Studien omfattar en undersökning av en byggnad i Surabaya, Indonesien belägen på universitet UBAYA. Användningen av luftkonditionering ökar kraftigt i utvecklingsländer. Detta gör att behovet av förbättringar i såväl klimatanläggningar som i byggnader kommer att vara nödvändiga för att inte orsaka ytterligare påfrestningar på miljön genom ökad energianvändning Syftet med studien är att hitta energibesparande åtgärder på byggnadens klimatskal med hänsyn till det tropiska klimatet utan att orsaka fuktproblem i ingående byggnadsdelar. Byggnaden fungerar i dagsläget bra ur fuktsynpunkt och har inga direkt synliga skador orsakade av fuktproblem i konstruktionen. Däremot påvisar det höga uvärdet för byggnaden dess ineffektivitet gällande energibehov. Fyra olika åtgärdsförslag med utgångspunkt i den nuvarande konstruktionen presenteras i studien. Åtgärdsförslagen utvärderas ur fuktsynpunkt med programmet WUFI samt ur ett energimässigt perspektiv med programmet Polysun. Resultatet visar att störst energibesparing kan ske genom att isolera taket då det visar sig vara en stor värmekälla till byggnaden. Denna åtgärd innebär samtidigt en viss risk för fuktproblem på grund av höga relativa fukthalter och temperaturer. Även en tätning av de nuvarande läckagen i byggnaden påverkar energiförbrukningen i stor utsträckning, vilket gör dessa två åtgärder till den bästa kombinationen för att sänka energiförbrukningen. Att byta ut nuvarande englaskassetter mot tvåglas samt isolera de befintliga ytterväggarna är de åtgärder som påverkar energibehovet minst. Några av de slutsatser som dras ur studien är att totalt sett kan byggnadens energiförbrukning sänkas med 50 % om samtliga åtgärdsförslag genomförs. Fuktriskerna ökar vid isoleringsåtgärder men är genomförbara.

<p>Jag har i detta arbete ställt mig frågan <em>Vilka kunskaper/färdigheter behöver en soldat utbildad i subarktiskt klimat kompletteras med innan insats i tropiskt klimat?</em> vilken jag valt att svara på genom två delproblem:</p><p>-          Vilka krav på individens färdigheter ställer det tropiska klimatet?</p><p>-          Vilka färdigheter utvecklar soldaten vid utbildning i subarktiskt klimat?</p><p> Jag har sedan använt svenska vinterreglementen för att ta reda på vilka kunskaper och färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat införskaffar sig under sin grundutbildning. Därefter har jag fördjupat mig i den amerikanska djungelmanualen för att skapa mig en bild av vilka krav det tropiska klimatet ställer på individens färdigheter.</p><p>Under studierna av de olika reglementena urskiljde jag då ett antal påverkansfaktorer vilka jag valde att använda som analysverktyg för att kunna göra en komparation mellan de olika klimatens krav på individen. Dessa olika påverkansfaktorer är Acklimatisering, Vätska/mat, Fysisk status, Klädsel, Hygien, Psykisk status och Sjukdomar/skador. Jag har sedan utifrån varje analysverktyg jämfört vad respektive miljös litteratur säger om individen kopplat till just den påverkansfaktorn och sedan diskuterat respektive påverkansfaktor var för sig. Jag har då kommit fram till både likheter och skillnader i uppträdandet mellan respektive klimat. Detta har då resulterat i vilka färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat saknar för att kunna göra en insats i tropiskt klimat och behöver kompletteras med.</p>

Jag har i detta arbete ställt mig frågan Vilka kunskaper/färdigheter behöver en soldat utbildad i subarktiskt klimat kompletteras med innan insats i tropiskt klimat? vilken jag valt att svara på genom två delproblem: -          Vilka krav på individens färdigheter ställer det tropiska klimatet? -          Vilka färdigheter utvecklar soldaten vid utbildning i subarktiskt klimat?  Jag har sedan använt svenska vinterreglementen för att ta reda på vilka kunskaper och färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat införskaffar sig under sin grundutbildning. Därefter har jag fördjupat mig i den amerikanska djungelmanualen för att skapa mig en bild av vilka krav det tropiska klimatet ställer på individens färdigheter. Under studierna av de olika reglementena urskiljde jag då ett antal påverkansfaktorer vilka jag valde att använda som analysverktyg för att kunna göra en komparation mellan de olika klimatens krav på individen. Dessa olika påverkansfaktorer är Acklimatisering, Vätska/mat, Fysisk status, Klädsel, Hygien, Psykisk status och Sjukdomar/skador. Jag har sedan utifrån varje analysverktyg jämfört vad respektive miljös litteratur säger om individen kopplat till just den påverkansfaktorn och sedan diskuterat respektive påverkansfaktor var för sig. Jag har då kommit fram till både likheter och skillnader i uppträdandet mellan respektive klimat. Detta har då resulterat i vilka färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat saknar för att kunna göra en insats i tropiskt klimat och behöver kompletteras med.

Den afrikanska kontinenten beräknas att drabbas mer än någon annan region av klimat-förändringarnas direkta effekter. Samtidigt är anpassningsmöjligheterna här begränsade och ekonomin särskilt beroende av klimatrelaterade sektorer. Samband mellan ekonomisk svaghet och sårbarhet är relativt kartlagda i det internationella klimatarbetet. Dessa kopplingar belyser inte minst kvinnors utsatta position i utvecklingsregioner, eftersom kvinnor utgör majoriteten av världens fattiga befolkningar. Sårbarhet inför ett förändrat klimat grundas dock inte enbart på ekonomiska och finansiella tillgångar. Traditionella, könsdifferentierade levnadssätt ålägger kvinnor ett särskilt ansvar över hem och familj, medan fördomar om kvinnors olämplighet begränsar deras politiska inflytande. Denna uppsats understryker de implikationer som kön och könsroller ger upphov till, i fråga om anpassningsmöjligheter till försämrade klimatförhållanden och minskad vatten- och mattillgång. / The African continent is reckoned to be the region most affected by direct impacts of climate change. At the same time, here, adaptation possibilities are scarce and the economy particularly dependent on climate-related sectors. International climate research has identified connections between economic weakness and vulnerability. These relations shed light – not the least – on the exposed position of women in developing regions, since women constitute the majority of the world’s poorest populations. Nevertheless, vulnerability due to climate change is not only founded on economic and financial assets. Traditional, gender differentiated ways of living impose certain responsibilities on women for household duties and family life, while prejudices about women’s unsuitability limit their political authority. This essay underlines the implications of gender and gender roles, regarding adaptation possibilities to deteriorated climatic conditions and reduced access to water and food.

With a changing climate and an increased competition over water resources for agricultural irrigation, the need to improve crop water productivity using time and cost-efficient methodologies have become critically important. The Malwathu Oya river basin in Sri Lanka is struggling with water scarcity, which threatens food security and the income of farmers. In this study, freely available remote sensed land- and water productivity data from FAO’s WaPOR database was evaluated. The evaluation consisted of a comparison of the WaPOR data and primary collected field data using the crop water model, AquaCrop, for three irrigation schemes in the Malwathu Oya river basin. Additionally, the spatio-temporal variability in crop water use within and across these three irrigation schemes was assessed using indicators derived from the WaPOR portal. The evaluation was conducted for the main cultivation season, called Maha, between 2010 and 2021.  The WaPOR and AquaCrop actual evapotranspiration (ETa) values were found to be in relatively good agreement (312–537 and 400–465 mm respectively). WaPOR yield values (2.5–2.9 ton/ha) were however lower compared to the AquaCrop simulated yield values and historical yield data (4.6–5.7 and 4.4–5.6 ton/ha respectively). Difference in calculation methodology, possible sources of error in WaPOR conversion calculations and limitations in accuracy caused by cloud coverage when collecting satellite data could be explanations for this. Prior knowledge and accurate allocation of the crop type and parameters used in conversion calculations in WaPOR is therefore of significant influence. From the spatio-temporal variation assessment with WaPOR indicators, a fair uniformity of the water distribution within the irrigation schemes was shown (CV 11–19 %). The beneficial water use (BWU) in the irrigation schemes showed lower values (50–90 % allocated to T) for years when the available water amount was higher, which could be explained by the higher rate of water lost through soil evaporation. Crop water productivity (CWP) values showed higher values (about 0.70 kgDM/m3) when the available water amount was higher, indicating that yield production is sensitive to water-scarce environments. Applying a yield boundary function, representing the best attainable yield in relation to water resource, showed that there is potential to achieve the same yield with less amount of water. There are thus possibilities for improved water productivity in the three irrigation schemes investigated. For future research it is recommended to perform a sensitivity analysis for WaPOR and ground truth with yield data to obtain a better understanding of potential limitations. To obtain more precise site descriptions it is also recommended to ground truth AquaCrop with yield and soil data.