<p>Denna uppsats har baserats på den Nya Keynesianska Phillipskurvan (NKPC) som utvecklades av Gali och Gertler (1999). Det huvudsakliga syftet var att skatta den svenska Phillipskurvan och sedan hitta de relevanta faktorer som påverkar inflationen. Den ursprungliga NKPC relaterar inflation till marginalkostnad och framtida inflationsförväntningar. Den enda skillnaden mellan Galis och Gertlers och Bengt Assarssons specifikation av Phillipskurvan, är att han använder en Translog kostnadsfunktion som ett alternativ till Cobb-Douglas kostnadsfunktionen för att mäta marginalkostnaden. På grund av detta har inflationsnivån i ekonomin inte bara påverkas av förändringen i löner som i fallet med Cobb-Douglas kostnadsfunktion. Vårt resultat visar å ena sidan att ökad produktion, löner och pris på material (insatsvaror) har lett till inflationsökning i Sverige. Å andra sidan har vårt resultat visat att prishöjningen på kapital drar ner inflation. Dessa resultat visar att användningen av translog kostnadsfunktion, i stället för en Cobb-Douglas funktion, har en fördel.</p> / <p>This paper is based on the New Keynesian Phillips Curve (NKPC) which was developed by Gali and Gertler (1999). The main purpose was to estimate the Swedish Phillips curve and then find the relevant determinants of inflation. The baseline NKPC model relates inflation to marginal cost and expected future inflation. The only difference between Gali and Getler’s specification of the Phillips curve and Bengt Assarsson’s is that he uses a Translog cost function, instead of Cobb- Douglas cost function to measure marginal cost. Because of that, inflation is not explained only by labor income share as in the Cobb-Douglas case. Our results indicate on one hand that the increase in output, wages and price of materials (intermediate inputs) is associated with increase in Swedish inflation. On the other hand, we found that the Swedish inflation is negatively affected by increase in price of capital. These results illustrate that the use of translog cost function instead of Cobb-Douglas function when measuring marginal cost has an evident advantage.</p>

Denna uppsats har baserats på den Nya Keynesianska Phillipskurvan (NKPC) som utvecklades av Gali och Gertler (1999). Det huvudsakliga syftet var att skatta den svenska Phillipskurvan och sedan hitta de relevanta faktorer som påverkar inflationen. Den ursprungliga NKPC relaterar inflation till marginalkostnad och framtida inflationsförväntningar. Den enda skillnaden mellan Galis och Gertlers och Bengt Assarssons specifikation av Phillipskurvan, är att han använder en Translog kostnadsfunktion som ett alternativ till Cobb-Douglas kostnadsfunktionen för att mäta marginalkostnaden. På grund av detta har inflationsnivån i ekonomin inte bara påverkas av förändringen i löner som i fallet med Cobb-Douglas kostnadsfunktion. Vårt resultat visar å ena sidan att ökad produktion, löner och pris på material (insatsvaror) har lett till inflationsökning i Sverige. Å andra sidan har vårt resultat visat att prishöjningen på kapital drar ner inflation. Dessa resultat visar att användningen av translog kostnadsfunktion, i stället för en Cobb-Douglas funktion, har en fördel. / This paper is based on the New Keynesian Phillips Curve (NKPC) which was developed by Gali and Gertler (1999). The main purpose was to estimate the Swedish Phillips curve and then find the relevant determinants of inflation. The baseline NKPC model relates inflation to marginal cost and expected future inflation. The only difference between Gali and Getler’s specification of the Phillips curve and Bengt Assarsson’s is that he uses a Translog cost function, instead of Cobb- Douglas cost function to measure marginal cost. Because of that, inflation is not explained only by labor income share as in the Cobb-Douglas case. Our results indicate on one hand that the increase in output, wages and price of materials (intermediate inputs) is associated with increase in Swedish inflation. On the other hand, we found that the Swedish inflation is negatively affected by increase in price of capital. These results illustrate that the use of translog cost function instead of Cobb-Douglas function when measuring marginal cost has an evident advantage.

Based on the fact that accessibility in rural areas relies heavily on car traffic, call-driven traffic has been used in different regions to improve public transport usage in rural areas, while it has been difficult to maintain due to high maintenance and long waiting time. Over the past decade, a new demand response transit (DRT) service came into light, which combines with new technologies to provide a more attractive and efficient transport service. Now the Public Transport Authorities have the vision to change this situation of call-driven traffic. In this project, Södertälje and Nykvarn rural area was chosen to be the pilot area of the new DRT service, where a network algorithm was designed to support the routing choices of the new mobility service. The objective of the network algorithm is to achieve an optimal route based on the cost function i.e. operational cost and passengers’ ride time. In addition, the network algorithm is able to test different scenarios, in which user-friendly and operator-friendly scenarios were tested. The result has shown that user-friendly scenarios provide a lower passenger ride time and fleet travel time with the same amount of requests. On top of that, several recommendations regarding improving the service design were proposed in order to optimize customer satisfaction and operation cost. / Baserat på faktumet att tillgängligheten på landsbygden är mer eller mindre byggd på biltrafik så har anropstyrd trafik använts i flera regioner för att förbättra kollektivtrafikanvändningen på landsbygden. Systemet är dock gammalt och lett till svårigheter för drift och underhåll samt långa väntetider. Under det senaste decennium har det utvecklats nya mobilitetslösningar som styrs när behovet uppstår (DRT-service), som kombineras med ny teknik för att ge en mer attraktiv och effektiv transport service. Nu har offentliga transportmyndigheter (PTA) visionen att förbättra denna anropstyrda trafik. I detta projektet valdes landsbygden i Södertälje och Nykvarn som pilotområde för den nya DRT-servicen, där nätverksalgoritmen utformades för att kunna stödja de olika val av vägar för nya mobilitetstjänsten. Målet med nätverksalgoritmen är att uppnå en optimal väg baserad på de kostnadsfunktioner t.ex driktkostnader och passagerarens körtid. Dessutom testas nätverksalgoritmen i olika scenarier, vilket är användarvänliga och driftvänlga scenarier. Resultatet visade att användarvänlga scenarier ger en mindre passagerartid och fordonets resetid gentemot samma mängd av förfrågningar. Dessutom gavs rekomendationer angående hur man kan förbättra tjänstedesignen för att optmiera kundnöjdhet och driftkostnad.