I stadsmiljöer världen över står grönområden som fundamentala inslag för att skapa levande och hållbara städer. Dessa områden erbjuder en rad fördelar, exempelvis att förbättra människors fysiska och psykiska hälsa. I ett samhälle där stressrelaterade sjukdomar blir allt vanligare, finns det en allt större angelägenhet att forska kring stadens gröna tillgångar. Forskning pekar även på att grönområden kan fungera som broar mellan medborgare från olika socioekonomiska bakgrunder, och kan motverka de klyftor som finns i samhället. Grönområden är dock ofta ojämnt fördelade inom städer, och att denna fördelning styrs ofta av sociala faktorer. Det finns därmed ett intresse att undersöka hur kommuner uttrycker sina visioner och mål gällande grönområden.I denna uppsats undersöks hur rumslig rättvisa och social hållbarhet, specifikt kopplade till grönområden, återspeglas och beskrivs i de visioner och mål som presenteras i en kommuns översiktsplan. I detta fall har uppsatsens undersökning valt att fokusera på Västerås Stads översiktsplan. Visar översiktsplanen en medvetenhet gällande tillgänglighetsutmaningar till grönområden i relation till sociala faktorer, och om översiktsplanen tydliggör konkreta åtgärder och strategier för att tackla dessa frågor.Uppsatsens undersökning har tillämpat Mats Lindbergs metod för kvalitativ idéanalys, för att utforska de idéer, i form av de visioner, mål och strategier som uttrycks i Västerås Stads översiktsplan. Undersökningen har använt sig av värdeutsagor, beskrivande utsagor och föreskrivande utsagor för att undersöka hur rumslig rättvisa och socialhållbarhet reflekteras i kommunens visioner, mål och strategier för grönområden.Undersökningen visar på att Västerås Stads översiktsplan starkt reflekterar både principerna för rumslig rättvisa och social hållbarhet genom sitt fokus på invånarnas välbefinnande och tillgänglighet till stadens resurser. Undersökningen visar även på att Västerås Stads strategier och åtgärder lägger ett stort fokus på att det handlar om ett helhetsperspektiv. Beslut måste tas med framtiden i åtanke och grundade i kunskap, både utifrån naturliga förutsättningar och invånarnas erfarenheter.