<p>I Sverige finns drygt en miljon hundar, vilket ger siffran en hund i vart femte hushåll. Främsta syftet med föreliggande studie är att se vad som är den positivt verksamma kärnan i umgänget mellan människa och hund, utifrån vad hundägare subjektivt berättar. Enligt Grounded Theory analyserades sex djupintervjuer. Resultaten visar framförallt en Personlig vinst för den enskilde hundägaren i umgänget med sin hund. Den Personliga vinsten består av de sex delvinsterna Säkerhet, Kamratskap, Kunskap, Aktivitet, Socialt och Hälsa. En slutsats är att hunden påverkar hundägaren på ett positivt sätt, eftersom den ger en personlig vinst i form av tillfredsställelse av många av människans grundläggande behov.</p>

I Sverige finns drygt en miljon hundar, vilket ger siffran en hund i vart femte hushåll. Främsta syftet med föreliggande studie är att se vad som är den positivt verksamma kärnan i umgänget mellan människa och hund, utifrån vad hundägare subjektivt berättar. Enligt Grounded Theory analyserades sex djupintervjuer. Resultaten visar framförallt en Personlig vinst för den enskilde hundägaren i umgänget med sin hund. Den Personliga vinsten består av de sex delvinsterna Säkerhet, Kamratskap, Kunskap, Aktivitet, Socialt och Hälsa. En slutsats är att hunden påverkar hundägaren på ett positivt sätt, eftersom den ger en personlig vinst i form av tillfredsställelse av många av människans grundläggande behov.

No description available.

Syftet med denna etnografiska studie var att få större förståelse för hur hundägare samspelar med sina hundar och hur de tillskriver könsroller på sina hundar i sociala interaktioner. Studien baserades på deltagande observationer med hundägare och deras hundar när de besökte en hundrastplats i en medelstor stad i Sverige. Studien genomfördes med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv samt ett socialkonstruktivistiskt genusperspektiv där det hävdas att individen skapas genom sociala interaktioner. Resultatet visade att många hundägare har förväntningar på hur deras hundar skall uppföra sig efter mänskliga könsroller. Det var mer accepterat att en tik uppvisade ett stereotypiskt manligt beteende än att en hane uppvisade stereotypiskt feminina beteenden. De kvinnliga hundägarna tenderade att behandla sina hundar som barn, medan män tenderade att behandla hundarna som sina kompisar samt uppvisade en mer stoisk relation till hundarna. Studien visade även att hundägare gärna beskriver sina hundar i könade termer som bygger på mänskliga uppfattningar. Analysen koncentrerar sig på samspelet mellan hundägare och deras hundar för att öka förståelsen för hur hundägare tillskriver könsroller till sina hundar. / The purpose of this ethnographic study was to gain deeper knowledge of how dog owners interact with their dogs and how they ascribe gender roles on their dogs in social interaction. The study was based on participant observation with dog owners and their dogs when they visited a dog resting area in a medium sized city in Sweden. The study was conducted with a symbolic interactionist perspective, and from a social constructivist gender perspective, which states that the individual is created through social interactions. The results showed that many dog owners have expectations for how their dogs should behave according to human gender roles. It was more accepted that a female dog displayed a stereotypical male behavior than a male displaying stereotypically feminine behaviors. The female dog owners tended to treat their dogs like children, while men tended to treat the dogs as their friends and displayed a more stoic relationship to the dogs. The study also showed that dog owners happily describe their dogs in gendered terms, which are based on human perceptions. The analysis concentrates on the interplay between dog owners and their dogs to increase understanding of how dog owners ascribe gender roles to their dogs.

<p>I dagens samhälle är psykisk och social ohälsa vanligt. Att ta reda på hur en hund kan vara till hjälp för personer och de som befinner sig i en svår situation ser vi därför som värdefullt att undersöka. Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka vilken positiv betydelse en hund kan ha för en människa, titta på hur relationen ser ut mellan dem och ta reda på hur en hund kan vara ett stöd för individer som befinner sig i svåra situationer. För att få fram resultatet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Dessa har vi genomfört med 15 hundägare. Resultatet har vi valt att presentera utifrån olika teman som framkommit genom intervjuerna. Vår ansats har sedan varit att utifrån perspektiven symbolisk interaktionism och det salutogena perspektivet och teorierna social utbytesteori, in- och ut-grupp samt Maslows behovstrappa, analysera resultatet. Det har visat sig att en hund kan ha en betydelsefull plats i människans liv och kan bidra till att människan mår bättre både psykiskt, fysiskt, och socialt. Vår studie har visat att en människa kan komma ur svåra situationer med hjälp av en hund. Detta sker exempelvis genom att ägaren får komma ut på promenader med hunden, träffa folk och få struktur i vardagen. Att människan alltid har hunden hos sig och får klappa den ger en lugnande effekt och piggar upp ägaren.</p>

I dagens samhälle är psykisk och social ohälsa vanligt. Att ta reda på hur en hund kan vara till hjälp för personer och de som befinner sig i en svår situation ser vi därför som värdefullt att undersöka. Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka vilken positiv betydelse en hund kan ha för en människa, titta på hur relationen ser ut mellan dem och ta reda på hur en hund kan vara ett stöd för individer som befinner sig i svåra situationer. För att få fram resultatet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Dessa har vi genomfört med 15 hundägare. Resultatet har vi valt att presentera utifrån olika teman som framkommit genom intervjuerna. Vår ansats har sedan varit att utifrån perspektiven symbolisk interaktionism och det salutogena perspektivet och teorierna social utbytesteori, in- och ut-grupp samt Maslows behovstrappa, analysera resultatet. Det har visat sig att en hund kan ha en betydelsefull plats i människans liv och kan bidra till att människan mår bättre både psykiskt, fysiskt, och socialt. Vår studie har visat att en människa kan komma ur svåra situationer med hjälp av en hund. Detta sker exempelvis genom att ägaren får komma ut på promenader med hunden, träffa folk och få struktur i vardagen. Att människan alltid har hunden hos sig och får klappa den ger en lugnande effekt och piggar upp ägaren.

Stereotyper är vanliga sätt för oss människor att förenkla och underlätta situationer vi stöter på i vår omgivning. Trots fördelarna en förenklad vardag innebär kan stereotyper även innebära negativa konsekvenser, så som diskriminering eller utanförskap.  I denna studie undersöktes svenskars föreställning av typiska ägare till fem olika hundraser (labrador, pudel, pitbull, tax och chihuahua) med syfte att undersöka om stereotyper förekommer rörande svenska hundägare och om dessa stereotyper skiljer sig åt mellan hundägare och icke-hundägare.  Studien genomfördes med hjälp av en enkät som publicerades på det sociala mediet Facebook. 120 personer deltog i studien, varav 27 var män och 93 var kvinnor. Deltagarna var mellan 18 och 60 år gamla, med en medelålder av 29,6 år (Sd=9,6). Deltagarna fick besvara frågor rörande hur de föreställde sig typiska hundägare till de fem raserna, samt gradera hur väl de instämde med tolv påståenden avseende acceptans för stereotyper i allmänhet. I slutet av enkäten fick deltagarna även besvara bakgrundsfrågor rörande dennes kön, ålder, utbildningsnivå, om denne hade hund eller inte, samt vilken inställning denne hade till hundar i allmänhet.  Resultatet pekar på att det i mycket stor utsträckning finns gemensamma uppfattningar om hur ägare till olika hundraser ter sig när det gäller allt från frisyr till ålder. Det visade sig inte finnas någon större skillnad  mellan de två grupperna när det gällde stereotypt tänkande.  Avseende enkätdelen rörande acceptans för stereotyper visade sig deltagarna ha en relativt låg grad av acceptans, vilket är intressant eftersom de samtidigt uppvisade stereotypa tankesätt när de svarade på frågorna om de olika hundraserna.  Studien har visat att stereotypt tänkande mest troligen förekommer kring olika hundrasers ägare, att medvetandegöra stereotypers förekomst kan vara en viktig aspekt för att minska risken för ytterligare stereotyper. / Stereotypes are common ways for human beings to simplify and facilitate situations they face in their surroundings. Despite the advantages of simplyfied living, stereotypes could lead to negative consequences, such as discrimination or exclusion.  This study investigated Swedes ideas regarding typical owners of five different dog breeds (labrador, poodle, pitbull, dachshund and chihuahua). The aim of the study was to examine whether stereotypes exist regarding swedish dog owners, and if these stereotypes differ between dog owners and non dog owners.  The study was performed using a questionnaire which was posted om Facebook. 120 persons participated, 27 men and 93 women. The participants were between 18 and 60 years old (mean=29,6 Sd=9,6). Each participant was asked to answer several questions regarding their idea of typical dog owners of the five breeds, and then grade how well they agreed to twelve statements regarding acceptance of stereotypes in general. At the end of the questionnaire, the participant answered background questions such as age, gender, level of education, if they themselves were dog owners and their attitude towards dogs in general.   The results show that stereotypes exist in great extent regarding the appearance of owners to different breeds. There was not much difference between the two groups when it came to stereotypical thinking.  Regarding acceptance for stereotypes in general this study showed that the participants show a low degree of acceptance, which is interesting because they at the same time showed stereotypical thinking when they answered the questions about the different breeds.  This study has shown that stereotypical thinking most likely occurs regarding owners of certain breeds. To sensitize stereotypes occurrence may be an important aspect to reduce the risk of further stereotypes.

Rätten till staden är en ständigt pågående diskussion om människors möjlighet att använda sig av staden och skapa den verklighet de själva lever i. I städer finns människor som har sällskap av hund och som frekvent använder sig av det offentliga rummet. Uppsatsen syftar till att bidra med en förståelse för hundägarens och hundens plats i staden genom att undersöka hundägares och hundars användande av staden, deras upplevelser i det offentliga rummet och på vilket sett de kan ge uttryck för behov i staden.   Uppsatsens empiriska material har samlats in med den etnografiska metoden go-along för att undersöka hundägares och hundars vardagliga liv, samt genom en fokusgrupp med två etologer för att synliggöra hundens behov i planering. Det empiriska materialet har undersökts i relation till teori om rätten till staden, social rättvisa och more-than-human geography. Den sistnämnda teorin utgår från djurens rätt till staden som likställd människan. Med utgångspunkt i more-than-human geography antar studien en kritisk ansats mot hur hundars behov tillgodoses i den svenska planeringen. Studien visar på en avsaknad av hundägares och hundars rätt till staden. Detta tar sig uttryck i hundägarens vardagliga liv som en längtan och en saknad efter att kunna tillfredsställa sin hunds behov i staden, samt genom en osäkerhet och ett motstånd i användningen av stadens offentliga rum. Uppsatsen synliggör även en social konflikt mellan hundägare och icke-hundägare. Konflikten har sitt ursprung i hundägares vilja att nyttja staden på ett annat sätt än vad som är tillåtet, vilket innebär att hundägare bryter mot hundförbud och restriktioner i syfte att tillfredsställa sin hunds behov och intressen. Uppsatsen visar på en begränsning av hundens utrymme i staden som en effekt av att människans behov står i centrum för utveckling, samt som en följd av stadens ekonomiska drivkraft. Uppsatsen argumenterar för att ge hundar mer utrymme i planering för att stärka hundägares och hundars rätt till staden, men även i syfte att minska den konflikt som existerar mellan hundägare och icke-hundägare.

Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, tio sydsvenska hundägare upplever att hundägandet påverkar deras sociala liv. Detta har undersökts genom att intervjua utvalda hundägare som representerar olika delar av hundvärlden för att kartlägga olika hundägares upplevelser av den sociala samvaron kopplat till hundrelaterade aktiviteter. Det har också genomförts tre observationer i olika organiserade hundsammanhang för att kunna motivera antaganden som görs av de sociala fenomen som förekommer. Resultatanalysen visar att de intervjuade hundägarna upplever att hundägandet påverkar deras sociala tillvaro positivt genom att hunden fungerar som en isbrytare. De flesta av hundägarna beskriver också att de fått djupare vänskaper med personer de lärt känna via hundarna, till stor del på grund av att mycket tid spenderas gemensamt. Det har också berättats att olika hundrelaterade träffar är positiva och har en energipåfyllande effekt. Det framkom också att hundrelaterade aktiviteter kan skapa fler djupa vänskaper i större utsträckning än andra fritidsaktiviteter. Intervjupersonerna har också beskrivit grupperingar inom hundvärlden, emellan vilka det finns vissa motsättningar och starka känslor om vad som är rätt eller fel. Av detta dras slutsatserna att de tio intervjuade hundägarna upplever social vinst av att äga hund, att hundarna agerar som isbrytare och naturlig samlingspunkt, samt att hundrelaterade aktiviteter ofta är fyllda av glädje och positivitet vilket gör att hundägare gärna återkommer till dessa sammanhang. Det finns också gott om yttre kännetecken som gör att hundägarna kan känna igen varandra och snabbt dela in varandra i olika grupper.

Syftet med studien var att undersöka om medlemsengagemanget i Svenska Kennelklubbens ideella föreningar med sina totalt 280 000 medlemmar, förändrades under coronapandemin (2020–2022). Pandemin blev ett rekordår för Svenska Kennelklubben, då ovanligt många människor (i förhållande till tidigare år) valde att skaffa hund. Pierre Bourdieu och Robert Putnams teorier om socialt kapital används för att beskriva människors sociala (potentiella och faktiska) nätverk. I denna uppsats kopplas det sociala nätverket (och eventuell känsla av ensamhet under pandemin) till en möjlig drivkraft till ideellt engagemang samt chans att dämpa ensamhetskänslor. Tre hypoteser framställs och prövas i uppsatsen genom en kvantitativ enkätstudie med Svenska Taxklubben som stickprov till populationen (Svenska Kennelklubben). Resultatet visar bland annat hur varken engagemang eller socialt kapital ökade under coronapandemin med taxen/hunden som hjälp. Resultatet visar också hur det ideella föreningslivet kan anses vara på väg att dö ut, då svårigheter att rekrytera engagerade funktionärer ställer till det för föreningarna.