En effektiv klimatomställning kräver aktiv inkludering av rättvisa i forskningen och att specificera hur samhällsgrupper särskilt påverkade av klimatomställningen definierar rättvisa. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad människor bosatta på landsbygden upplever är en rättvis klimatomställning samt att förstå vad som krävs för att åstadkomma en rättvis klimatomställning. Fokusgrupper har genomförts och analyserats utifrån olika dimensioner av rättvisa som utgör begreppet rättvis omställning; rättvis fördelning, proceduriell rättvisa, rätt till erkännande, rumslig rättvisa och rättvis bild av landsbygden. Resultatet visar att landsbygdsbor inte upplever rättvisa utifrån någon av dimensionerna och att åtgärder behöver vidtas för att de ska göra det. Vad som krävs är för att åstadkomma rättvisa i klimatomställningen är att beakta och ta hänsyn till landsbygdens skilda förhållanden, att värdera landsbygdens välmående och att prioritera utveckling av landsbygden. Resultaten bidrar också till att utveckla begreppet rättvis omställning. / An effective low-carbon transition requires an active inclusion of justice in research to specify how societal groups especially impacted by the low-carbon transition defines justice. The aim of this essay is to describe what people living in rural areas experience as a just transition and to understand what is required to achieve a just transition. Focus groups have been conducted and analysed through different dimensions of justice that make up a just transition; distributional justice, procedural justice, recognitional justice, spatial justice and a just image of the periphery. The results show that people living in rural areas does not experience justice through any of the dimensions and that action is needed for them to do so. What is required to achieve a just transition is to consider and take into account the different conditions specific to rural areas, to value the wellbeing of rural areas and to prioritize development in rural areas. The results also contribute to develop the concept just transition. / Inkluderande klimatomställning – dialoger om att leva hållbart bortom staden

Boendeojämlikheter har ökat i Sverige sedan 90-talet. Detta faktum ställer krav på svenska kommuner att hantera den negativa utvecklingen och arbeta med en hållbar bostadsförsörjning. Kommunala policydokument i form av bostadsförsörjningsplaner och riktlinjer för markanvisning är verktyg för kommuner att ställa sociala krav vid byggande och planering av bostäder. Det saknas uppgifter om i vilken utsträckning kommuner ställer sociala krav vid markanvisning i syfte att främja en hållbar bostadsförsörjning och skapa social rättvisa.  Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera i vilken utsträckning kommuner inom Region Stockholm ställer krav på social hållbarhet i kommunernas riktlinjer för markanvisning och bostadsförsörjningsprogram samt granska samband mellan hur höga och låga medianinkomster påverkar sociala krav i policydokument. Empirin består av 26 kommuners riktlinjer för markanvisning och bostadsförsörjningsprogram som bearbetas genom innehållsanalys med utgångspunkt i Fainsteins teori om rumslig och social rättvisa. Genom att studera Region Stockholms kommuner har studien uppmärksammat att sociala krav i många fall är bristfälligt hos kommuner / Increased housing inequalities in Sweden have been on the rise since the 1990s. This fact places demands on Swedish municipalities to address the negative development and work towards sustainable housing provision. Municipal policy documents in the form of housing supply plans and guidelines for land allocation serve as tools for municipalities to impose social demands in the construction and planning of housing. There is a lack of information regarding the extent to which municipalities impose social demands during land allocation with the aim of promoting sustainable housing provision and creating social justice. The purpose of this thesis is to examine and analyze the extent to which municipalities within the Stockholm Region impose demands for social sustainability in their guidelines for land allocation and housing supply programs, as well as to investigate the correlation between how high and low median income influence social demands in policy documents. The empirical data consists of guidelines for land allocation and housing supply programs from 26 municipalities, which are analyzed through content analysis based on Fainstein's theory of spatial and social justice. By studying the municipalities in the Stockholm Region, the study has brought attention to the inadequate presence of social demands in many cases.

I stadsmiljöer världen över står grönområden som fundamentala inslag för att skapa levande och hållbara städer. Dessa områden erbjuder en rad fördelar, exempelvis att förbättra människors fysiska och psykiska hälsa. I ett samhälle där stressrelaterade sjukdomar blir allt vanligare, finns det en allt större angelägenhet att forska kring stadens gröna tillgångar. Forskning pekar även på att grönområden kan fungera som broar mellan medborgare från olika socioekonomiska bakgrunder, och kan motverka de klyftor som finns i samhället. Grönområden är dock ofta ojämnt fördelade inom städer, och att denna fördelning styrs ofta av sociala faktorer. Det finns därmed ett intresse att undersöka hur kommuner uttrycker sina visioner och mål gällande grönområden.I denna uppsats undersöks hur rumslig rättvisa och social hållbarhet, specifikt kopplade till grönområden, återspeglas och beskrivs i de visioner och mål som presenteras i en kommuns översiktsplan. I detta fall har uppsatsens undersökning valt att fokusera på Västerås Stads översiktsplan. Visar översiktsplanen en medvetenhet gällande tillgänglighetsutmaningar till grönområden i relation till sociala faktorer, och om översiktsplanen tydliggör konkreta åtgärder och strategier för att tackla dessa frågor.Uppsatsens undersökning har tillämpat Mats Lindbergs metod för kvalitativ idéanalys, för att utforska de idéer, i form av de visioner, mål och strategier som uttrycks i Västerås Stads översiktsplan. Undersökningen har använt sig av värdeutsagor, beskrivande utsagor och föreskrivande utsagor för att undersöka hur rumslig rättvisa och socialhållbarhet reflekteras i kommunens visioner, mål och strategier för grönområden.Undersökningen visar på att Västerås Stads översiktsplan starkt reflekterar både principerna för rumslig rättvisa och social hållbarhet genom sitt fokus på invånarnas välbefinnande och tillgänglighet till stadens resurser. Undersökningen visar även på att Västerås Stads strategier och åtgärder lägger ett stort fokus på att det handlar om ett helhetsperspektiv. Beslut måste tas med framtiden i åtanke och grundade i kunskap, både utifrån naturliga förutsättningar och invånarnas erfarenheter.

The urbanization of the world is a worldwide challenge that requires solutions at several levels of society. Cities are places for good opportunities for a high-quality life but with an increasing population growth in need more and different needs to be maintained. This study presents a case where the purpose of the study is to investigate the degree to which environmental justice is included in the planning of green areas in Swedish municipalities.  The study is based on the collection of documents as well as qualitative content analysis. A document for a Swedish municipality has been selected to be analyzed. Based on the purpose and issue of the study, the data material has been analyzed using a qualitative content analysis. Environmental justice and spatial justice form the theoretical framework of the study.  The results show that the investigated case has great potential to contribute to the development of a more equitable city as an environmental perspective is included in several parts of the planning of green areas. However, the material examined tends to be somewhat unclear in how the solutions will concretely solve the challenges of an increasingly dense and multicultural city, suggesting a lower consideration of the environmental justice perspectivein municipal planning of green spaces. / Urbaniseringen av världen är en världsomfattande utmaning som kräver lösningar på flera nivåer i samhället. Städer utgör platser för goda möjligheter till ett liv med hög kvalitet men med en ökande befolkningstillväxt i behöver fler och olika behov upprätthållas. I denna studie presenteras ett fall där syftet med studien är att undersöka i vilken grad miljörättvisainkluderas i planering av grönområden i svenska kommuner. Studien baseras på insamling av dokument samt kvalitativ innehållsanalys. Ett dokument för en svensk kommun har valts ut för analys. Utifrån studiens syfte och frågeställning har datamaterialet analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Miljörättvisa och rumslig rättvisa utgör det teoretiska ramverket i studien. Resultatet visar att det undersökta fallet har stor potential att vara bidragande till utvecklingen av en mer rättvis stad då ett miljöperspektiv inkluderas i flera delar av planeringen av grönområden. Dock tenderar det undersökta materialet att vara något otydligt i hur lösningarna rent konkret ska lösa utmaningarna i en allt tätare och mångkulturell stad, vilkettyder på en lägre hänsyn till miljörättviseperspektivet i kommunal planering av grönområden.

Forskning har framhävt problematiken som kan uppstå när tillgången och kvaliteten på grönytor intill bostadsområdet inte anpassats efter medborgarnas behov. Om användarens intressen och värderingar kring vad som anses vara en kvalitativ grönyta förbises, kan många hälsoaspekter kopplade till vistelsen bland grönytor försummas. För att stadsplanerare ska kunna avgöra vilka kvalitativa aspekter som intressegrupper värderar har medborgardialoger blivit ett användbart verktyg. Dessvärre upplever inte alla medborgare sig som delaktiga i planeringen.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medborgare i Malmös delområden Herrgården, Kronprinsen och Bellevue upplever tillgången och kvaliteten på grönytor utifrån ett rättviseperspektiv. Uppsatsen ämnar även undersöka om upplevelsen av delaktighet och inflytande skiljer sig mellan olika socioekonomiska grupper i förhållande till planeringen av grönyta och i så fall varför? Det teoretiska ramverket utgår från den rumsliga rättvisan och miljörättvisan. Metoderna som används är en demografisk undersökning av delområdena, en enkätundersökning om malmöbornas värderingar av grönytor samt intervjuer med medborgare och tjänsteperson om kvalitativa grönytor. Resultatet indikerar att upplevelsen av tillgång och kvalitet på grönytor skiljer sig åt mellan de olika delområdena. Även upplevelsen av delaktighet och inflytande i planeringen av grönytor skiljer sig åt mellan olika socioekonomiska grupper på grund av förväntan, medvetenhet, inkomst och kunskap. / Research has highlighted the problems that can arise when the availability and quality of green spaces next to the residential area have not been adapted to the needs of citizens. If the user's interests and values of what is considered a qualitative green space are overlooked, many health aspects linked to the usage of green spaces can be neglected. For city planners to be able to determine which qualitative aspects interest groups value, citizen dialogues have become a useful tool. Unfortunately, not all citizens feel involved in the planning. The purpose of the thesis is to investigate how citizens in Malmö's sub-areas Herrgården, Kronprinsen, and Bellevue experience the availability and quality of green spaces from a justice perspective. The thesis also intends to investigate whether the experience of participation and influence differs between different socio-economic groups in relation to the planning of green space and if so, why? The theoretical framework is based on spatial justice and environmental justice. The methods used are demographic surveys of the sub-areas, a survey of Malmö residents' values ​​of green spaces and interviews with citizens, and an official survey about qualitative green spaces. The results indicate that the experience of access and quality of green areas differs between the different sub-areas. The experience of participation and influence in the planning of green spaces also differs between different socio-economic groups due to expectation, awareness, income, and knowledge.