Den afrikanska kontinenten beräknas att drabbas mer än någon annan region av klimat-förändringarnas direkta effekter. Samtidigt är anpassningsmöjligheterna här begränsade och ekonomin särskilt beroende av klimatrelaterade sektorer. Samband mellan ekonomisk svaghet och sårbarhet är relativt kartlagda i det internationella klimatarbetet. Dessa kopplingar belyser inte minst kvinnors utsatta position i utvecklingsregioner, eftersom kvinnor utgör majoriteten av världens fattiga befolkningar. Sårbarhet inför ett förändrat klimat grundas dock inte enbart på ekonomiska och finansiella tillgångar. Traditionella, könsdifferentierade levnadssätt ålägger kvinnor ett särskilt ansvar över hem och familj, medan fördomar om kvinnors olämplighet begränsar deras politiska inflytande. Denna uppsats understryker de implikationer som kön och könsroller ger upphov till, i fråga om anpassningsmöjligheter till försämrade klimatförhållanden och minskad vatten- och mattillgång. / The African continent is reckoned to be the region most affected by direct impacts of climate change. At the same time, here, adaptation possibilities are scarce and the economy particularly dependent on climate-related sectors. International climate research has identified connections between economic weakness and vulnerability. These relations shed light – not the least – on the exposed position of women in developing regions, since women constitute the majority of the world’s poorest populations. Nevertheless, vulnerability due to climate change is not only founded on economic and financial assets. Traditional, gender differentiated ways of living impose certain responsibilities on women for household duties and family life, while prejudices about women’s unsuitability limit their political authority. This essay underlines the implications of gender and gender roles, regarding adaptation possibilities to deteriorated climatic conditions and reduced access to water and food.

En effektiv klimatomställning kräver aktiv inkludering av rättvisa i forskningen och att specificera hur samhällsgrupper särskilt påverkade av klimatomställningen definierar rättvisa. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad människor bosatta på landsbygden upplever är en rättvis klimatomställning samt att förstå vad som krävs för att åstadkomma en rättvis klimatomställning. Fokusgrupper har genomförts och analyserats utifrån olika dimensioner av rättvisa som utgör begreppet rättvis omställning; rättvis fördelning, proceduriell rättvisa, rätt till erkännande, rumslig rättvisa och rättvis bild av landsbygden. Resultatet visar att landsbygdsbor inte upplever rättvisa utifrån någon av dimensionerna och att åtgärder behöver vidtas för att de ska göra det. Vad som krävs är för att åstadkomma rättvisa i klimatomställningen är att beakta och ta hänsyn till landsbygdens skilda förhållanden, att värdera landsbygdens välmående och att prioritera utveckling av landsbygden. Resultaten bidrar också till att utveckla begreppet rättvis omställning. / An effective low-carbon transition requires an active inclusion of justice in research to specify how societal groups especially impacted by the low-carbon transition defines justice. The aim of this essay is to describe what people living in rural areas experience as a just transition and to understand what is required to achieve a just transition. Focus groups have been conducted and analysed through different dimensions of justice that make up a just transition; distributional justice, procedural justice, recognitional justice, spatial justice and a just image of the periphery. The results show that people living in rural areas does not experience justice through any of the dimensions and that action is needed for them to do so. What is required to achieve a just transition is to consider and take into account the different conditions specific to rural areas, to value the wellbeing of rural areas and to prioritize development in rural areas. The results also contribute to develop the concept just transition. / Inkluderande klimatomställning – dialoger om att leva hållbart bortom staden