Målsättningen är att Luleå kommun ska ha 100 000 nya invånare år 2040, varav 78 500 invånare bor i staden. Visionerna för framtiden är en stad som växer och utvecklas med fler bostäder som byggs i stadsbygden och på landsbygden. Syftet med undersökningen är hur ska det bli möjligt med fler bostäder i bygden/byn Avan, hur tänker invånarna kring att bo i lägenheter i framtiden. Bostadsrätter är det som de äldre föredrar i undersökningen. Vilket öppnar upp för nya möjligheter till att villor blir tillgängliga till yngre och barnfamiljer samt för kooperativa gemenskapsboenden genom att invånarna är villiga att göra investeringar med egna pengar. Målet är ett klimatsmartboende med lägenheter i olika storlekar som bygger på hållbart och återbrukat byggmaterial med minskade koldioxidutsläpp inför år 2045 har Sverige ett klimatmål med att inte ha några nettoutsläpp i atmosfären. När man har jämfört olika material på platta på mark som visar att klimatvänlig betong har lägre koldioxidutsläpp i miljön på 45 kg mot Koljern/Hasopor har 55 kg. KL-trä är ett material som används som bjälklag, väggar och tak och har en lägre klimatpåverkan på miljön eftersom materialet binder koldioxid under hela sin livstid. Cellosa är ett av de material för isolering som visar lägre koldioxidutsläpp jämfört mot cellplast, mineralull, stenull. Studien visar att elanvändning via solenergi och vätgas visar att det är möjligt att använda i Norrbotten för uppvärmning av villa och varför inte använda det för uppvärmning av lägenheter.

This study will provide background information about the region of Bangladesh,more specifically the coastal rural area of Bangladesh. This region has due to theglobal warming become a very disaster-prone region where disaster resilience workhas become increasingly relevant. Displacement of the rural coastal population dueto disasters is an ongoing issue in Bangladesh which inhibits the large urbanization the capital city, Dhaka faces. This has increased the need of housing which has stimulated the brick industry that has increased its contribution to BangladeshGDP the last years. Though the brick industry has traditionally been dominated by environmentally unfriendly methods that has caused deforestation and severe air pollution contributing to the cause of its demand creating a negative feedbackloop. This study will analyse four different building materials including the tradition alone by collecting data, creating analyse models and discussing them to find a more financial, environmental and technical suitable alternative to respondto the current situation to try turn the tide focusing on the rural coastal areas of Bangladesh.

Projektet är baserat i dem Södra delarna av Södertälje Kommuns landsbygd. Projektet är utvecklat från ett grupparbete som ligger till grunden för all analys. Farstanäs är en plats med fler hundra års historia och här har jag skapat en Folkhögskola tillsammans med ett Holkets Hus. Platsen tillhör en gammal mjölkgård, som består av fem lador och ett torg i mitten av dessa. På torget har jag gjort ett tillägg av ett stort växthus och i en av ladorna bedriver folkhögskolan sin verksamhet. / A project based in the rural parts of Södertälje municipality.  Further developed from a group project. Farstanäs is a place dating back a few houndred years, and here I have designed a school along with a Folkets Hus focused on cultivation. The project consists of the barns from an old milk farm and the square between these barns now consisting of a big greenhouse, together creating a Folkhögskola and a Folkets Hus.

Denna studie syftar till att undersöka hur pedagoger på landsbygdsförskolor beskriver att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt hur de upplever att de arbetar med att inkludera barnen i behov av särskilt stöd i resterande barngrupp. Detta har undersökts genom semistrukturerade intervjuer med två förskollärare och en specialpedagog placerade på tre landsbygdsförskolor utspridda i Sverige. Resultatet har analyserats utifrån Braun och Clarkes (2006) tematiska analys med hjälp av Nilholms (2020) tre perspektiv: det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet samt dilemmaperspektivet, vilka alla kan ses på olika vis i pedagogernas svar.  Resultatet visar att det enligt respondenterna finns flera olika fungerande sätt att arbeta med barn i behov av särskilt stöd och att begreppet barn i behov av särskilt stöd upplevs som svårdefinierat. Pedagogerna beskriver att hjälpmedel i form av exempelvis tecken som stöd (TAKK), bildstöd och timer underlättar för hela barngruppen. Det har även framkommit att respondenterna upplever att det går att inkludera barn på olika vis, utan att behöva tvinga de att sitta kvar i exempelvis samlingen.  Slutsatsen är att pedagogerna upplever att det finns fler än ett fungerande sätt att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Det påverkas dels av vilket behov av stöd som finns, dels vilket stöd och vilka förutsättningar förskolan får från specialpedagog och rektor. Det framkommer även att barn anses inkluderas på olika vis samt att definitionen barn i behov av särskilt stöd är oklar.

The aim of this thesis is to study the intersection of rural areas, ageing and care. It is  based on interviews with elderly and caregivers carried out in the municipality of Heby in the middle of Sweden. Care is given a broad definition and includes help with many daily activities given by family members, the public sector, the private sector, voluntary organisations and neighbours. The studied rural area is described as filled with care, as there exist people with care needs and caregivers from several sectors. Together the elderly and their caregivers create a landscape of care which they strive to describe as characterized by mutual dependency and carefulness, as well as created between formal and informal relationships. The different care givers are dependent on, complement and sometimes exclude each other. With an increasing trend with ageing in place, the own home is becoming more Important for the rural aged. This creates special careneeds, and reshapes the home physically and gives it and the local community a specific meaning. The own home and its surroundings are seen as consisting of physical features, social relationships and memories of the lived life. The own home is both seen as a place where the elderly can be independent and as a place where they are dependent, which defines the home as a contradictory place. The study wants to contribute to a more developed theoretical understanding of the rural with an age and care perspective. Above all it is stressed that the rural is filled with care relations. Also it is stated that the elderly live in a constantly changing rural society and that the rural is placed between a material and social understanding respectively between the concepts of periphery and center.

Syftet med studien är att undersöka hur coronapandemin påverkat människors boendepreferenser, vilka effekter det fått på intresset för att bo på landsbygden och om trenden för en ny grön våg uppstått, likt den på 1970-talet. Detta för att erhålla ett bredare perspektiv på hur pandemin påverkat samhället, med utgångspunkt i betydelsen av hemmets egenskaper och närmiljö. Studien besvarar följande frågor: ● Hur har boendepreferenserna i Värmland förändrats under coronapandemin? ● Har coronapandemin blivit ett startskott för en ny utflyttningstrend till landsbygden, likt den gröna vågen som inträffade under 1970-talet? Studien grundar sig primärt i en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning riktad till urvalsgruppen Värmlandsbor över 18 år, för att undersöka frågeställningarna. Den bygger dessutom på en sekundäranalys av kommentarer till P4 Värmland Sveriges Radios Facebookinlägg om varför folk väljer att bo kvar på glesbygden. Perioden som studerats har avgränsats till åren 2020 och 2021. Utifrån studiens presenterade litteraturbakgrund visar analysen av det empiriska materialet påökad attraktivitet för landsbygden och mindre orter. Större boyta har efterfrågats i högre grad under pandemiåren än tidigare. Även betydelsen av närhet till natur- och grönområden samt tillgång till trädgård, uteplats eller balkong har ökat betydligt under coronapandemin, jämfört med innan. Samtidigt har viljan att bo citynära sjunkit. Under 1970-talets gröna våg var politiken det främsta motivet till utflyttning till landsbygden. Idag är det snarare längtan till naturen och lugnet som ligger bakom, men också att flytta närmare familj och vänner som redan bor där. Dessutom har intresset för odling ökat under pandemin, vilket delvis lockar till ett liv på landsbygden. Det finns även en trygghetsfaktor i att odla sin egen mat och vara självförsörjande i osäkra tider, såsom under coronapandemin. Övergången till distansarbete har för många gjort det möjligt att ta steget att flytta till landsbygden, eftersom arbetsplatsen inte längre kräver fysisk närvaro i samma utsträckning som innan pandemin. Det har dessutom visat sig att majoriteten vill fortsätta arbeta hemifrån i viss mån i även i framtiden. Det är dock för tidigt att säga om trenden kommer bestå. / The purpose of this study is to investigate how the corona pandemic has affected people's housing preferences, how it has affected the interest in living in rural areas and whether the trend for a new green wave has emerged, similar to the one that occurred in the 1970s. This to obtain a broader perspective on how the pandemic has affected society, based on the valuation of different characteristics of homes and their local environment. This study has answered the following questions: ● How housing preferences in Värmland have changed during the corona pandemic? ● Has the corona pandemic become the starting point for a new emigration trend to rural areas, like the green wave that occurred in the 1970s? The study is primarily based on a quantitative method in the form of an internet-based survey aimed at the selection group of residents in Värmland over the age of 18, to investigate the research questions. The study is also based on a secondary analysis of comments to a Facebook post published by the Swedish radio channel P4 Värmland Sveriges Radio about why people choose to stay in rural areas. The examined period has been limited to the years 2020 and 2021. Based on what is presented in the literature background, the analysis of the empirical material shows increased attractiveness for rural areas and smaller towns. Larger living space has been in greater demand during the pandemic years than before. The importance of closeness to nature and green areas as well as access to garden, patio or balcony increased significantly during the corona pandemic, compared with before. At the same time, the desire to live close to a city has declined. During the green wave of the 1970s, political motives were the main reason for moving to rural areas. Today, it is rather the longing for nature and tranquillity that lies behind the decision, but also to move closer to family and friends who already live there. Moreover, the interest in cultivation has increased during the pandemic, which in part attracts people to the countryside. In addition, there is a security factor in growing your own food and being selfsufficient during uncertain times, such as during the corona pandemic. The transition to teleworking has made it easier for people to take the step of moving to rural areas, as many workplaces no longer require physical presence to the same extent as before the pandemic. Besides, the majority want to continue working from home to some extent in the future as well. However, it is too early to say whether the trend will continue.

En effektiv klimatomställning kräver aktiv inkludering av rättvisa i forskningen och att specificera hur samhällsgrupper särskilt påverkade av klimatomställningen definierar rättvisa. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad människor bosatta på landsbygden upplever är en rättvis klimatomställning samt att förstå vad som krävs för att åstadkomma en rättvis klimatomställning. Fokusgrupper har genomförts och analyserats utifrån olika dimensioner av rättvisa som utgör begreppet rättvis omställning; rättvis fördelning, proceduriell rättvisa, rätt till erkännande, rumslig rättvisa och rättvis bild av landsbygden. Resultatet visar att landsbygdsbor inte upplever rättvisa utifrån någon av dimensionerna och att åtgärder behöver vidtas för att de ska göra det. Vad som krävs är för att åstadkomma rättvisa i klimatomställningen är att beakta och ta hänsyn till landsbygdens skilda förhållanden, att värdera landsbygdens välmående och att prioritera utveckling av landsbygden. Resultaten bidrar också till att utveckla begreppet rättvis omställning. / An effective low-carbon transition requires an active inclusion of justice in research to specify how societal groups especially impacted by the low-carbon transition defines justice. The aim of this essay is to describe what people living in rural areas experience as a just transition and to understand what is required to achieve a just transition. Focus groups have been conducted and analysed through different dimensions of justice that make up a just transition; distributional justice, procedural justice, recognitional justice, spatial justice and a just image of the periphery. The results show that people living in rural areas does not experience justice through any of the dimensions and that action is needed for them to do so. What is required to achieve a just transition is to consider and take into account the different conditions specific to rural areas, to value the wellbeing of rural areas and to prioritize development in rural areas. The results also contribute to develop the concept just transition. / Inkluderande klimatomställning – dialoger om att leva hållbart bortom staden

Landsbygderna är en stor del av vårt samhälle och en resurs som kan bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Dock finns det rådande problem på landsbygderna som bland annat nedläggning av skolor och minskad kollektivtrafik. På senare tid har det börjat komma positiva initiativ på landsbygderna.  Arbetet syftar till att inspirera om landsbygd och samhälle genom att peka på positiva initiativ men också belysa de problem och hinder som finns på landsbygden. Arbetet genomförs i form av intervjuer och en fallstudie med tre stycken landsbygdsprojekt. I fallstudien undersöktes olika projekt och processer som ligger i tiden och hur de kan skapa en mer levande landsbygd. Resultatet visar att positiva initiativ tillsammans med processerna som ligger i tiden kan bidra till mer levande landsbygder. Landsbygdsprojekten i fallstuiden tillsammans med intervjuerna visar att det finns potential för hållbar samhällsutveckling på landsbygden. Resultatet visar också att de tre hållbarhetsdimensionerna berörs i de olika landsbygdsprojekten.  Slutsatserna som dragits baseras på det framkomna resultatet av både fallstudien och intervjuerna. Utifrån arbetet går det se att det finns flera faktorer såsom synergier, entreprenörskap och gräsrotsinnovationer som påverkar landsbygden positivt men också vad som kan bidra till en mer levande landsbygd. / The countryside is an important part of our society and a resource that can contribute to long-term sustainable development. However, there are prevailing problems in rural areas such as the closure of schools and reduced public transport. In recent times, there have been positive initiatives in rural areas.  The work aims to inspire about the countryside and society by pointing to positive initiatives but also highlighting the problems and obstacles that exist in the countryside. The work is carries out in the form of interviews and a case study with three rural projects. The case study examined various projects and processes that are in time and how they can creare a more vibrant countryside.  The results showed that positive initiatives together with the processes that lie in time can contribute to a more vibrant rural area. The rural projects in the case study together with the interviews show that there is potential for sustainable dimensions are affected in the various rural projects.  The conclusions drawn are based on the results obtained from both the case study and the interviews. Based on the work, it can be seen that there are several factors such as synergies, entrepreneurship and grassroots innovation that affect the countryside positively but also what can contribute to more vibrant countryside.

Based on the fact that accessibility in rural areas relies heavily on car traffic, call-driven traffic has been used in different regions to improve public transport usage in rural areas, while it has been difficult to maintain due to high maintenance and long waiting time. Over the past decade, a new demand response transit (DRT) service came into light, which combines with new technologies to provide a more attractive and efficient transport service. Now the Public Transport Authorities have the vision to change this situation of call-driven traffic. In this project, Södertälje and Nykvarn rural area was chosen to be the pilot area of the new DRT service, where a network algorithm was designed to support the routing choices of the new mobility service. The objective of the network algorithm is to achieve an optimal route based on the cost function i.e. operational cost and passengers’ ride time. In addition, the network algorithm is able to test different scenarios, in which user-friendly and operator-friendly scenarios were tested. The result has shown that user-friendly scenarios provide a lower passenger ride time and fleet travel time with the same amount of requests. On top of that, several recommendations regarding improving the service design were proposed in order to optimize customer satisfaction and operation cost. / Baserat på faktumet att tillgängligheten på landsbygden är mer eller mindre byggd på biltrafik så har anropstyrd trafik använts i flera regioner för att förbättra kollektivtrafikanvändningen på landsbygden. Systemet är dock gammalt och lett till svårigheter för drift och underhåll samt långa väntetider. Under det senaste decennium har det utvecklats nya mobilitetslösningar som styrs när behovet uppstår (DRT-service), som kombineras med ny teknik för att ge en mer attraktiv och effektiv transport service. Nu har offentliga transportmyndigheter (PTA) visionen att förbättra denna anropstyrda trafik. I detta projektet valdes landsbygden i Södertälje och Nykvarn som pilotområde för den nya DRT-servicen, där nätverksalgoritmen utformades för att kunna stödja de olika val av vägar för nya mobilitetstjänsten. Målet med nätverksalgoritmen är att uppnå en optimal väg baserad på de kostnadsfunktioner t.ex driktkostnader och passagerarens körtid. Dessutom testas nätverksalgoritmen i olika scenarier, vilket är användarvänliga och driftvänlga scenarier. Resultatet visade att användarvänlga scenarier ger en mindre passagerartid och fordonets resetid gentemot samma mängd av förfrågningar. Dessutom gavs rekomendationer angående hur man kan förbättra tjänstedesignen för att optmiera kundnöjdhet och driftkostnad.

<p>Given the tremendous importance of water supply and sanitation (WSS) on health and welfare, the purpose of this thesis was to suggest a design of a sustainable WSS system for a rural village in the sub-Andean Amazon of Northern Peru. WSS planning and intervention in the developing world have traditionally been characterized by large failures, and to understand the related problems, this work was initiated with a literature review on the topic. The review resulted in the development of a planning support, containing eight stages ranging from project identification to project realization. Within this thesis, the first four stages were implemented, including an in-field WSS situation assessment and a screening of suitable technical options.</p><p>The in-field assessment contained a general fact collection, an inventory where about a fifth of the households in the village was visited and interviewed, and a water quality analysis. An analysis of the assessment findings resulted in the identification of the WSS components requiring intervention. Thereafter followed a screening of suitable technologies, and based on the results from the analysis, a selection of interesting options was done. Selected options were reviewed and evaluated according to a set of sustainability criteria.</p><p>A majority of the households in the village had standpipes on their premises, delivering untreated water from an unprotected creek outside the village. Apart from surface water, rainwater and water from an open spring were also used in the village. The water analysis revealed that surface water contained elevated levels of bacteria, whereas the spring water was clean. Contaminated water remained contaminated after household treatment (boiling), indicative of poor handling. Water treatment with solar disinfection (SODIS) proved to be effective. The sanitary situation was not satisfactory; almost all households had unimproved pit latrines that could not ensure a hygienic separation of excreta, and open defecation was also practiced. Greywater, resulting from showering and cloth-washing under the standpipe, was at best diverted away from the premises by small drains, but often not managed at all. Stormwater created unhygienic conditions on both private premises and in communal areas during the rainy season; the management situation was similar to that of greywater. Solid waste was not officially managed and even though many of the households had designated a collection site, waste was commonly seen all over the premises.</p><p>The selected technologies were mainly inexpensive such that could be constructed, operated and managed by the community itself. From the assessment it also became clear that the WSS situation could be considerably improved by behavior change. Following the developed planning support; with the finalization of this thesis, the next step would be to present the results from the screening and evaluation of technologies to the villagers, for them to decide which options to proceed with.</p> / <p>Debido a la gran importancia del agua potable y saneamiento (APS) para la salud y el bienestar, el objetivo de este proyecto fue proponer un sistema APS, adecuado y sostenible, para una aldea rural en la selva Amazónica en el norte de Perú. Tradicionalmente, la planificación y el diseño de APS en el mundo en desarrollo han sido caracterizados por fallos grandes, y para comprender los problemas, este trabajo comenzó con un estudio amplio sobre el tema. El estudio resultó en un apoyo de planificación, que contiene ocho etapas que van desde la identificación de un proyecto a la realización del proyecto, y fue empleado para la orientación en el trabajo posterior. Dentro de esta tesis, las primeras cuatro etapas se llevaron a cabo, incluyendo una evaluación de la situación APS en campo y un examen de las opciones técnicas adecuadas.</p><p>El trabajo de campo incluía una colección de datos, un inventario, en el que una quinta parte de los hogares en el pueblo fue visitada y entrevistada, y un análisis del agua. Un análisis de los resultados del trabajo de campo resultó en la identificación de los componentes de APS que requieren una intervención. Después siguió un examen de tecnologías adecuadas, y con base en los resultados del análisis se hizo una selección de opciones interesantes. Las opciones seleccionadas fueron revisadas y evaluadas de acuerdo a un conjunto de criterios de sostenibilidad.</p><p>En la mayoría de los hogares del pueblo había una pileta en sus parcelas, entregando agua no tratada de una quebrada sin protección, a fuera del pueblo. Aparte de las aguas superficiales, habían aguas de lluvia y de una fuente abierta. El análisis del agua mostraba niveles elevados de contaminación bacteriológica en las aguas superficiales, mientras que el agua de la fuente abierta era limpia. El tratamiento del agua con la desinfección solar fue demostrado ser eficaz. La situación sanitaria no era satisfactoria – casi todos los hogares tenían letrinas de foso, que no podían asegurar una separación higiénica de la excreta, y la práctica de defecación al aire libre también se veía. Aguas grises, resultante del lavado de ropa y el baño de personas debajo de la pileta, en el mejor de los casos estaban desviando de las parcelas, pero a menudo no estaban tratando. Durante las épocas de lluvia, había bastantes problemas con el agua de escorrentía, creando las condiciones antihigiénicas, y el manejo de la situación era la misma que la de las aguas grises. Los residuos sólidos no estaban oficialmente manejados y aunque muchos de los hogares habían designado un lugar especial en el patio para su recolección, eran comúnmente vistos en todas las parcelas.</p><p>Las tecnologías seleccionadas fueron tales que podrían ser financiadas, construidas, operadas y administradas por la propia comunidad. La evaluación reveló que la situación también podría mejorar considerablemente con un cambio de conducta. A la finalización de este proyecto, la siguiente etapa, de acuerdo con el apoyo de la planificación, sería devolver la evaluación de las opciones seleccionadas a los habitantes del pueblo, y dejar a ellos decidan con cuales opciones quieren proceder.</p> / <p>Dricksvatten och sanitet (DVS) är extremt viktigt för hälsa och välfärd, både för individen och för samhället i stort. Syftet med detta examensarbete var därför att föreslå en utformning av ett hållbart DVS-system för en by i sub-andinska Amazonas i norra Peru. DVS-planering och -projektering har traditionellt karakteriserats utav stora misslyckanden, och för att förstå denna problematik så inleddes arbetet med en översiktlig studie i ämnet. Detta resulterade i att ett vägledande planeringsstöd utvecklades, bestående av åtta steg som sträcker sig från problemidentifikation till projektrealisering. Inom ramen för detta arbete ingick de fyra första stegen, vilket inkluderade en fältundersökning av DVS-situationen i byn och en genomgång av lämpliga tekniska alternativ.</p><p>Fältundersökningen innefattande en allmän faktainsamling, en inventering där en femtedel av byns hushåll besöktes och intervjuades, och en vattenanalys. Resultaten från fältundersökning sammanfattades och ett antal DVS-punkter identifierades som i behov av åtgärder. I teknikgenomgången användes resultaten från fältundersökning som grund för urvalet av intressanta alternativ, vilka sedan utvärderades utifrån en uppsättning hållbarhetskriterier.</p><p>Majoriteten av hushållen i byn hade en vattenkran på sina ägor, och vattnet levererades obehandlat från ett oskyddat vattendrag utanför byn. Förutom ytvatten så använde man även regnvatten och vatten från en öppen källa. Vattenanalysen visade att ytvattnet var starkt förorenat av bakterier, medan källvattnet visade sig vara rent. Förorenat vatten förblev förorenat även efter att hushållen behandlat det (genom kokning), vilket tyder på dålig efterhantering. Soldisinfektion (SODIS) visade sig vara en effektiv reningsmetod. Den sanitära situationen var otillfredsställande – nästan alla hushåll använde sig av oförbättrade grävda latriner och även tarmtömning i det fria praktiserades. BDT-vatten, från dusch och tvätt under vattenkranen, var som bäst avlett från ägorna med enkla fåror, men oftast inte alls hanterat. Under regnperioden orsakade dagvatten ohygieniska förhållanden och hanteringen var liknande den för BDT-vattnet. Det fanns ingen officiell sophantering och även om många hushåll avsatt en speciell plats på gården för insamling så var nedskräpningen omfattande.</p><p>Utvalda tekniker var främst sådana som skulle kunna bekostas, konstrueras, drivas och skötas av samhället själv. I fältundersökningen framkom det också att situationen skulle kunna förbättras avsevärt genom beteendeändringar. I och med avslutningen av detta arbete är nästa steg att, i enlighet med planeringsstödet, presentera resultaten från utvärderingen av de tekniska alternativen för invånarna i byn, och låta dem besluta om vilka som de vill gå vidare med.</p>