Atmosfärisk cirkulation är viktigt vid studier av klimatet både på global och på regional skala. För att studera cirkulationseffekter används olika cirkulationsmodeller. I det här fallet används de geostrofiska vindekvationerna. Två dataserier med månadsmedelvärden för tryck respektive temperatur från tre platser i södra Sverige har använts. I arbetet här studeras först kopplingen mellan medeltemperaturen i södra Sverige och den storskaliga cirkulationen över norra Atlanten (NAO). Det visar sig att storleken på den västliga komponenten klart påverkar temperaturen på så sätt att en stark västlig strömning ger högre temperaturer. Den västliga komponenten under vintern är starkt korrelerad med temperaturen medan den nord-sydliga komponenten är dåligt korrelerad. Motsatt förhållande råder under sommaren, då den nord-sydliga komponenten har stor betydelse för temperaturen i södra Sverige. De härledda cirkulationsmodellerna bestäms med hjälp av statistiska metoder. Enkel och multipel linjär regression används för att förstå sambandet mellan temperatur och cirkulation. Säkerheten i modellerna bestäms genom korrelationskoefficienten och residualvariansen. Modellerna har hög säkerhet under vintern på grund av den västliga strömningen medan de är relativt dåligt bestämda under övriga årstider. Med hjälp av dataserierna och de geostrofiska vindekvationerna har olika regressionsmodeller ställts upp. Det mest intressanta i studien är att ta reda på om de senaste 10-15 årens varma väder kan förklaras av cirkulationen. Genom att använda de uppställda regressionsmodellerna, vilka har kalibrerats för perioden 1873-1975, på de senaste 25 åren med höga temperaturer visar det sig att det blir positiva residualer under vintermånaderna. Under våren blir residualerna också starkt positiva, dessutom signifikant skilda från noll enligt hypotestestet. Slutsatsen är att, de högre temperaturerna under vintern och våren i södra Sverige troligtvis inte enbart kan förklaras av cirkulationsförändringar. / Atmospheric circulation is important in determining the surface climate on both global and regional scale. To quantify its effect, different circulation indices are often used. Here the geostrophic wind equations are applied to obtain circulation information for the south of Sweden on a monthly basis. Monthly means of temperatures have also been used. In this work, the connection between the mean temperature in the south of Sweden and the large-scale circulation in the North Atlantic area is studied. It is shown that flows with a westerly component clearly favour higher temperatures. Moreover, the westerly component is well correlated with the temperature in the winter. The temperature does not correlate with the northerly component for the winter season. In the summer an opposite relationship between the westerly and the northerly components on one hand, and the temperature on the other, as shown. The derived circulation models were established via statistical models. Simple and multiple regressions were used to understand the relationship between temperature and circulation. The accuracy in the models was determined by the correlation coefficient and the residual variance. The accuracy of the models is good during the winter and worse for the rest of the year. Different regression models have been estimated from the two data sets of pressure and temperature using the geostrophic wind equations. The most interesting in this study is to find out if the circulation can explain the increasing temperatures during the latest 10-15 years. By applying the results from the regression models, calibrated on data for the period 1873-1975, to the latest 25 years of high temperatures, it is shown that positive residuals exist during the winter. During the spring the residuals are positive as well. Moreover, the results are significantly differing from zero according to a test of hypothesis. The conclusion of this is that changes on the circulation itself can probably not explain the higher temperatures during the winter and spring.