Given the tremendous importance of water supply and sanitation (WSS) on health and welfare, the purpose of this thesis was to suggest a design of a sustainable WSS system for a rural village in the sub-Andean Amazon of Northern Peru. WSS planning and intervention in the developing world have traditionally been characterized by large failures, and to understand the related problems, this work was initiated with a literature review on the topic. The review resulted in the development of a planning support, containing eight stages ranging from project identification to project realization. Within this thesis, the first four stages were implemented, including an in-field WSS situation assessment and a screening of suitable technical options. The in-field assessment contained a general fact collection, an inventory where about a fifth of the households in the village was visited and interviewed, and a water quality analysis. An analysis of the assessment findings resulted in the identification of the WSS components requiring intervention. Thereafter followed a screening of suitable technologies, and based on the results from the analysis, a selection of interesting options was done. Selected options were reviewed and evaluated according to a set of sustainability criteria. A majority of the households in the village had standpipes on their premises, delivering untreated water from an unprotected creek outside the village. Apart from surface water, rainwater and water from an open spring were also used in the village. The water analysis revealed that surface water contained elevated levels of bacteria, whereas the spring water was clean. Contaminated water remained contaminated after household treatment (boiling), indicative of poor handling. Water treatment with solar disinfection (SODIS) proved to be effective. The sanitary situation was not satisfactory; almost all households had unimproved pit latrines that could not ensure a hygienic separation of excreta, and open defecation was also practiced. Greywater, resulting from showering and cloth-washing under the standpipe, was at best diverted away from the premises by small drains, but often not managed at all. Stormwater created unhygienic conditions on both private premises and in communal areas during the rainy season; the management situation was similar to that of greywater. Solid waste was not officially managed and even though many of the households had designated a collection site, waste was commonly seen all over the premises. The selected technologies were mainly inexpensive such that could be constructed, operated and managed by the community itself. From the assessment it also became clear that the WSS situation could be considerably improved by behavior change. Following the developed planning support; with the finalization of this thesis, the next step would be to present the results from the screening and evaluation of technologies to the villagers, for them to decide which options to proceed with. / Debido a la gran importancia del agua potable y saneamiento (APS) para la salud y el bienestar, el objetivo de este proyecto fue proponer un sistema APS, adecuado y sostenible, para una aldea rural en la selva Amazónica en el norte de Perú. Tradicionalmente, la planificación y el diseño de APS en el mundo en desarrollo han sido caracterizados por fallos grandes, y para comprender los problemas, este trabajo comenzó con un estudio amplio sobre el tema. El estudio resultó en un apoyo de planificación, que contiene ocho etapas que van desde la identificación de un proyecto a la realización del proyecto, y fue empleado para la orientación en el trabajo posterior. Dentro de esta tesis, las primeras cuatro etapas se llevaron a cabo, incluyendo una evaluación de la situación APS en campo y un examen de las opciones técnicas adecuadas. El trabajo de campo incluía una colección de datos, un inventario, en el que una quinta parte de los hogares en el pueblo fue visitada y entrevistada, y un análisis del agua. Un análisis de los resultados del trabajo de campo resultó en la identificación de los componentes de APS que requieren una intervención. Después siguió un examen de tecnologías adecuadas, y con base en los resultados del análisis se hizo una selección de opciones interesantes. Las opciones seleccionadas fueron revisadas y evaluadas de acuerdo a un conjunto de criterios de sostenibilidad. En la mayoría de los hogares del pueblo había una pileta en sus parcelas, entregando agua no tratada de una quebrada sin protección, a fuera del pueblo. Aparte de las aguas superficiales, habían aguas de lluvia y de una fuente abierta. El análisis del agua mostraba niveles elevados de contaminación bacteriológica en las aguas superficiales, mientras que el agua de la fuente abierta era limpia. El tratamiento del agua con la desinfección solar fue demostrado ser eficaz. La situación sanitaria no era satisfactoria – casi todos los hogares tenían letrinas de foso, que no podían asegurar una separación higiénica de la excreta, y la práctica de defecación al aire libre también se veía. Aguas grises, resultante del lavado de ropa y el baño de personas debajo de la pileta, en el mejor de los casos estaban desviando de las parcelas, pero a menudo no estaban tratando. Durante las épocas de lluvia, había bastantes problemas con el agua de escorrentía, creando las condiciones antihigiénicas, y el manejo de la situación era la misma que la de las aguas grises. Los residuos sólidos no estaban oficialmente manejados y aunque muchos de los hogares habían designado un lugar especial en el patio para su recolección, eran comúnmente vistos en todas las parcelas. Las tecnologías seleccionadas fueron tales que podrían ser financiadas, construidas, operadas y administradas por la propia comunidad. La evaluación reveló que la situación también podría mejorar considerablemente con un cambio de conducta. A la finalización de este proyecto, la siguiente etapa, de acuerdo con el apoyo de la planificación, sería devolver la evaluación de las opciones seleccionadas a los habitantes del pueblo, y dejar a ellos decidan con cuales opciones quieren proceder. / Dricksvatten och sanitet (DVS) är extremt viktigt för hälsa och välfärd, både för individen och för samhället i stort. Syftet med detta examensarbete var därför att föreslå en utformning av ett hållbart DVS-system för en by i sub-andinska Amazonas i norra Peru. DVS-planering och -projektering har traditionellt karakteriserats utav stora misslyckanden, och för att förstå denna problematik så inleddes arbetet med en översiktlig studie i ämnet. Detta resulterade i att ett vägledande planeringsstöd utvecklades, bestående av åtta steg som sträcker sig från problemidentifikation till projektrealisering. Inom ramen för detta arbete ingick de fyra första stegen, vilket inkluderade en fältundersökning av DVS-situationen i byn och en genomgång av lämpliga tekniska alternativ. Fältundersökningen innefattande en allmän faktainsamling, en inventering där en femtedel av byns hushåll besöktes och intervjuades, och en vattenanalys. Resultaten från fältundersökning sammanfattades och ett antal DVS-punkter identifierades som i behov av åtgärder. I teknikgenomgången användes resultaten från fältundersökning som grund för urvalet av intressanta alternativ, vilka sedan utvärderades utifrån en uppsättning hållbarhetskriterier. Majoriteten av hushållen i byn hade en vattenkran på sina ägor, och vattnet levererades obehandlat från ett oskyddat vattendrag utanför byn. Förutom ytvatten så använde man även regnvatten och vatten från en öppen källa. Vattenanalysen visade att ytvattnet var starkt förorenat av bakterier, medan källvattnet visade sig vara rent. Förorenat vatten förblev förorenat även efter att hushållen behandlat det (genom kokning), vilket tyder på dålig efterhantering. Soldisinfektion (SODIS) visade sig vara en effektiv reningsmetod. Den sanitära situationen var otillfredsställande – nästan alla hushåll använde sig av oförbättrade grävda latriner och även tarmtömning i det fria praktiserades. BDT-vatten, från dusch och tvätt under vattenkranen, var som bäst avlett från ägorna med enkla fåror, men oftast inte alls hanterat. Under regnperioden orsakade dagvatten ohygieniska förhållanden och hanteringen var liknande den för BDT-vattnet. Det fanns ingen officiell sophantering och även om många hushåll avsatt en speciell plats på gården för insamling så var nedskräpningen omfattande. Utvalda tekniker var främst sådana som skulle kunna bekostas, konstrueras, drivas och skötas av samhället själv. I fältundersökningen framkom det också att situationen skulle kunna förbättras avsevärt genom beteendeändringar. I och med avslutningen av detta arbete är nästa steg att, i enlighet med planeringsstödet, presentera resultaten från utvärderingen av de tekniska alternativen för invånarna i byn, och låta dem besluta om vilka som de vill gå vidare med.

The purpose of this study is to look in to how microfinance through the VSLAmodel has affected life circumstances of women in rural parts of Uganda. The study also examines whether participation in VSLA-groups leads to empowerment. The results have been derived from qualitative fieldwork, based on semi-structured interviews. Women from the Ugandan districts of Kayunga and Masaka have been interviewed about their experiences of participating in VSLA-groups. The theoretical framework consists of a liberal as well as a postcolonial feminist theorization. The study subject is analyzed by using Martha Nussbaum’s Capabilities Approach and Gayatri Chakravorty Spivak’s thoughts on the subaltern. The Uganda National Farmers Federation (UNFFE) started working with financial inclusion in 2010 and in 2014 they implemented the Human Rights Based Approach (HRBA) in their work. It is found in this study that the VSLA-groups who operates guided by the Human Rights Based Approach, have had a positive effect on the life conditions of the interviewed women. The socioeconomic effects have been positive, the women have greater control over their life circumstances and the VSLA-groups have proved empowering. / I denna studies granskas en typ av mikrofinansmodell, Village Savings and Loan Associations (VSLA) och dess påverkan på kvinnor på Ugandas landsbygds livsomständigheter. Den undersöker också om deltagande i VSLA-verksamhet leder till empowerment. Studiens resultat bygger på fältarbete bestående av kvalitativa undersökningar. Kvinnor från de ugandiska distrikten Kayunga och Masaka har deltagit i semistrukturerade intervjuer där de berättat om sina upplevelser av att vara med i en VSLA-grupp. Det teoretiska ramverket har en liberal såväl som postkolonial feministisk utgångspunkt. Uppsatsens frågeställningar analyseras genom Martha Nussbaums Capabilities Approach och Gayatri Chakravorty Spivaks tankar om den subalterna. Uganda National Farmers Federation (UNFFE) började arbeta med finansiell inkludering 2010 och 2014 implementerade de Human Rights Based Approach (HRBA) i sitt arbete. Denna studie finner att VSLA-grupper, vilka arbetar med hjälp av HRBA har en positiv effekt på de intervjuade kvinnornas livsomständigheter. De socioekonomiska effekterna har varit positiva, kvinnorna har fått större kontroll över sina förhållanden och VSLA-grupperna har haft en empowering effekt.

This study examines social worker’s work with domestic violence in rural municipalities in Sweden. Domestic violence is a widespread problem that occurs everywhere in society and the social services (Socialtjänsten) have a great responsibility in supporting the victims of domestic abuse. Despite this, there is little research on the social services work with domestic violence in rural areas from a Swedish perspective. Studies shows that the context of the countryside created other conditions for both victims of domestic abuse and for the professionals who offers support. The aim of this study is to explore what the social services' work with domestic violence looks like in rural Sweden. The author has conducted a qualitative study, in which eight social workers from five different rural municipalities have been interviewed with semi-structured interviews. Through thematic analysis three themes emerged from the interviews, Closeness, Distance and Small Scale & Resources. The results have been analyzed through/with the KAIMeR theory. The results show how long distances, small population, closeness to each other within the work team, few cases, accessibility and lack of anonymity are recurring elements that shape the everyday work of social workers. The social workers ability to adapt to these rural conditions, and the supportive work from colleagues, enables them to meet the needs of victims of domestic abuse. The conclusion is that the countryside brings unique conditions for social workers and the social services work with domestic violence. Some factors that impact the work are the same as in urban areas, while other parts of the work seem uniquely shaped by the countryside as an environment. These rural conditions seem to depend on both environmental or societal factors and the author concludes that more studies are needed in the future. / Denna studie undersöker socialarbetare inom socialtjänstens arbete med våld i nära relationer i landsbygdskommuner. Våld i nära relationer är ett utbrett samhällsproblem som sker överallt i det svenska samhället. Socialtjänsten har ett stort ansvar i att stötta och hjälpa de människor som utsätts för våld. Trots detta finns det begränsat med forskning om socialtjänstens arbete med våld i nära relationer på landsbygden i Sverige. Forskning visar på att landsbygdskontexten för med sig andra villkor både för våldsutsatta att hantera våldet och för de yrkesverksamma som erbjuder stöd. Denna studie frågar sig därför hur socialtjänstens arbete med våld i nära relationer ser ut på den svenska landsbygden. Författaren har utfört en kvalitativ studie, där åtta semistrukturerade intervjuer har utförts med socialarbetare och chefer från fem olika landsbygdskommuner. Med tematisk analys har intervjuerna tematiserats in i tre teman, Närhet, Avstånd och Småskalighet & Resurser. Materialet har sedan analyserats utifrån KAIMeR teorin. Resultatet visar på hur långa avstånd, liten befolkningsmängd, närhet till varandra inom arbetslaget, få ärenden, tillgänglighet och bristande anonymitet är återkommande element som formar socialarbetares vardagliga arbete. Socialarbetares förmåga att anpassa sig efter landsbygdens villkor och stöttande arbetskollegor möjliggör för dem att möta våldsutsattas behov. Slutsatsen är landsbygden för med sig unika villkor till socialarbetare och socialtjänstens arbete med våld i nära relationer. Vissa faktorer som har en inverkan på arbetet är densamma som i urbana miljöer medan andra delar av arbetet verkar unikt format av landsbygden som miljö. Förutsättningarna i landsbygden verkar bero på både miljö och samhälleliga faktorer som författaren menar skulle behöva utforskas mer i framtiden.

Today, sub-Saharan Africa accounts for 75% of the world population without access to electricity which corresponds to over 500 million people. One strategy to reduce this number and provide access to electricity for more people, is to install mini-grids. The installment of those is currently in progress in Kenya, and this study put focus on the socio-economic benefits families’ experiences when connecting to a mini-grid. By using a literature review to get a socio-technical perspective, and a case study to investigate the situation in the rural communities of Kenya, several findings were discovered. Some benefits identified are that people felt more included in the society by getting access to information (with radio or TV), a possibility to raise the household income (by starting a business using electricity), and a more favorable study environment at home (thanks to electric lights). This, (among other findings), were visualized using personas, to represent the inhabitants in the counties of interest. Lastly, a discussion about sustainable development is included to explain what it means on a bigger scale if households are electrified. / Idag lever 75 % av världens befolkning utan tillgång till elektricitet is subsahariska Afrika, vilket motsvarar över 500 miljoner människor. En strategi för att ge fler tillgång till elektricitet är att installera så kallade mini-grids. Flera projekt där sådana installeras finns i Kenya och denna studie har som mål att undersöka de socio-ekonomiska effekter som uppkommer när familjer ute på landsbygden börjar använda dessa småskaliga energidistribueringsstationer. En litteraturstudie gjordes för att få ett socio-tekniskt perspektiv på dessa system och efter det gjordes en fallstudie för att få en uppfattning om hur situationen med elektrifiering på landsbygden ser ut just nu. Resultatet blev att vissa av de familjer som valde att ansluta sig till ett fristående elnät kände sig mer inkluderade i samhället, eftersom de nu kan få information genom radio eller TV. Dessutom har de bättre möjligheter att höja sin inkomst genom att starta ett mikro-företag tack vare elektriciteten. En ytterligare upptäckt var att de som behöver studera hemifrån får lättare att göra just det tack vare elektrisk belysning inomhus. Dessa fördelar (bland andra) visualiserades med hjälp av personas, vilket är en grupp fiktiva karaktärer som representerar invånarna i de kommuner som var inkluderade i studien. Slutligen diskuterades relationen mellan de socio-ekonomiska fördelarna och en hållbar utveckling för att sätta fingret på hur samhällen kan bli mer hållbara, om tillgång till pålitlig eldistribution finns för invånarna.

I detta examensarbete utreds förutsättningarna för solcellsdriven belysning som belysningsalternativ för gång- och cykelvägar på landsbygden. Det finns gång- och cykelvägar i landsbygden som sällan trafikeras, detta gör att kommuner och vägföreningar lämnar dem utan belysning. Därför är det önskvärt att kunna erbjuda en belysningsteknik som har noll elkostnader och ingen kabeldragning. Studiens hypotes var att solcellsdriven belysningsanläggningar kan rekommenderas som gatubelysning för gång- och cykelvägar på landsbygden. Resultaten visar att Sveriges låga solinstrålning är den största utmaningen för att öka investeringsviljan hos kommuner och vägföreningar. För att öka energibesparing hos solcellsdriven belysning behövs därför avancerad närvarostyrd teknik. Tidigare installerad solcellsbelysning har visat positiv resultat. Resultaten visar också att belysningsanläggning med närvarostyrd solcellsbelysning kan ge en ekonomisk besparing på upptill 58 % jämfört med en nätansluten LED-belysning. Besparingen varierar beroende typ av solcellsbelysning som används i belysningsanläggningen. Solcellsdriven belysningsteknik minskar också koldioxidutsläpp. / In this thesis the solar-powered lightning are investigated as lightning options forwalk and cycle paths in countryside. Rarely used walk and bicycle paths in thecountryside are left without lighting by municipalities and roads associations.Therefore, it is desirable to offer a lightning technology that has zero electricitycosts and no cable routing. The study’s hypothesis was that solar-powered lightning installations can be recommendedas street lightning for walk and cycle paths in the countryside. resultsshow that solar radiation in Sweden is low which makes it difficult for Sweden’smunicipalities and associations willing to invest. To increase energy savings insolar lighting system, advanced presence-controlled technology is needed. The results show that presence-controlled solar lightning can provide an economicalsaving of 58 % compared to a LED network connected lightning. The savingvary depending on the type of solar lightning used. Solar LED street lighting technologyalso reduces carbon dioxide emissions.

Electrification of isolated rural areas in developing countries is a key action for the total eradication of energy poverty. A growing number of authors argue that this electrification should be done with distributed energy systems that combine different renewable energy sources, rather than trying to reach these communities with grid extensions. This is evidenced by numerous projects that have been carried out over the last years in different developing countries with different needs, climatic conditions and resources. These projects have very scarce resources and therefore need to be optimised. To do so, it would be very important to standardise their design, but this is very difficult as there are many variables involved. One of the most common design decisions that remains to be standardised is the question: What is the best way to bring the electricity supply to all the houses in the rural area being electrified? This Master Thesis has worked on solving this question by developing a prefeasibility tool which includes a mathematical model of the energy dispatch which minimizes the OPEX, a function which calculates the CAPEX and a final function which obtains the LCOE of the system by using the outputs of the forementioned model and tool. The tool has been implemented into the programming language Julia. Some of the parameters that need to be input to the model are the number of households, geographical distances between households, types of cables, transformers, generation technologies installed powers, among others. Besides, once the tool has been developed a series of tryouts and analysis have been carried out to confirm the robustness of the tool as well as to learn more about the behaviour of the costs structure. By carrying out the analysis of the results, the tool has successfully proven its validity. Moreover, a sensitivity analysis has been carried out to answer questions like which is the cheapest option, keeping a household isolated from the clusters or creating a stand-alone system for it? To sum up, as it has been said, this thesis has tried to answer the question settled previously with the aim of creating a useful and standard tool that could help other similar projects in their decision-making processes. / Elektrifiering av isolerade landsbygdsområden i utvecklingsländer är en nyckelåtgärd för att totalt utrota energifattigdomen. Ett växande antal författare hävdar att denna elektrifiering bör göras med distribuerade energisystem som kombinerar olika förnybara energikällor, snarare än att försöka nå dessa samhällen med nätutbyggnader. Det vittnar om ett flertal projekt som har genomförts under de senaste åren i olika utvecklingsländer med olika behov, klimatförhållanden och resurser. Dessa projekt har mycket knappa resurser och behöver därför optimeras. För att göra det skulle det vara mycket viktigt att standardisera deras design, men detta är mycket svårt eftersom det finns många variabler inblandade. Ett av de vanligaste designbesluten som återstår att standardisera är frågan: Vad är det bästa sättet att få elförsörjningen till alla hus på landsbygden som elektrifieras? Denna masteruppsats har arbetat med att lösa denna fråga genom att utveckla ett prefeasibility-verktyg som inkluderar en matematisk modell av energisändningen som minimerar OPEX, en funktion som beräknar CAPEX och en slutlig funktion som erhåller LCOE för systemet genom att använda utdata från den tidigare nämnda modellen och verktyget. Verktyget har implementerats i programmeringsspråket Julia. Några av parametrarna som behöver matas in i modellen är bland annat antalet hushåll, geografiska avstånd mellan hushållen, typer av kablar, transformatorer, genereringsteknik installerad kraft. När verktyget har utvecklats har dessutom en serie tester och analyser genomförts för att bekräfta verktygets robusthet samt för att lära sig mer om hur kostnadsstrukturen fungerar. Genom att genomföra analysen av resultaten har verktyget framgångsrikt bevisat sin giltighet. Dessutom har en känslighetsanalys genomförts för att svara på frågor som vilket år det billigaste alternativet, hålla ett hushåll isolerat från klustren eller skapa ett fristående system för det? Sammanfattningsvis, som det har sagts, har denna avhandling försökt besvara den tidigare ställda frågan i syfte att skapa ett användbart och standardverktyg som skulle kunna hjälpa andra liknande projekt i deras beslutsprocesser.