Lärare har i uppdrag att skapa en inkluderande och jämlik undervisning för alla elever. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse kring lärares syn på och förhållningssätt till inkludering och jämlikhet i skolämnet idrott och hälsa. Vid datainsamlingen utnyttjades en webbenkät som 39 lärare i idrott och hälsa besvarade. Den insamlade datan analyserades med hjälp av läroplansteori och ramfaktorteori. Resultaten visar att lärarna har en gemensam syn på inkludering och jämlikhet i undervisningen samt dess styrdokument, vilket tyder på att lärarnas transformeringsarenor stämmer överens med formuleringsarenan. Däremot stämmer inte ett fåtal lärares tranformeringsarenor överens med formuleringsarenan, eftersom de beskriver att alla elever ska behandlas likadant. Vidare menar lärarna i studien även att de behöver erbjuda eleverna didaktiska val, nivåanpassningar, trygga relationer och tydliga strukturer och mål samt elevinflytande för att alla elever ska inkluderas i undervisningen och få lika möjligheter att nå målen. Avsaknad av tid, material och kunskaper är de ramfaktorer som försvårar arbetet för lärarna i studien, medan en positiv inställning och ett utökat kollegialt samarbete underlättar arbetsprocessen. Slutligen lyfter denna studie att många av lärarna har kunskaper kring begreppens innebörd men att det i praktiken kan bli svårt att implementera.

Studiens syfte var att undersöka gymnasielärares erfarenheter av och attityder tilltransspråkande samt fördelar och utmaningar lärarna upplevde med att använda entransspråkande pedagogik. I denna kvalitativa studie samlades data in genomsemistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare. De teoretiska utgångspunkternautgörs av sociokulturella perspektiv. I lärarnas utsagor beskrevs och synliggjordes bådefördelar och utmaningar med transspråkande i undervisningen. Vårt resultat avintervjuerna visade att den största faktorn till lärarnas tillämpning av transspråkande iklassrummet är deras positiva inställning till flerspråkighet. Slutsatsen visar att elevernasspråk samt kunskaper utvecklades och målen uppfylldes när undervisningen anpassadesefter deras behov. På grund av ett litet urval i studien är det därför diskutabelt omslutsatsen är generaliserbar. Vår tolkning av tidigare forskning samt resultat är atttransspråkande kan bidra till att eleverna utvecklar både språk och kunskaper samtidigtsom deras identitet stärks.

Normer är grundade på våra föreställningar och attityder om det som anses vara normalt eller det som i motsats kan vara avvikande och därmed icke-normalt. Attityder kan leda till att det uppstår reproduktioner som begränsar individens möjligheter i sin karriärutveckling. Att bedriva ett normkritiskt arbete handlar om att synliggöra sådana normer, särskilt dem som skapar sociala orättvisor, men också att utmana dessa för att skapa en förändring. Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat sju verksamma studie- och yrkesvägledare (SYV) inom skolväsendet. Våra frågeställningar har handlat om att få kunskap och förståelse om hur studie-och yrkesvägledare resonerar kring normer och normkritisk pedagogik samt på vilket sätt de arbetar med detta.Resultatet visar att normer är ett komplext område att arbeta inom eftersom det är så nära förknippat med känslor och värderingar. Normkritiken sker i en ständig process där individen pendlar mellan att vara omedveten till att vara medveten på olika nivåer av kompetenser. Informanterna lyfte även barriärer i det normkritiska arbetet, där speciellt föräldrar med sina normer ansågs ha en stark påverkan på sina barns karriärutveckling. Studien visar att det finns en utvecklingspotential, relaterat till svag styrning från ledningens håll men också för att den normkritiska pedagogiken saknar tydliga handlingsplaner. Informanter uttryckte därför en önskan om ett utökat samarbete, i en enad front, samt fortbildning för hela skolans pedagogiska personal.I sättet hur informanterna arbetar framkommer det att de använder sig själv som redskap och metod, både i sitt förhållningssätt och i sättet att agera. Informanterna förmedlade också ha ett särskilt fokus på genusperspektivet i sitt arbete. I de praktiska övningar som används nämns bland annat övningen Privilege race samt könsneutrala Kiwi-kort, som är ett verktyg för att synliggöra privilegier och normer. / Social norms are based on our beliefs and attitudes about what is right or wrong. These attitudes can lead to unfavorable reproductions of norms that limit the individual's opportunities in his or her career development.Carrying out norm-critical work is about making norms visible, especially those that create social injustices, but also challenging them to create changes. Through a qualitative method, we interviewed seven guidance counsellors that are working within schools. Our questions have been customized to gain knowledge about how these counsellors are reasoning about norms and norm-critical pedagogy as well as how they work with this.The result shows that norms are a complex area to work within because it is so closely associated with emotions and values. Norm criticism takes place in a constant process where the individual commutes between unconscious to consciousness and within various levels of competence. The informants also experienced barriers in the norm-critical work, where parents were highlighted meaning that their own norms have a strong impact on their children's career development. Also, a development potential emerged, related to weak steering from management side and that the norm-critical pedagogy lacks clear action plans. Therefore, there was a desire for increased collaboration, in a united front, as well as continuing education for the entire school's educational staff.As a method in how they work, it emerges that informants use themselves as tools, both in their approach and in the way they act with the clients. The informants also conveyed a special focus on the gender perspective throughout the practical exercises. Specific exercises mentioned by the informants were the Privilege race and as well as using gender- neutral Kiwi-cards, with a purpose and a tool for highlighting privileges and norms.

I takt med samhällsutvecklingen möter och möts allt fler flerspråkiga barn i förskolan och språk- och kunskapsutveckling utgör idag samhällsaktuella debatter. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur förskollärare uppfattar och förhåller sig till flerspråkighet, samt hur de beskriver att de bedriver undervisning i relation till fenomenet – för att medverka till flerspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling i enlighet med en likvärdig utbildning. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av ett normkritiskt perspektiv och en transspråkande teori, vilka används för att analysera semi-strukturerade intervjuer med fyra förskollärare, verksamma i kontexter där flerspråkighet i låg grad finns representerad.  Studien visar att deltagande förskollärare beskriver en positiv syn på flerspråkighet, där det beskrivs som en tillgång – men samtidigt framträder en bild av denna tillgång som präglat av en enspråksnorm där modersmålet främst ses som en rättighet. I avsaknad av gemensam policy eller uttalat förhållningssätt eller arbetsmetod förhåller förskollärarna sig i sitt arbete med flerspråkighet till läroplanen – i vilken formuleringar framkommer som tolkningsbara och tolkningarna påverkade av normativa föreställningar. Förskolansundervisning framträder framför allt som tillägnad svenska språket, och flerspråkighet delvis som en resurs i individens språk- och kunskapsutveckling, men framför allt som en resurs i förskolans värdegrundsarbete. De förhållningssätt och synsätt som framträder i intervjuerna och som förs visioner om, beskrivs visa sig i låg grad i praktiken och förskolans undervisning.

Bakgrunden till arbetet grundar sig i den kriminella utbredning som sker i Sverige kopplat till utsatta områden. Det är tydligt huruvida utsatta områden har fångat flertal aktörers intresse såsom politiker, media och polis, men trots detta inte kommit underfund med lösningen på problematiken i fråga. Tidigare forskning har avgränsats sig inom stadens gränser i sökandet efter lösningen, varpå detta arbete ämnar frambringa landsbygden som en viktig jämförelsepunkt genom att synliggöra skillnaderna i (o)likheterna. Anledningen är att landsbygden och utsatta områden faller under samma premisser vad avser bristen av lokala företag och lokalt förankrad arbetskraft, bristen på lokala skolor och ungdomsverksamhet samt låg politisk representation och kommunikation. Syftet med arbetet är därmed att lyfta fram landsbygden som en viktig jämförelsepunkt för att kunna bidra till lösningen av den särskilda problematik som sker inom utsatta områden. Det metodologiska tillvägagångssättet ter sin form utifrån kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju som därigenom är vårt empiriska material. Detta i kombination med kvantitativ metod vad avser sekundära källor i form av publicerad statistik. Det resultat som funnits tyder starkt på att intervjurespondenternas svar skildrar den faktiska verklighet som präglas inom respektive område, vilket statistiken enbart ger en förenklad bild av. Slutsatserna utifrån undersökningen mynnar ut i att landsbygd och utsatta områden skiljer sig främst utifrån indikatorer som tillit och institutionell tillit, vilket i sin tur försvårar arbetet mot att uppnå högt socialt kapital och hög social rättvisa i utsatta områden.

Forskning visar att flerspråkiga elever har låga resultat inom matematiken samt att lärare inte tar det ansvar som krävs för att dessa elever ska utveckla fullgoda matematikkunskaper. För att flerspråkiga elever ska frodas krävs det att lärarna ser flerspråkigheten som en resurs. Dock finns det fortfarande luckor i forskningen rörande svenska lärares arbete med flerspråkiga elever i matematik. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 arbetar med flerspråkiga elever i matematik samt deras inställning till detta. Med flerspråkiga elever avses i denna studie elever som pratar två eller fler språk och ingen skillnad gör på om de fötts in i flerspråkighet eller om den kommit senare i livet. Sex grundlärare från mellersta och södra Sverige har intervjuats för att undersöka hur dessa arbetar med flerspråkiga elever i matematik. Materialet har analyserat genom transspråkande, en teori om hur flerspråkiga elever främjas. Resultatet visar att samtliga lärare i viss grad använder transpråkande arbetssätt. De har dessutom alla positiv inställning till flerspråkighet i matematik. Med andra ord framkommer arbetssätt såsom samarbete elever sinsemellan, samverkan med hemmen och/eller specialkompetens, praktiskt arbete och multimodal kommunikation. Utifrån ett transspråkande perspektiv arbetar lärarna med delar av social praktik och stora delar av social rättvisa. Lärarna tillämpar därmed till stor del den transspråkande teorin.

Forskning visar att flerspråkiga elever har låga resultat inom matematiken samt att lärare inte tar det ansvar som krävs för att dessa elever ska utveckla fullgoda matematikkunskaper. För att flerspråkiga elever ska frodas krävs det att lärarna ser flerspråkigheten som en resurs. Dock finns det fortfarande luckor i forskningen rörande svenska lärares arbete med flerspråkiga elever i matematik. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 arbetar med flerspråkiga elever i matematik samt deras inställning till detta. Med flerspråkiga elever avses i denna studie elever som pratar två eller fler språk och ingen skillnad gör på om de fötts in i flerspråkighet eller om den kommit senare i livet.Sex grundlärare från mellersta och södra Sverige har intervjuats för att undersöka hur dessa arbetar med flerspråkiga elever i matematik. Materialet har analyserat genom transspråkande, en teori om hur flerspråkiga elever främjas. Resultatet visar att samtliga lärare i viss grad använder transpråkande arbetssätt. De har dessutom alla positiv inställning till flerspråkighet i matematik. Med andra ord framkommer arbetssätt såsom samarbete elever sinsemellan, samverkan med hemmen och/eller specialkompetens, praktiskt arbete och multimodal kommunikation. Utifrån ett transspråkande perspektiv arbetar lärarna med delar av social praktik och stora delar av social rättvisa. Lärarna tillämpar därmed till stor del den transspråkande teorin.

During the latter half of the 20th century many cities have been characterized by a shiftfrom an industrial city to a knowledge based city, and so has also Malmö. Strategies toaccomplish this knowledge based community has under the last decades to a large extentbeen influenced by the theories of the creative class by Richard Florida. These theoriesconcern the creative class as the foundation of urban development and growth, which playsa big role in today’s prominent competition between cities and regions. The concept of thecreative class and the impacts it has on the city has been widely criticized, and this thesisaims to build on that critique.In today’s discourse we have identified the fourth place to be an important componentof the creative knowledge city. The fourth place is a development in the creative classpolicy and this thesis demonstrates what kind of public space is produced in this creativecity. Public spaces has an important history as a democratic arena and we believe that theconcept and implementation of the fourth place is changing that conception discursively.If the historical, democratic aspect of the public space is lost it is a matter of democraticloss for citizens and their right to the city.The thesis is based on a discourse analysis of a report that describes the fourth placein Malmö city. Features of the fourth place like the ambiguous boundaries and theinnovative atmosphere is recognized in Malmö Live, which is why we also have conductedobservations there. In this thesis we show that the public spaces in the knowledge city hasdifferent core values than the traditional ones we know, which also affects who feel theyhave access to them, and ultimately who has the right to the city.

Denna uppsats undersöker den pågående debatten kring "woke"-begreppet och dess roll i det svenska samhället genom en tvärvetenskaplig djupanalys av 10 svenska nyhetsartiklar, från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studien använder både kvantitativa och kvalitativa metoder för att analysera frekvensen, mönster och teman i begreppets användning över tid och en analys av ”woke”-begreppet uppfattningar och innebörd i olika sociala sammanhang. Studien använder sig av olika teoretiska perspektiv och ramverk, vilket ger en mångfald av tolkningar och åsikter kring begreppet ”Woke”.  Studien betonar betydelsen av att integrera olika perspektiv för att få en djupare förståelse av begreppet, därigenom används centrala teorier inom genusvetenskapen, såsom intersektionalitetsteorin och performativitets-teorin. En djupare analys kommer inkludera en mer känslomässig dimension, där teorier såsom Ahmeds "culture politics of emotions" och begreppet "sticky objects" kommer belysa hur "woke"-begreppet mobiliserar känslor och kopplingen till bredare samhällsrörelser.  Resultaten visar att "woke" har blivit en central term i den offentliga diskursen och har polariserat samhället, vilket försvårar öppen dialog och samarbete. Studie visar på en fördjupad förståelse för "woke"-debatten och dess komplexitet, vilket bidrar till en ökad insikt i dess roll och implikationer för samhället.

No description available.