Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. Båda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur långt revisorns tystnadsplikt sträcker sig och vad det finns för situationer som gör det svårt för en revisor att vara oberoende. Det kommer även att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke. Syftet är även att försöka analysera situationer, där revisorn hamnat i svåra dilemman i förhållande till sin tystnadsplikt och oberoende. Problemen kommer endast att studeras utifrån revisorns perspektiv.Uppsatsen kännetecknas av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet består av både en litteraturstudie och utförda intervjuer med revisorer. Uppsatsen hänvisar till relevant litteratur, tidskrifter, vetenskapliga artiklar, Internet och intervjuer. Det här tillvägagångssättet har valts för att skapa en bättre tillförlitlighet till uppsatsen.Revisorns tystnadsplikt sträcker sig väldigt långt och omfattas av all den information som revisorn får tillgång till under revisionsuppdraget. Tystnadsplikten gäller i alla situationer med undantag för brottsmisstankar, Skatteverket, medrevisor, konkursförvaltare och bolagsorganen. Självgranskningshotet och egenintressehotet är några av de svåra situationer som kan hota revisorns oberoende. Revisorn får inte utföra både redovisningsuppdrag och revisionsuppdrag åt samma klient. Vid uppdrag är det viktigt att verkligen hålla isär vilka personer som utför revision och vilka som utför årsredovisning och bokslut, för att oberoendeförhållandet inte ska hotas. Vi tycker det är tveksamt att en medarbetare får utföra redovisning när en revisor från samma revisionsbyrå har till uppgift att granska samma klient. Vi tror att en sådan situation kan inverka på oberoendet. / Uppsatsnivå: D

Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. Båda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur långt revisorns tystnadsplikt sträcker sig och vad det finns för situationer som gör det svårt för en revisor att vara oberoende. Det kommer även att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke. Syftet är även att försöka analysera situationer, där revisorn hamnat i svåra dilemman i förhållande till sin tystnadsplikt och oberoende. Problemen kommer endast att studeras utifrån revisorns perspektiv.Uppsatsen kännetecknas av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet består av både en litteraturstudie och utförda intervjuer med revisorer. Uppsatsen hänvisar till relevant litteratur, tidskrifter, vetenskapliga artiklar, Internet och intervjuer. Det här tillvägagångssättet har valts för att skapa en bättre tillförlitlighet till uppsatsen.Revisorns tystnadsplikt sträcker sig väldigt långt och omfattas av all den information som revisorn får tillgång till under revisionsuppdraget. Tystnadsplikten gäller i alla situationer med undantag för brottsmisstankar, Skatteverket, medrevisor, konkursförvaltare och bolagsorganen. Självgranskningshotet och egenintressehotet är några av de svåra situationer som kan hota revisorns oberoende. Revisorn får inte utföra både redovisningsuppdrag och revisionsuppdrag åt samma klient. Vid uppdrag är det viktigt att verkligen hålla isär vilka personer som utför revision och vilka som utför årsredovisning och bokslut, för att oberoendeförhållandet inte ska hotas. Vi tycker det är tveksamt att en medarbetare får utföra redovisning när en revisor från samma revisionsbyrå har till uppgift att granska samma klient. Vi tror att en sådan situation kan inverka på oberoendet. / Uppsatsnivå: D

Att arbeta inom ambulanssjukvård är emellanåt mycket psykiskt påfrestande. Den verklighet man agerar i är fri från all censur och förskönande omskrivningar. Med all sannolikhet påverkar dessa händelser vårdaren, men exakt vad är det som påverkar och hur hanterar ambulanspersonalen dessa känslor?Syftet med studien är att undersöka hur ”särskilda händelser” påverkar privatlivet och det fortsatta vårdandet. Metoden för att besvara detta är kvalitativ intervju med utgångspunkt i informantens livsvärld. Åtta personer som arbetar inom ambulanssjukvården deltog i studien. För att finna ny kunskap inom området fick informanterna berätta om en särskild händelse som påverkat dem, istället för att de styrdes att berätta om kategorier såsom barnolycksfall, trauma etc.Oförutsägbarhet, kontrollförlust och overklighet utmärkte sig och fick stor plats i intervjuerna. Att inte kunna ”greppa” en situation ledde till frustration och maktlöshet. Händelser förblev ibland obearbetade då individen inte kunde få ett avslut på händelsen. Informanter beskrev att de blivit mer distanserade och avtrubbade, men även positiva effekter såsom ödmjukhet och tillfredsställelse framkom. Det tydligaste och mest anmärkningsvärda var dock att informanterna värderade det kollegiala stödet högst. De upplevde att bearbetningen av händelser enkom skedde med kollegor och att närstående inte hade förmågan att förstå vad yrket innebar. Dock hade närstående en stor funktion som fundament i individens grundtrygghet.Resultatet visar att det är högst personligt vad som påverkar personalen i arbetet. Detta kan ofta förbises när man inriktar forskningen på ett alldeles för smalt område. Vidare tror vi att det är viktigt att medvetandegöra för ambulanspersonal att hantering av känslor är mycket betydelsefullt. Oavsett om arbetsgivaren ger möjlighet till detta eller inte, så måste individen själv lyfta dessa frågor för att bevara sin egen psykiska hälsa. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

<p>I dagens samhälle är psykisk och social ohälsa vanligt. Att ta reda på hur en hund kan vara till hjälp för personer och de som befinner sig i en svår situation ser vi därför som värdefullt att undersöka. Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka vilken positiv betydelse en hund kan ha för en människa, titta på hur relationen ser ut mellan dem och ta reda på hur en hund kan vara ett stöd för individer som befinner sig i svåra situationer. För att få fram resultatet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Dessa har vi genomfört med 15 hundägare. Resultatet har vi valt att presentera utifrån olika teman som framkommit genom intervjuerna. Vår ansats har sedan varit att utifrån perspektiven symbolisk interaktionism och det salutogena perspektivet och teorierna social utbytesteori, in- och ut-grupp samt Maslows behovstrappa, analysera resultatet. Det har visat sig att en hund kan ha en betydelsefull plats i människans liv och kan bidra till att människan mår bättre både psykiskt, fysiskt, och socialt. Vår studie har visat att en människa kan komma ur svåra situationer med hjälp av en hund. Detta sker exempelvis genom att ägaren får komma ut på promenader med hunden, träffa folk och få struktur i vardagen. Att människan alltid har hunden hos sig och får klappa den ger en lugnande effekt och piggar upp ägaren.</p>

I dagens samhälle är psykisk och social ohälsa vanligt. Att ta reda på hur en hund kan vara till hjälp för personer och de som befinner sig i en svår situation ser vi därför som värdefullt att undersöka. Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka vilken positiv betydelse en hund kan ha för en människa, titta på hur relationen ser ut mellan dem och ta reda på hur en hund kan vara ett stöd för individer som befinner sig i svåra situationer. För att få fram resultatet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Dessa har vi genomfört med 15 hundägare. Resultatet har vi valt att presentera utifrån olika teman som framkommit genom intervjuerna. Vår ansats har sedan varit att utifrån perspektiven symbolisk interaktionism och det salutogena perspektivet och teorierna social utbytesteori, in- och ut-grupp samt Maslows behovstrappa, analysera resultatet. Det har visat sig att en hund kan ha en betydelsefull plats i människans liv och kan bidra till att människan mår bättre både psykiskt, fysiskt, och socialt. Vår studie har visat att en människa kan komma ur svåra situationer med hjälp av en hund. Detta sker exempelvis genom att ägaren får komma ut på promenader med hunden, träffa folk och få struktur i vardagen. Att människan alltid har hunden hos sig och får klappa den ger en lugnande effekt och piggar upp ägaren.

Bakgrund: Att möta patienter som befinner sig i en svår situation och vars sjukdomstillstånd påtvingar dem ett lidande kan vara komplicerat och smärtsamt. I denna litteraturstudie definieras svåra situationer med patienter som nyligen delgivits svåra besked eller patienter som har långt framskriden cancer eller KOL. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans roll i mötet med patienter i svåra situationer.Metod: Tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar låg till grund för denna litteraturstudie. Sökningarna för att finna dessa artiklar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO.Resultat: Två tydliga kategorier, tröst och stöd, identifierades. Som exempel på de sätt att ge tröst som nämns återfinns bl.a. humor, närhet, beröring och att möjliggöra att patienten blir så delaktig som möjligt i sin egen vård. Den stödjande rollen innefattar t.ex. att ge utrymme för känslor, bara finnas till och att inge hopp.Slutsats: Sjuksköterskan har en både tröstande och stödjande roll i mötet med patienter i svåra situationer. / Background: Meeting patients who are in difficult situations and are suffering from illness may be complicated and painful. In this literature review difficult situations were defined as patients who have recently received bad news or patients with advanced cancer or COPD.Aim: The purpose of this literature review was to examine the role of the nurse when meeting patients in difficult situations.Method: Ten qualitative and quantitative scientific articles were the basis for this literature review. The databases used to find these articles were CINAHL, PubMed and PsycINFO.Results: Two categories, comfort and support, were identified. Some examples of comfort are humor, closeness, touching and helping the patient to take part in his or her own care. The supporting role includes allowing for emotional expression, just being there and helping the patient achieving hope.Conclusion: Nurses have a comforting as well as a supporting role when meeting patients in difficult situations.

Operationssjuksköterskors arbete är ansvarsfullt och en central uppgift är att värna om patientsäkerheten. Emellertid finns en rad faktorer som kan försvåra operationssjuksköterskors vårdarbete vilket i sin tur leder till att patientsäkerheten hotas, t.ex. är det vanligt med omkastningar i ett planerat operationsprogram. Ökad arbetsbelastning, krav på effektivisering och teknisk utveckling kan ses som hot mot patientsäkerheten. Arbetet är mångfasetterat och kräver ständig uppmärksamhet och vakenhet. Mot bakgrund av detta är det synnerligen viktigt att ta reda på vad operationssjuksköterskor upplever som svåra situationer och hur de hanterar dessa för att inte tappa patientfokus. Det är ett område som tidigare är lite utforskat. Syftet är att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av svåra situationer i relation till att kunna värna om patientsäkerheten. Eftersom studiens syfte är att beskriva upplevelser gjordes en kvalitativ intervjustudie. Sex operationssjuksköterskor från ett sjukhus i Västsverige intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys (Lundman &amp; Hällgren Graneheim, 2008). De svåra situationer operationssjuksköterskorna pratade om berörde i stort sett den intraoperativa fasen, arbetet på operationssalen i direkt anknytning till patienten. Operationssjuksköterskorna beskrev sin profession som en ofrihet ifråga om bundenheten till det sterila rummet, yrkesstress, traumatiska känsloupplevelser, vikten av att få distans till problemen samt vad som stimulerar dem i arbetet. Arbetet med operationspatienten upplevdes som en styrka när det gick väl men som skam när patientsäkerheten hotades. Samarbetet i det perioperativa teamet beskrevs som en viktig förutsättning för ett patientsäkert arbete. Å andra sidan utgör samarbetsproblem ett hot mot patientsäkerheten och operationssjuksköterskorna belyste vikten av att våga ta en ledarroll genom att värna patientsäkerheten, även gentemot kollegor. Resultatet bekräftas i flera fall av tidigare forskning. Uppsatsen kliniska implikationer faller tillbaks på arbetsledare vars uppgift det är att främja möjligheter till kommunikation – med patienter, som handledning samt inom det perioperativa teamet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård

Bakgrund: Distriktssköterskor i hemsjukvården arbetar självständigt i ett växande arbetsfält med allt sjukare patienter och mer avancerad vård. Teamarbete, samverkan och arbetsledning ställer höga krav på distriktssköterskans arbete vilket har väckt uppmärksamhet och forskning kring arbetssituationer som ställer så pass höga krav på distriktssköterskan att det inverkar negativt på distriktssköterskans hälsa och riskerar patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av svåra situationer i hemsjukvården. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Tolv distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård har deltagit i studien och med hjälp av semistrukturerade intervjuer har data insamlats. Därefter har data analyserats genom induktiv innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskor i hemsjukvården erfar svåra situationer i en bristande arbetsmiljö, i svårigheter i rollen som omvårdnadsledare, i bristande samsyn inom vårdorganisationen samt svårigheter i relationen med anhöriga och patient. För varje kategori finns underkategorier såsom hot och våld, ensamarbetets baksida, tidsbrist, svårt att leda arbetet när personalen brister i sin yrkesutövning, baspersonal som bedömer patienten ur ett annat perspektiv, stöttande av personal i svåra situationer, samverkan med andra professioner, svårt att få kontakt med läkare, anhörigas behov av bekräftelse och försummande av egenvårdsansvaret. Konklusion: Distriktssköterskorna erfor flera svåra situationer inom den kommunala hemsjukvården. För att säkerställa distriktssköterskors hälsa och trygga patientsäkerheten behöver dessa situationer synliggöras och åtgärdas. / Background: District nurses in home care work independently in a growing field of work with increasingly ill patients and more advanced care. Teamwork, collaboration and staff management demand high quality in the district nurse performance, which has drawn attention and research to work situations demanding so much that the district nurse health and patient safety are adversely affected. Purpose: To investigate the district nurses' experience of difficult situations in home caring. Method: The study has a qualitative approach. Twelve district nurses working in municipal home care participated in the study and data was collected through semi-structured interviews. Data has been analyzed through an inductive content analysis. Results: District nurses in home care experience difficult situations in a lacking work environment, difficulties in the role as nursing leader in a lacking consensus in the caring organization, as well as difficulties in the relation between dependent and patient. Each area is divided in sub categories, such as threat and violence, working alone, time constraints, difficulties in management when personnel is lacking in performing nursing care, collaboration with other profession, supporting personnel, difficulties of getting in touch with doctors, caring staff assessing patients in another perspective, dependents’ need of confirmation and patients lacking in self-care. Conclusion: District nurses experience difficult situations in nursing homecare. To ensure the district nurses´ health and ensure patients safety requires these situations have to be made visible and addressed.

The aim of this essay is to examine preschool teachers’ knowledge and expertise in the approach  to children who are experiencing crisis and trauma. Our research aims to explore if the preschool  teachers’ methods in the work with small children in crisis are theory-based, and if not - what  kind of knowledge do they have to stand on in the meeting with children in crisis and trauma.  We have interviewed six pre-school teachers with various amount of time of work experience  in the preschool. We used semi-structured interviews with questions formulated with the intent  to get a wide perspective of the preschool teachers experiences in the matter. Our theoretic  approach is “Krispedagogik” by Raundalen &amp; Schultz (2007), with an immerse in Juul &amp;  Jensens book “Relationskompetens” (2009). We find it necessary to complement Krispedagogik based on that the book Krispedagogik is mainly designed to function with older children in  school while the meeting and work with younger children is in more need of caring and a closer  relation with the teachers - therefore are we using Relationskompetens as a complement. The  results are presented under the subheadings: Routine - Security, To see the child - the childs’  needs, and Parent collaboration. These are the concepts we mainly have seen in the interviews,  and they are also found in the theories we are grounding our analysis on. We found features of  crisis pedagogy (krispedagogik) in the way the pedagogues described their work with children  in crisis although none of them used the term in their answers. The relations between the  pedagogue and the parents and foremost the children are the foundation in their work. Their  view on their task as a pedagogue is that they are an important person in the child’s life, and  they implement their educational tasks accordingly.