Purpose: The purpose of this study is to highlight what is perceived as- and what is not perceived as- supportive and comforting, by the sick child in palliative care, and by its family. Method: Systematic literature review in which only scientific articles from the years 2001-2010 have been included. Analysis: A method inspired by qualitative content analysis was used. Results: The analysis revealed five categories of what the sick child and its family experienced as supportive and comforting - and what was perceived negatively - in the context of palliative care for children. The results showed that it was very important to have competent, dedicated and compassionate staff that not only care for the child but also see to the whole family. Recurrence factors were the importance of straight and honest information and communication and to be close and involved in the child's care. Discussion: The results summarized available research on comfort to families in the palliative care for children and may be of importance in clinical practice due to the lack of depth in the available literature. Conclusion: For a nurse to be present and accessible, appears to be the greatest help for grieving families.

Bakgrund:Beröring används inom sjukvården som komplement till olika behandlingar som exempelvis taktil massage. Vid beröring frisätts ämnen i kroppen som gör att vi känner välbefinnande. Beröring är också en viktig del i den icke-verbala kommunikationen. Syftet är att beskriva hur beröring som kommunikation påverkar vårdrelationen. Metod:Detta är en litteraturöversikt där metoden innebar att kvalitativa artiklar söktes fram med sökord som touching, nursing och caring. Dessa analyserades genom att söka gemensamma nämnare och skapa teman. Totalt har tolv artiklar analyserats. Resultat:Till resultatet framkom fyra teman: Beröring som tröst, Beröring för att fördjupa relationen, Beröring som maktfaktor och Beröringens sexuella aspekter. Diskussion:Beröring är ett medel för att trösta samt skapa och upprätthålla vårdrelationen. Dock kan beröring också upplevas som något kränkande och missförstås som en sexuell antydan. Samhällets normer och det sociala arvet påverkar individens värderingar och attityder till hur beröring uppfattas. Beröringen är komplex till sin natur.

Bakgrund: Den palliativa vården grundar sig på att lindra fysiskt, emotionellt och existentiellt lidande där all vård sker med hänsyn till att bibehålla patientens livskvalité. Vården är uppdelad i fyra hörnstenar: symtomlindring, teamarbete, närståendestöd samt kommunikation och relation i vilka patientens välbefinnande står i fokus för all omvårdnad. Därför är det viktigt att belysa hur sjuksköterskor kan ge stöd och tröst till patienten i ett palliativt skede. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans stödjande roll till patienter inom palliativ vård. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2016). Resultat: Det framkom att sjuksköterskan behövde ha en god kommunikationsförmåga för att kunna skapa relationer med patienten och de närstående. Goda relaioner skapades främst genom att sjuksköterskan aktivt lyssnade, bemötte patienten med respekt och vågade tala om det som var svårt, vilken var en essentiell del av den palliativa vården. När goda relationer skapades och kommunikationen fungerade kunde patientens sista tid i livet bli lugn och värdig.  Slutsats: Sjuksköterskans stöd till patienter som får palliativ vård grundar sig både på närhet och distans, ärlighet, att skapa goda relationer med patienten och de närstående, att vara en god lyssnare samt att ha en god samtalsförmåga för att kunna ge patienten hjälp, tröst och stöd.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och utgör ett hälsoproblem. Kvinnans liv kan beröras psykiskt, existentiellt och socialt av beskedet om bröstcancerdiagnos. Ett bröstcancerbesked kan leda till att kvinnan hamnar i en kris och hur beskedet upplevs av varje kvinna är individuellt. För att sjuksköterskan ska kunna främja en personfokuserad omvårdnad och bemöta kvinnornas behov krävs det att sjuksköterskan har kunskap om kvinnornas egna upplevelser av att få besked om bröstcancerdiagnosen. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att få besked om sin bröstcancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie baserad på sex patografier med en kvalitativ metod och induktiv ansats. Analys genomfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom följande fem huvudkategorier som speglade kvinnornas upplevelser av att få besked om sin bröstcancerdiagnos: Tappa kontrollen över tillvaron, Känna stöd av närstående, Bemötande av hälso-och sjukvårdspersonal, Vilja veta mer om sin diagnos och Vilja kämpa för livet. Huvudkategorierna bestod av totalt nio underkategorier. Slutsats: Att få besked om bröstcancerdiagnos upplevs av kvinnorna som oroande och tungt. Kvinnorna upplever även att livet vänds upp och ned av beskedet. Sjuksköterskan har en betydande roll i sitt bemötande i vården av kvinnan för att underlätta kvinnans krishantering. Sjuksköterskan behöver ha kunskaper om krishantering och om kvinnans behov av tröst. Sjuksköterskan behöver visa förståelse för kvinnans nya livssituation.

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver anhörigas olika behov vid dödsfall. Det beskrivs olika åtgärder vilket underlättar anhörigas sorgearbete, även handlingar som förvärrarsituationen. Mötet med sjuksköterskor avgör hur sorgearbetet utvecklas hos anhöriga, huruvida det leder till komplicerad sorg eller om det underlättar deras sorg. Anhöriga geruttryck för vilka behov de behöver ha tillgodosedda av sjuksköterskor. De åtgärder sjuksköterskor utför har stor inverkan på anhörigas fortsatta sorgearbete. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta anhöriga i samband med dödsfall på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med analys av 11 artiklar enligt Evans beskrivande syntes. Resultat: Analysen resulterade i två teman Utmaningar och Skapa relationer, samt fem subteman som beskriver sjuksköterskornas erfarenheter vid dödsfall.Resultatet beskrev situationer som kunde uppstå, vilka reaktioner anhöriga upplevde samtsjuksköterskans agerande. Slutsats: Sjuksköterskorna hade olika erfarenheter i mötet med anhöriga eftersom varje situation var unik. Anhörigas reaktioner kunde vara intensiva och var en stor påfrestning för sjuksköterskorna. För att bli förberedd på hur anhöriga ska stöttas och för att tillgodose deras behov vid dödsfall var erfarenhet och stöttning från kollegor av stor vikt. Anhöriga upplevde bäst stöd när sjuksköterskan visade egenskaper som empati, vänlighet och närvaro.

Traumatiska händelser som naturkatastrofer kan orsaka lidande. En person som lider kan vara i behov av tröst. Varje människa och hennes upplevelse av lidande och tröst är unik, men genom att ta lärdom av människors levda erfarenheter av lidande och tröst under tsunamikatastrofen kan förståelsen för dessa fenomen ökas. Denna kunskap är värdefull även för sjuksköterskor som inte möter patienter som överlevt en naturkatastrof. Syftet med studien var att genom en kvalitativ litteraturstudie beskriva svenska turisters upplevelse av lidande och tröst i samband med tsunamikatastrofen i Thailand 2004. Resultatet baserades på personliga skildringar av katastrofen från självbiografier, berättelser på Sveriges Televisions flodvågskatastrof hemsida samt tidningsartiklar som innehållsanalyserades. Resultatet visar att överlevande upplevde både lidande och tröst i samband med tsunamikatastrofen. Lidandet var fysisk, psykiskt och existentiellt. Bristande stöd och resurser bidrog till ökat lidande. De överlevande försökte distansera sig från lidandet på olika sätt. Tröst upplevdes genom gemenskap och närhet, stöd, att få berätta och uttrycka sitt lidande samt genom omsorg om andra. Familj, vänner och andra drabbade spelade en stor roll för upplevelsen av stöd och tröst.

<p>Traumatiska händelser som naturkatastrofer kan orsaka lidande. En person som lider kan vara i behov av tröst. Varje människa och hennes upplevelse av lidande och tröst är unik, men genom att ta lärdom av människors levda erfarenheter av lidande och tröst under tsunamikatastrofen kan förståelsen för dessa fenomen ökas. Denna kunskap är värdefull även för sjuksköterskor som inte möter patienter som överlevt en naturkatastrof. Syftet med studien var att genom en kvalitativ litteraturstudie beskriva svenska turisters upplevelse av lidande och tröst i samband med tsunamikatastrofen i Thailand 2004. Resultatet baserades på personliga skildringar av katastrofen från självbiografier, berättelser på Sveriges Televisions flodvågskatastrof hemsida samt tidningsartiklar som innehållsanalyserades. Resultatet visar att överlevande upplevde både lidande och tröst i samband med tsunamikatastrofen. Lidandet var fysisk, psykiskt och existentiellt. Bristande stöd och resurser bidrog till ökat lidande. De överlevande försökte distansera sig från lidandet på olika sätt. Tröst upplevdes genom gemenskap och närhet, stöd, att få berätta och uttrycka sitt lidande samt genom omsorg om andra. Familj, vänner och andra drabbade spelade en stor roll för upplevelsen av stöd och tröst.</p>

Distriktssköterskor kommer ofta i kontakt med patienter som lider och är i behov av tröst. Tröst är ett samspel som kräver att både distriktssköterskan och patienten medverkar. Studiens syfte var att studera distriktssköterskors erfarenheter av att förmedla tröst. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Distriktssköterskor (n=11) verksamma vid vårdcentraler alternativt inom kommunal hemsjukvård intervjuades om sina erfarenheter av att förmedla tröst. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskors erfarenhet av att förmedla tröst framträdde i tre icke hierarkiska kategorier. Tröstens källa beskriver orsaken till att distriktssköterskan förmedlar tröst och har två underkategorier: Tröst ges utifrån ett lidande och En grundpelare för god omvårdnad. Tröstens förmedlingsvägar beskriver hur distriktssköterskorna ger tröst till patienten och har två underkategorier: Tröstande relation och Tröstande kommunikation. Tröstens inverkan beskriver hur patienten och distriktssköterskan påverkas av trösten och har två underkategorier: Tröst kan ge ökat välbefinnande och Trösta är en meningsfull syssla som både ger och tar kraft. Slutsats: Förmedla tröst är en betydelsefull del i distriktssköterskans yrkesroll och har stor betydelse för patientens välbefinnande. Även distriktssköterskan påverkas av att förmedla tröst. / District nurses often meet suffering patients who need consolation. Consolation is an interaction that requires participation from both the nurse and the patient. The aim of the study was to study district nurses´ experiences of conveying consolation. Method: A qualitative interview study was carried out. District nurses (n=11) working at health care centers or in community health care were interviewed about their experiences of conveying consolation. A content analysis was used to analyze data. Results: District nurses´ experiences of conveying consolation appeared in three nonhierarchical categories. The source of consolation describes why district nurses give consolation and has two subcategories: Consolation is given because of suffering and A keystone for good nursing. The ways of conveying consolation describes how the district nurses give consolation to the patient and has two subcategories: A consolatory relation and Consolatory communication. The effect of consolation describes how the consolation affects the patient and the district nurses and has two subcategories: Consolation can give increased well-being and Consolation is an important task which both gives and takes energy. Conclusion: Conveying consolation is a meaningful part of the district nurses´ professional role and has important implications for patients´ comfort. Conveying consolation also affects the district nurses.

Tröst har en central del i omvårdnaden. Begreppet tröst har ifrågasatts om det är relevant för omvårdnaden. Tröst förknippas med lidande och betydelsen av begreppet tröst är individuellt, kroppsligt, mentalt och andligt. Syftet med studien var att undersöka begreppet tröst utifrån ett omvårdnadsperspektiv i livet slutskede. Begreppsanalysen följer Rodgers Evolutionary Concept Analysis. Artikelsökningar genomfördes i 4 databaser. 14 artiklar blev det slutgiltiga urvalet. Där synonyma/relaterade termer, antecedenter, kännetecken, exempel och konsekvenser av tröst identifierades. Resultatet visar att det finns vissa gemensamma faktorer som främjar tröst. Faktorer som framkom var relationen till sjuksköterskan, familjerelationer och religiös eller andlig tro. Det är viktigt att sjuksköterskan anpassar trösten till den enskilde personen då tröst upplevs individuellt. Resultatet diskuterades mot Ruland och Moores omvårdnadsteori Peaceful End-Of- Life Theory och vidare analysfasen. Det behövs mer forskning för att vidareutveckla begreppet tröst i livets slutskede. / Comfort plays a central part in nursing care. The concept of comfort has been questioned whether it is relevant to the nursing care. Comfort associated with suffering and the importance of the concept of comfort are individually, physically, mentally and spiritually. The aim of the study was to investigate the concept from a nursing perspective at the end of life stage. Conceptual analysis follows Rodgers Evolutionary Concept Analysis. Article searches were conducted in 4 databases. 14 articles became the final selection. Where surrogate/related terms, antecedenter, features, examples and implications of consolation was identified. . The result shows that there are some common factors that promote comfort. Factors that emerged was the relationship with the nurse, family relationships and religious or spiritual beliefs. It is important that the nurse adapts the consolation to the individual when comfort is experienced individually. The results were discussed from the perspective of Ruland and Moore's nursing theory Peaceful End-Of-Life Theory and further analysis phase. More research is needed to further develop the concept of comfort in life´s final stage.

Bakgrund: I dag överlever fler sin cancerdiagnos till följd av förbättrad biomedicinsk teknik. År 2018 rapporterade socialstyrelsen att 63 000 individer drabbats av malign cancer. Detta är ett stort nationellt hälsoproblem och ställer höga krav på hälso- och sjukvården. Cancer innebär fysiskt och psykiskt lidande för patienten och är grund till tröstande omvårdnad. Tröst har ifrågasatts som en omvårdnadsåtgärd samt om det är en uppgift som sjuksköterskan skall utföra. Syfte: Var att belysa vad patienten upplevde som tröstande vid livshotande cancersjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med 10 vetenskapliga resultatartiklar varav nio med kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats som har granskats, bearbetats och analyserats med hjälp av Fribergs femstegsmodell (Friberg, 2017). Artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall. Resultat: Tröst är mångdimensionellt och subjektivt. Kommunikation, utbildning och personcentrerad vård var viktiga för att patienten skall kunna erhålla tröst. Andra faktorer som gav patienten tröst var interaktion med sjuksköterskan, spirituell närvaro och hopp. Konklusion:Viktiga relationer gav patienten tröst och hopp. Relationen mellan spirituell närvaro och viktiga relationer stärkte varandra. Kommunikation och interaktion med sjuksköterska och annan hälso- och sjukvårdspersonal var betydelsefull för att erhålla en bättre livskvalitet samt finna en väg till tröst. När patienten upplevde sig komfortabel och ren i sin kropp kunde patienten uppleva sig stark och därigenom få framtidshopp samt behållen värdighet. / Background: Today, more people survive their cancer diagnosis as a result of improved biomedical technology. In 2018, the National Board of Health reported that 63,000 individuals were affected by malignant cancer. This is a major national health problem and places high demands on health care and hospitals. Cancer means physical and mental distress for the patient and is the basis for comforting nursing. However, comfort has been questioned as a nursing measure and whether it is a task that the nurse should perform. Aim: The aim was to enlighten what patients experience as comforting in a life-threatening cancer decease. Method: A general literature study with10 scientific articles, nine with qualitative approach and one with quantitative approach. Reviewed and analyzed by using Fribergs five step model (Friberg, 2017). The articles have been reviewed in accordance with Carlsson och Eimans (2003) schedule for review. Result: Consolation is multi-dimensional and subjective. Communication, education and person-centered care were important for the patient to receive comfort. Other factors that allowed the patient comfort was interaction with the nurse, spiritual presence and hope. Conclusion: Important relationships gave the patient consolation and hope. The relationship between spiritual precence and other close relations fortified eachother. Communication and interaction with the nurse and other health care professionals was important in obtaining a better quality of life and finding a way to consolation. When the patient felt comfortable and clean in his or her body, the patient could feel strong and thereby gain future hope and maintained dignity.