<p>En ny strandskyddslag träder i kraft den 1 juli 2009. Anledningen till att ett nytt lagförslag har vuxit fram är att det har ansetts finnas brister i nuvarande strandskyddsregler och det har medfört att dagens regler är på väg att urholkas. Stränderna vid kusten och runt de större sjöarna kommer att få ett förstärkt skydd medan lättnader i strandskyddet kan bli aktuellt vid sjöar på landsbygden. Den nya lagen möjliggör en ökad samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen genom att kommunerna kommer att få ansvar för upphävande och dispens från strandskyddet vilket gör att strandskyddsfrågorna blir en naturlig del av den kommunala samhällsplaneringen. Kommunerna ska dessutom i sin översiktsplan utse områden som kommer att bli aktuella för lättnader i strandskyddet på landsbygden. I dagsläget finns ingen vägledning om hur kommunerna ska gå tillväga vid framtagandet av områden. I detta arbete ges ett förslag till en generell metod som kommunerna kan använda sig av för att få fram områden som kan bli aktuella för lättnader i strandskyddet på landsbygden. Metoden består av en översiktlig analys och en fördjupad analys som inom sig rymmer ett flertal kriterier. Metoden tillämpas på Tanums kommun som i stor utsträckning påverkas av den nya lagstiftningen.</p>

En ny strandskyddslag träder i kraft den 1 juli 2009. Anledningen till att ett nytt lagförslag har vuxit fram är att det har ansetts finnas brister i nuvarande strandskyddsregler och det har medfört att dagens regler är på väg att urholkas. Stränderna vid kusten och runt de större sjöarna kommer att få ett förstärkt skydd medan lättnader i strandskyddet kan bli aktuellt vid sjöar på landsbygden. Den nya lagen möjliggör en ökad samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen genom att kommunerna kommer att få ansvar för upphävande och dispens från strandskyddet vilket gör att strandskyddsfrågorna blir en naturlig del av den kommunala samhällsplaneringen. Kommunerna ska dessutom i sin översiktsplan utse områden som kommer att bli aktuella för lättnader i strandskyddet på landsbygden. I dagsläget finns ingen vägledning om hur kommunerna ska gå tillväga vid framtagandet av områden. I detta arbete ges ett förslag till en generell metod som kommunerna kan använda sig av för att få fram områden som kan bli aktuella för lättnader i strandskyddet på landsbygden. Metoden består av en översiktlig analys och en fördjupad analys som inom sig rymmer ett flertal kriterier. Metoden tillämpas på Tanums kommun som i stor utsträckning påverkas av den nya lagstiftningen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det är möjligt att förverkliga drömmar i Torsby eller inte. Anledningen till valet av ämne är Torsby kommuns vision från 2012 som beskriver att det 2020 ska vara möjligt att förverkliga drömmar i Torsby. För att undersöka detta valdes kvalitativa intervjustudier av 14 individer som metod. De individer som intervjuades var antingen boende, utflyttade eller ofta besökande i Torsby centralort. Som komplement till denna studie genomfördes även en mindre analys av hur Torsby kommun valt att kommunicera sin drömvision. Denna kompletterande analys gjordes genom en litteraturstudie där flera webbaserade kommunsidor kontrollerades. Resultatet av denna studie visade att majoriteten av samtliga 14 individers drömmar var möjliga att förverkliga i Torsby. Den visade också att Torsby kommun inte har kommunicerat sin vision om drömmar till boende eller besökare på något distinkt vis. Slutligen slog studien även fast att det är möjligt att kunna leva ett liv med ett stort mervärde i Torsby, även om brister finns. För att öka antalet drömmar som kan förverkligas i Torsby måste kommunen möjliggöra att fler kan studera på en eftergymnasial nivå, utan att behöva flytta i lika stor grad som i nuvarande läge. Kommunen måste enligt majoriteten av respondenterna även öka urvalet av butiker och restauranger för att göra orten än mer attraktiv att vistas inom.

I uppsatsen behandlas begreppet konstnär i glesbygd där författaren har använt sig av en intervjuguide och en biografisk metod. Uppsatsens syfte är att presentera ett urval av konstnärer som en specialstudie. Här hävdas betydelsen som kulturspridare i en landsbygd, vilket konstnärer och amatörer besitter. / To be an artist on the countryside Artists in Lessebo municipality from 1950 to 2007.

<p>I uppsatsen behandlas begreppet konstnär i glesbygd där författaren har använt sig av en</p><p>intervjuguide och en biografisk metod.</p><p>Uppsatsens syfte är att presentera ett urval av konstnärer som en specialstudie.</p><p>Här hävdas betydelsen som kulturspridare i en landsbygd, vilket konstnärer och amatörer</p><p>besitter.</p> / <p>To be an artist on the countryside</p><p>Artists in Lessebo municipality from 1950 to 2007.</p>

Denna studie har som syfte att undersöka på vilket sätt micromobilitet som transportmedel kan bidra med ett komplement till arbetspendlares resvanor i Uppsala kommun, för att gå mot mer hållbara transportvanor. Studien ämnar sig till att undersöka arbetspendlares attityder för micromobilitet eftersom det är ett relativt nytt begrepp, samt vilka förutsättningar som krävs i den fysiska infrastrukturen för att underlätta för arbetspendlare att genomföra en förändring av deras transportvanor. Metoden som har använts för att besvara frågeställningarna är semistrukturerade intervjuer med arbetspendlare från landsbygden i Uppsala kommun. Resultatet visar att kunskapen kring micromobilitet i dagsläget är liten hos de intervjuade arbetspendlarna i åldrarna 33-62 år. De flesta arbetspendlare anser däremot att micromobilitet har potential till att bidra med hållbara transportvanor om rätt förutsättningar ges. Att arbetspendla från landsbygden innebär långa pendlingstider, vilket gör att de flesta strävar efter en minimerad restid. För vissa innebär det att bilanvändningen är nödvändig i somliga fall, framförallt för de som har småbarn hemma. För att micromobilitet ska bli en integrerad del av det övergripande transportnätet krävs det att osäkerheten kring det övervinns. För att det ska uppnås behöver mobilitetshubbarna utformas med ökad säkerhet samt en överkapacitet av fordon som skapar attraktivitet hos användarna.

Det ”alternativa livet” kan ses som en motrörelse till urbanisering, ökad konsumtion och ett allt snabbare tempo i samhället. Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka det alternativa livet. Sex informanter intervjuades om deras upplevelser och uppfattningar av det alternativa livet. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en induktiv tematisk metod. Gemensamt för alla informanter är att de vill leva enkelt utifrån grundläggande behov, leva nära naturen, reducera saker livet som de upplever mindre viktiga, anta utmaningar och få mer tid över för sådant de upplever meningsfullt. Genom reduktion upplever infomanterna en större livskvalité och närvaro i nuet. Kombinationen av individuella faktorer och en vilja att leva mer miljömässigt hållbart kan ses som de stora orsakerna till varför de intervjuade väljer att leva alternativt. Resultaten har tolkats utifrån behovsmässig teori, existentiell psykologi och Antonovskys Känsla av Sammanhang. / The “alternative life” can be described as a counter movement to the urban society, increased consummation and a stressful lifestyle. The aim of this qualitative study is to examine the alternative life on the countryside. Six informants were interviewed about their experiences and views about the alternative life. The data is transcribed and analyzed with an inductive, thematic approach. The informants want to live with more simplicity, intimate with their basic needs, live close to nature, reducing less important things in life, challenging themselves and having more time for things they find meaningful. The informants experience more quality in life and presence in the moment through reduction. The main reasons for the informants to live an “alternative life” are the combination of individual factors and a desire to live more environmentally friendly. The results have been analyzed from behavioral theory, existential psychology and Antovskys “Sense of Coherence”.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Purpose: The purpose of this degree project is to examine the possibilities and challenges that are linked to the construction of housing on the countryside in Sweden. Building permits, travel options, environmental solutions and the style of houses being built on the countryside have been reviewed. Method: Research of previous studies conducted in the field has been used. A case study has been conducted in collaboration with the company Reinhold Gustafsson Förvaltning AB, where the area of Ottebro village 30 km from Eskilstuna has been examined and visited. Interviews, elevation drawings and 3D- images were made to further improve the study. Results: Getting a building permit on the countryside poses many challenges, for instance, areas without detailed development plan or forest and agricultural land can face great difficulties. Two environmental solutions that are well adjusted to the countyside are solar roofs and passive houses, which is also is in line with our findings in this study. When discussing the potential changes, the historic characheristics of the countryside has been taken in to consideration, to better match the proposed house of the study with the area of Ottebro village. Different suggestions that have been made, to make the travel options better in the area. Conclusions: Difficulties with building permits on the countryside is mostly due to lack of a detailed development plan, which is a regular occurrence areas that are mainly forest and agricultural land, contain cultural and historical findings or are experiencing unclarities with the building committee. Solar roofs and passive houses can be a viable solution for Ottebro village. It is beneficial for the area to mix modern and rustic type of houses. Demand controlled traffic, carpooling, car pools are sustainable options for Ottebro village.

Denna studie har för avsikt att undersöka begreppet platsidentitet i relation till vad personer boende i Fellingsbro förknippar med sina liv. Syftet med studien är att undersöka vad personer i Fellingsbro förknippar med sina liv ur ett nutida och historiskt perspektiv samt om, och i så fall hur, personernas platsidentiteter har förändrats mellan 1970-talet till idag 2021.Begreppet platsidentitet har många olika definitioner. Platsidentitet kan förstås som dels baserad på platsens identitet, dels baserad på personernas identitet kopplat till platsen. Den här studien utgår från personers identitet kopplat till platsen men definitionen har även fått en egen prägel för att passa just den här studien. Det är vad personer förknippar och har förknippat med sitt liv, och därmed deras identitet i Fellingsbro, som är fokus i den här studien.Studiens empiriska undersökning är baserad på en flermetodsforskning där kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer har kompletterat varandra. Enkätundersökningen låg till grund för avgränsningar i studien och intervjuerna gav fördjupad information om de olika teman som uppstod genom enkäten.Vidare är studiens slutsatser att de respondenter som har deltagit i denna studie har annorlunda platsidentiteter idag i jämförelse med vad de hade under 1970-talet. Respondenternas förändrade identiteter kan förstås genom ortens fysiska förändring, rörelsemönster och känsla för platsen. Dessa förändringar mynnar ut i att en majoritet av respondenterna idag ser andra orter som mer viktiga i sina liv än vad de var på 1970-talet. Samtidigt som respondenterna idag associerar sammanhållningen i Fellingsbro med de närmsta grannarna snarare än med Fellingsbro i stort som de i högre grad gjorde under 1970-talet.