Syftet med denna uppsats är att undersöka om graden av inkludering i idrott och hälsa har ökat över tid. För att avgränsa området gäller undersökningen textanalyser av två kursplaner och två läromedel i ämnet. Kursplanerna som jämförs med varandra är LGR-69 och LGR-11 medan ett läromedel för varje kursplans aktualitetstid jämförs med varandra: Skapande rörelse II - Gymnastisk för mellanstadiets pojkar och flickor samt Tummen upp! Idrott och hälsa – kartläggning åk 6. Intresset för att göra denna undersökning kommer från den rörelseglädje som jag alltid funnit genom idrott och hälsa, men som jag vet många inte delar med mig. En bakgrund till undersökningen är den undervisningshistoria som visat sig vara exkluderande för elever beroende på könstillhörighet och varierande funktionsförmåga. Uppsatsens frågeställningar är sammankopplade med studiens syfte och riktar sig mot hur graden av inkludering i kursplan och läromedel har förändrats över tid, hur denna förändring har sett ut samt hur sambanden ser ut mellan kursplan och läromedel. För att ge svar på dessa frågor har jag använt mig av tidigare forskning och teorier. Med hjälp av dessa har jag definierat relevanta begrepp för att sedan låta dem fungera som analysverktyg i resultat- och diskussionsavsnitten. Begreppen som används är kön, genus, jämställdhet, intersektionalitet, social rättvisa, funktionsnedsättning, funktionshinder och normkritisk pedagogik. Resultatet, diskussionen och slutsatsen av undersökningen visar att graden av inkludering till viss del har ökat över tid i både kursplan och läromedel samt att sambanden mellan kursplan och läromedel viarierar.

Kunskapen om övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning är begränsad. Varken välfärds- eller forskarsamhället har kunskap om vilken typ av sysselsättning som före detta elever i den svenska gymnasieskolan har efter skoltiden. Huvudsyftet med denna sammanläggningsavhandling är tredelat: att (a) öka kunskapen om vilka typer av sysselsättning som personer med intellektuell funktionsnedsättning har efter avslutad gymnasiesärskola, att (b) åskådliggöra mönster och faktorer (kön, förfluten tid sedan examen, utbildningsprogram, boendekommun samt föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå) som kan bidra till skillnader vad gäller typ av sysselsättning, samt att (c) skapa ett nationellt register som möjliggör kvantitativa analyser, longitudinella studier och utgör underlag för kvalitativa fördjupande studier av efter(sär)gymnasial sysselsättning. Avhandlingen innehåller fyra artiklar och en ramberättelse. Ett nationellt register, Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability (HURPID) skapades utifrån information i slutbetygen från 12 269 tidigare elever i gymnasiesärskolan. Slutbetyg är allmänna handlingar som begärdes från kommunerna. HURPID samkördes med två nationella register: Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA) och LSS-registret som innehåller information om insatser som beviljats enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Avhandlingen bygger på tvärsnittsstudier vilka ger en ögonblicksbild av den efter(sär)gymnasiala sysselsättningen under 2011 bland de personer som gått ut mellan 2001-2011. Frekvensanalyser användes för att beskriva studiepopulationens karaktäristika. Korstabeller och Pearson´s chi2-test användes för att analysera skillnader avseende typ av sysselsättning mellan olika grupper i studiepopulationen. Sambandet mellan avhandlingens beroende och oberoende variabler undersöktes med bivariata och multivariata logistiska regressionsanalyser. Analyserna visar att den största andelen (47%) av de unga har sin sysselsättning inom daglig verksamhet, 22,4% har ett förvärvsarbete, de flesta med någon form av lönesubvention; och 6,6% studerar. En betydande andel (24%) betecknas vara "någon annanstans" (inte i någon av de andra tre sysselsättningstyperna). Andelen unga vuxna i daglig verksamhet är lägre än förväntat och andelen som har ett förvärvsarbete är högre än förväntat. En oväntat stor andel tillhör kategorin "någon annanstans" och har inte daglig verksamhet, inte ett förvärvsarabete och studerar inte. Kön, typ av utbildningsprogram, hur lång tid som förflutit sedan examen, boendekommun och föräldrarnas utbildningsnivå samt geografiska härkomst är alla faktorer som påverkar vilken typ av sysselsättning som unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har. Män som har gått ett nationellt program i gymnasiesärskolan och som tog examen mellan 2001-2006 är de som har störst sannolikhet för att ha ett förvärvsarbete. Personernas boendekommun har en viss oberoende effekt på typ av efter(sär)gymnasial sysselsättning och den totalt sett låga andelen flyttar i populationen antas förstärka betydelsen av vilken kommun de bor i. Unga vars föräldrar är lågutbildade har mer sannolikt ett förvärvsarbete eller tillhör kategorin "någon annanstans". De vars föräldrar är högutbildade har mer sannolikt en sysselsättning inom daglig verksamhet eller studerar (exempelvis på Komvux eller folkhögskola). De unga vars föräldrar är födda i ett utom-europeiskt land är med större sannolikhet studerande eller personer som tillhör kategorin "någon annanstans". Avhandlingens huvudresultat diskuteras i förhållande till ett teoretiskt ramverk om social rättvisa. Betydelsen av samhällets ansvar att främja alla medborgares möjlighet att vara och göra vad de har anledning att värdesätta betonas. Ett samhälle som främjar social rättvisa måste stödja människors möjligheter att oavsett funktionsförmåga kunna välja sysselsättning. Såväl den offentliga som den privata sektorn behöver tydligare betrakta personer med intellektuell funktionsnedsättning som en viktig resurs i samhället och på arbetsmarknaden; se dem som personer med förmågor som riskerar att döljas bakom kategorier, fördomar och föråldrade strukturer.

Den traditionella synen på bildämnet som främst ett praktiskt ämne snarare än ett kommunikativt sådant underminerar bildämnets kapacitet att verka för demokratiarbete trots Skolverkets anmodan att detta ska ske i samtliga ämnen. Med denna studie ämnar vi förstå och synliggöra några av de demokratiska förmågor som utvecklas i bildämnet samt att stödja bildlärare på gymnasiet i arbetet med demokratifrågor. Detta görs genom en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats som behandlar bildämnets relation till demokrati. Litteraturen analyseras utefter Hetland et al.:s åtta studiovanor, vilka är förmågor som bildämnet specifikt utvecklar i utbildning. Resultatet visar att bildämnet har kapaciteten att fostra demokrati genom att utmana sociala orättvisor, provocera och ifrågasätta genom handling i det offentliga rummet. De åtta studiovanorna kan identifieras även i aktuella studier inom området. Litteraturstudien mynnar ut i en pedagogisk resurs för demokratiarbete i bildundervisning på gymnasiet innehållande två uppgifter med utdelningsmaterial till eleverna.

Linköping som många andra kommuner står idag inför ett svårt och utmanande arbete mot boendesegregation. Den rumsliga åtskillnaden mellan människor påverkar ofta negativt i form av individers möjligheter och förutsättningar i staden. I förlängningen skapar boendesegregationen ojämlika förutsättningar och möjligheter i samhället. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Linköpings kommun genom en åtgärdsplan arbetar för att motverka boendesegregation. Genom en kvalitativ innehållsanalys av åtgärdsplanen och intervju med tjänstemän på kommunen undersöks det vilken strategi kommunen använder för att motverka boendesegregation. Eftersom boendesegregationsarbetet har ett starkt samband med jämlikhet i samhället används teorin om social rättvisa för att undersöka hur väl de förhåller sig till begreppen. Studien visar på att kommunen fokuserar på att förbättra förhållanden för de mest utsatta i Linköping genom ett områdesspecifikt angreppsätt och fokusera på att inkludera och interagera dessa områden till resten av staden. Samtidigt visar studien på att Linköpings kommun förhåller sig väl till social rättvisa i arbete mot boendesegregation men att otydlighet existerar kring hur kommunen praktiskt ska arbeta för ett mer jämlikt Linköping med social rättvisa i fokus.

Does the freedom of information apply to delinquents? According to Swedish law, prisoners and detainees should have access to library services comparable to public libraries. However, this is not the case since there is specific literature not allowed in prison. Interestingly, The Swedish Library Act (2013:801) states that the library’s task is to promote the development of a democratic society by openness to various perspectives, i.e. no censorship or other obstructive measures. This Bachelor’s thesis aims to analyse how Swedish prison libraries are portrayed in journals from the library and information sector by identifying different discourses in articles.  The library and information profession have long been characterised by traditions of fairness, open inquiry, service and humanism. These traditions also form social justice theory in library and information science. By identifying discourses related to fairness, open inquiry, service and humanism in articles written in journals from the library and information sector, this Bachelor’s thesis illuminates attitudes toward prison libraries’ media collections and rehabilitative purposes. It is shown that Swedish prison libraries’ media collections are portrayed as restricted and censored, which according to discourses related to fairness, open inquiry, service and humanism, have a negative impact on rehabilitative measures as well as maintaining the freedom of information.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att genom intervjuer kartlägga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet på recept(FaR®) i sex landsting. Tre av de landsting vars invånare i genomsnitt har bland den lägsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen är baserad på disponibel inkomst, nivå av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsåtgärder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, den socioekonomiska statusen hos invånarna har en koppling till FaR-samordningen och mängden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om något tyder på att invånarna i de landsting vars invånare har lägre socioekonomisk status missgynnas. Metod • Vilka hinder respektive förutsättningar för FaR-samordningen finns i de sex landsting som ingår i studien? • Finns det tecken på koppling till den socioekonomiska statusen hos invånarna och FaR-samordning enligt samordnarna? • Hur ser omfattningen gällande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting? Som metod i studien användes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer där sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades. Resultat Generellt har ökning av intresse för förskrivning och FaR skett. För de med sämre socioekonomisk status finns hinder med FaR som är lättare att åtgärda jämfört med de andras. De med bättre status visar överlag ett bredare intresse samt insikt i problematik medan intresset att öka förskrivning lyfts mer hos landstingen med sämre status. De med bättre status har inte FaR-samordning med viktiga nätverk så som de andra landstingen. Slutsats Det finns för och nackdelar kopplat både till lägre, högre och oberoende av socioekonomisk status i studien. Samordning är en nyckelfunktion som framförallt finns i de landsting som har lägre socioekonomisk status och insikt gällande socioekonomisk status är mer omfattande för landstingen med bättre socioekonomisk status.

Den här studien undersöker formuleringar i en skolas åtgärdsprogram och hur skolans anställda som är knutna till programmet uttrycker sig kring innehållet i det samt vilken inverkan synen på elevers svårigheter kan ha på dessa åtgärdsprogram. Syftet är att belysa hur nära åtgärdsprogrammen de anställda står samt beskriva eventuella orsaker till varför dessa är formulerade som de är och hur det kan komma sig att de anställda uttrycker sig som de gör. För att undersöka detta har data samlats in från såväl åtgärdsprogram som de anställda. För insamling av data ifrån skolans personal användes kvalitativa intervjuer. De kategorier som undersökandet av åtgärdsprogram och de anställdas uttryck har mynnat ut i är åtgärdsprogram, elevers svårigheter samt arbetet med elevers svårigheter. Dessa kategorier är således centrala i studiens resultat- och analysdel. Studien mynnar ut i tankar kring hur olika syn på elevers svårigheter och social rättvisa kan påverka en skolverksamhet.

Rätten till staden är en ständigt pågående diskussion om människors möjlighet att använda sig av staden och skapa den verklighet de själva lever i. I städer finns människor som har sällskap av hund och som frekvent använder sig av det offentliga rummet. Uppsatsen syftar till att bidra med en förståelse för hundägarens och hundens plats i staden genom att undersöka hundägares och hundars användande av staden, deras upplevelser i det offentliga rummet och på vilket sett de kan ge uttryck för behov i staden.   Uppsatsens empiriska material har samlats in med den etnografiska metoden go-along för att undersöka hundägares och hundars vardagliga liv, samt genom en fokusgrupp med två etologer för att synliggöra hundens behov i planering. Det empiriska materialet har undersökts i relation till teori om rätten till staden, social rättvisa och more-than-human geography. Den sistnämnda teorin utgår från djurens rätt till staden som likställd människan. Med utgångspunkt i more-than-human geography antar studien en kritisk ansats mot hur hundars behov tillgodoses i den svenska planeringen. Studien visar på en avsaknad av hundägares och hundars rätt till staden. Detta tar sig uttryck i hundägarens vardagliga liv som en längtan och en saknad efter att kunna tillfredsställa sin hunds behov i staden, samt genom en osäkerhet och ett motstånd i användningen av stadens offentliga rum. Uppsatsen synliggör även en social konflikt mellan hundägare och icke-hundägare. Konflikten har sitt ursprung i hundägares vilja att nyttja staden på ett annat sätt än vad som är tillåtet, vilket innebär att hundägare bryter mot hundförbud och restriktioner i syfte att tillfredsställa sin hunds behov och intressen. Uppsatsen visar på en begränsning av hundens utrymme i staden som en effekt av att människans behov står i centrum för utveckling, samt som en följd av stadens ekonomiska drivkraft. Uppsatsen argumenterar för att ge hundar mer utrymme i planering för att stärka hundägares och hundars rätt till staden, men även i syfte att minska den konflikt som existerar mellan hundägare och icke-hundägare.

Förskolan är en plats för omsorg och undervisning av samhällets yngsta medborgare. Undervisningen har i uppdrag i enlighet med Läroplan för förskolan (Lpfö 18) att motverka diskriminerande tendenser av såväl barn som de vuxna som barnen har anknytning till. Offentligt lyfts förskolan unisont fram som viktig för integration mot bakgrund av hög invandring. Förskolan som bristyrke har också lett till förhoppningar om att utrikesfödda vill vidareutbilda sig för att erhålla förskolan som sin framtida arbetsplats. Förskolans läroplansmål lyfter förskolans roll i att förmedla de värden som ett mångkulturellt samhälle vilar på samt succesivt låta barnen aktivt delta för en socialt hållbar utveckling. Tidigare forskning i förskolan uppmärksammar hur etnicitet och mångfald i större utsträckning har utgått från språk och flerspråkighet. Studie syftar till att lyfta fram praktiknära berättelser om hur etnicitet erfars i förskolans vardagsliv samt hur dessa skildrade upplevelser får betydelse för social rättvisa, ras (race) och rasism. Totalt har fyra förskolepedagoger och två barnskötarlärlingar intervjuats. Under intervjuerna är det deras individuella berättelser om etnicitet i förskolan som samlats in. Studien har en fenomenologisk hermeneutisk ansats och det är fenomenet etnicitet och hur det framträder i berättelserna som fokuseras. Resultatet analyseras och presenteras utifrån van Manens (1990) fyra existentialer: levd tid, levda relationer, levt rum och levd kroppslighet vilka beskrivs i sex olika teman. Varje tema har också analyserats utifrån Critical race theory för att synliggöraberättelsernas betydelse för rasifierade och sociala orättvisor. Resultatet visar på kommunikationens viktiga roll för huruvida förskolan lyckas arbeta mot ett gemensamt vi eller landar i ett ”vi och de andra”. Vidare pekar resultatet på en bristande språklig förtrogenhet och därmed en frånvaro av att diskutera och samtala om etnicitet, ras (race) och etnicitet i förskolan. Frågor som är angelägna att lyfta fram då resultatet indikerar att sociala och rasifierade orättvisor är högst närvarande men också formeras i förskolans praktik. Orättvisor som behöver medvetandegöras för att i enlighet med förskolans kunna uppdrag motverkas.

Svensk titel:Mångfald i biblioteksbestånd: en undersökning av biografieroch mediestrategiskt arbete på ett folkbibliotek English title:Diversity in library collections: a study about biographiesand library collection development in a public libraryFörfattare/Author:Klara Ferneman Handledare/Supervisor:Per WisselgrenSammanfattning/Abstract: This paper explores the diversity of the biography section in a swedishpublic library. It examines representation from different parts of the world, and also if there are patterns in what subjects certain parts of the world are represented by. The role of diversity in library collections is drawn from the concepts of cultural competence and social justice. The results are discussed in comparison with the collection development plan.The methods used are both quantitative and qualitative content analyses. The collection of biographies is examined and categorized by which part of the world the subject was linked to according to the library catalogue. The study also includes interviews with the librarians to associate the results with the practice of collection development at the library in question.The findings show that the collection have an overrepresentation of biographies with European subjects and that the books from parts outside the so-called western world only included a limited kind of subjects, like terrorism and war. The interviews show the librarians experienced that they had limited ability to work with diversity, mainly because the policy documents are lacking clear incentive to focus on making the collections more diverse and also because the economic framework won’t allow it.