärmeflöde under natten.</p><p>Under natten var den svalaste mätplasten den öppna gräsmattan, vilken också var den enda mätplasten med ett nedåtriktat sensibelt värmeflöde under natten. Jämfört med de andra ickeskuggade mätplasterna hade den öppna gräsmattan ett mindre markvärmeflöde. Varmaste mätplasterna under natten var asfaltytorna som även hade ett större uppåtriktat sensibelt och markvärmeflöde än de andra ytorna. Under dagen var de skuggade ytorna i parken de svalaste platserna. De var de enda ytorna med ett nedåtriktat sensibelt värmeflöde och nettostrålningen vid ytan var mindre än för de flesta andra mätplatser.</p> / <p>The world’s growing population and the increasing urbanization has made problems related to the urban heat island phenomenon to become more pronounced and since urban parks reduce the stress produced by the urban heat island they can be powerful tools in urban climate design. The temperature near the surface in a park is determined by the energy exchanges between the surface and the air above and it is therefore necessary to understand the surface energy balance of parks to intelligently manage their thermal microclimate. The objectives of this work were to study how the energy balances differ between different surfaces inside parks and in their built-up surroundings and to relate the surface energy balances to temperature differences.</p><p>Measurements were conducted during three clear summer days in the park Humlegården located in central Stockholm. The measuring instruments were mounted on a cart, which was transported from observation site to observation site. The observation sites represented typical surfaces found in an urban park and its surroundings: one shaded and one open grass surface, one open and one shaded gravel surface and two paved surfaces representing streets running in the north-south and east-west directions respectively. The energy fluxes were calculated using air and surface temperatures, wind speed, air humidity and net radiation data.</p><p>The most pronounced differences between the shaded and open surfaces in the park was that the shaded surfaces in general had smaller energy fluxes during daytime and that they had a downward directed sensible heat flux while the open surfaces had an upward directed sensible heat flux during the day. The most significant difference between the grass and the gravel surfaces in the park was that the grass surfaces had a bigger downward directed latent heat flux during the night and a smaller ground heat flux during both day and night. The largest differences between the surfaces inside the park and those in its built-up vicinities were that the paved surfaces had a larger upward directed sensible and ground heat flux during the night than the other surfaces. During the day the north-south directed paved site had a downward directed ground heat flux that was much larger than the ground heat flux for the other sites.</p><p>The coolest site during the night was the non-shaded grass surface, which was the only site with a downward directed sensible heat flux during the night. Compared to the other nonshaded sites the open grass surface had a much smaller ground heat flux. Warmest sites during the night were the paved surfaces, which had a larger upward directed sensible and ground heat flux than the other surfaces. At the built-up sites the walls also contributed with sensible heat flux, i.e. the total sensible heat flux in the built-up area was larger than what comes from the street surface only. During the day the shaded surfaces in the park were the coolest sites. The shaded surfaces had less net radiation compared to the other non-shaded surfaces and were the only sites that had a downward directed sensible heat flux.</p>