The discourse surrounding Utsatta områden in Sweden is one of controversy as this notion is interlinked with issues such as deadly shootings, poverty and narcotics, which stir emotions on a national scale. This study aims to identify, analyse and question conceptions and values woven into the concept of Utsatta områden that are rationalized as truths or taken for granted. This is done by using a ‘What’s the problem represented to be?’ framework in order to critically deconstruct the discourse, exposing underlying assumptions and values within. Furthermore, the result of this study is examined in relation to territorial stigmatization theory, labelling theory as well as neoliberalism in order to discuss potential risks and contributing factors to the medias representation of utsatta områden. In accordance with territorial stigmatization theory utsatta områden risks being stigmatized by the media's representation of the phenomenon which can create harmful prejudices towards utsatta områden and its inhabitants, a view that is supported by labelling theory. Lastly the underlying political structures contributing to the concrete situation of utsatta områden, as well as the medias representation of them, can be attributed to neoliberal influences but these are however left out of the medial discourse.

Mobbning påverkar en stor del av skolors elever negativt, förekomsten av det kan förstöra livet för de som blir utsatta för det och mobbning som fenomen förändras och utvecklas över tid. Med det sagt är det väsentligt att forskning inom ämnet fortsätter att bedrivas för att synliggöra hur mobbning tar sig uttryck i skolans miljöer. Denna studie har utformats som en kvalitativ intervjustudie, där åtta respondenter, fyra lärare från skolor i icke utsatta områden och tre lärare samt en kurator från skolor i utsatta områden. Dessa har intervjuats med syftet att undersöka om respondenter från icke utsatta och utsatta områden skiljer sig åt i synen på mobbning samt synen på hur man bäst motverkar mobbning. Resultaten visar att det inte är någon tydlig skillnad mellan respondenter i utsatta jämfört med icke utsatta områden, även om det förekommer vissa avvikelser. En avvikelse är att majoriteten av respondenterna från skolor i icke utsatta områden visade sig ha ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på orsakerna till att mobbning uppstår, medan de från skolor i utsatta områden visades ha ett individualpsykologiskt perspektiv gällande det. Det framkom även att respondenterna som arbetar på skolor i utsatta områden har bättre kännedom om sina skolors handlingsplaner än respondenterna som arbetar på skolor i icke utsatta områden, där majoriteten berättade att de antingen inte har en handlingsplan eller att de inte är insatta i den. Avslutningsvis skiljde sig respondenterna från skolor i icke utsatta samt utsatta områden åt gällande synen på det främjande arbetet mot mobbning. Respondenter från skolor i utsatta områden ansåg där värdegrunden som central medan de från skolor i icke utsatta områden beskrev olika typer av relationsfrämjande och trygghetsskapande aspekter.

Bilden av utsatta områden i Sverige och dess invånare är omfattande i dagens mediebrus. Inte sällan får ungdomar i dessa områden stå som representanter för en destruktiv förortskultur, ofta beskriven av de som inte lever i förorten. Studiens syfte var att kvantitativt studera och analysera hur ungdomar i nionde klass som enligt Nationella operativa avdelningens (2017) definition levde i utsatta områden, förhåller sig till begreppet Psycological Sense of Community (PSC), samt vilka exkluderande mekanismer som gjorde sig gällande i ungdomars vardagsliv. Enkätstudien genomfördes på en högstadieskola under lektionstid med 43 deltagande elever. Studiens resultat analyserades på gruppnivå, samt utifrån skapade jämförelsegrupper; kön, sysselsättning föräldrar/vårdnadshavare, tid bosatt i området samt boendeform. Studien fann att ungdomarna skattade ett medelvärde på 3,25 kring PSC. Resultatet kring exkluderande mekanismer gav medelvärdet 4,02 vilket indikerar låg grad av exkludering då skalan rör sig i positiv riktning. Studien fann inget signifikant samband mellan PSC och exkludering som sammantaget mått. Däremot fann studien att PSC och exkludering korrelerade med varandra på delskalenivå. Studien analyserade jämförelsegrupperna mot varandra genom oberoende t-tester. Studien fann då en signifikant skillnad på delskalenivå mellan tjejer och killars skattning av medlemskap. Tjejerna skattade ett lägre värde kring medlemskap men uppvisade en starkare tro på framtiden samt trivsel i området. Enligt studiens teoretiska perspektiv uppvisar ungdomarna en balanserad uppfattning kring gemenskap och exkludering. Studien fann inget stöd för den mediala bilden av bilbrännande ungdomar i uppror mot samhället. Exempelvis fann studien att 60,4% av ungdomarna anser att polisen vill dem väl. Ungdomarna uppvisade varken en stark känsla av gemenskap för området och/eller dess invånare. Inte heller kände nämnda ungdomar av exkluderande mekanismer.

Denna uppsats undersöker hur den mediala debatten om särskilt utsatta områden förs under åren 2013 till 2021 i fyra olika svenska nyhetsmedier. Urvalet av material består av 45 debattartiklar där tolkningen av särskilt utsatta områden illustreras. Syftet är att besvara frågorna på vilka sätt förorter speglas i debattartiklarna, samt vilka utmärkande drag i debatterna som påvisar stigma. Studien genomförs enligt Faircloughs metod för kritisk diskursanalys och följer hans tre dimensioner, i syfte att lyfta fram språkets diskurser. Genom kritisk diskursanalys ges kapaciteten att belysa kontexter som återfinns mellan raderna, lingvistiska egenskaper, budskap och ordvalets mening. Det är dessa aspekter som skapar resultatets komplexa natur och ger dimension för diskussionen. Den tidigare forskningen i uppsatsen fokuserar närmare på relevanta sociala fenomen uppdelade i tre huvudsakliga teman, som vi anser är relevanta vid studerandet av särskilt utsatta områden. Målet är att resultatet i längden kan komma att bidra som kompletterande material för redan tidigare forskning. Fortsättningsvis appliceras teoretiska ramverk om stigmatisering, som ämnar till att förklara det sociala perspektivet i den kritiska diskursanalysen. Genom analys av debattartiklar lyfter uppsatsen fram språkets mediala makt i den sociala praktiken, samt hur den med appliceringen av det teoretiska ramverket om stigma kan påvisa social marginalisering i samhället. Resultatet visar att värdeladdade diskurser i debattartiklar och negativa åskådningar på särskilt utsatta områden, ytterligare bidrar till territoriell stigmatisering. Vilket även ger utrymme till fortsatt marginalisering, likaså försvårar ett kollektivt engagemang mot en samhällsomvandling.

Syftet med studien har varit att uppnå djupare förståelse för hur ungdomar i åldrarna 18–25 år som bor i två socialt utsatta områden i Falkenberg och polisen som arbetar på områdena beskriver samt uppfattar interaktionen mellan varandra. Vidare ville vi även se närmare på ungdomars samt polisens uppfattning och beskrivning av bostadsområdena för att få djupare förståelse för interaktionen mellan parterna.Till studien har det genomförts 12 kvalitativa intervjuer med tre poliser och nio ungdomar. De teorier som har tillämpats för att analysera det empiriska materialet är Loïc Wacquants teori om Territoriell stigmatisering, Michel Foucault teori om övervakning och disciplinering samt Thomas Scheff teori om sociala band.Studiens resultat påvisar att båda områden lider av territoriell stigmatisering som bidrar till en ökad övervakning av områdena som då också påverkar de sociala banden mellan polisen och ungdomar samt mellan ungdomarna i deras grupper.

Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur professionella arbetar för att förebygga att unga i utsatta områden inte ska dras in kriminalitet. Den metodologiska utgångspunkten i studien är en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt synsätt där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem intervjupersoner. Travis Hirschis (1969) teori om sociala band har använts som teoretisk analysmetod för att analysera studiens data. I studiens resultat framkom flertalet risk och skyddsfaktorer för ungdomskriminalitet i utsatta områden. Utanförskap, ekonomiska förhållanden, bristande föräldraengagemang samt dålig skolgång var de främsta riskfaktorer. Skyddsfaktorerna som framkom var faktorer såsom trygga vuxna som visar att de bryr sig, en meningsfull fritid, bra självkänsla, goda och positiva vänner samt bra skolgång. Resultatet visar också att en stor del av det förebyggande arbetet kring ungdomarna handlar om att skapa relationer samt att stötta och finnas där för dem. Vidare framkom det att sekretessen och det faktum att inget händer efter en orosanmälan var några av de hinder som professionella stöter på i det förebyggande arbetet.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare beskriver riskfaktorer somkan leda till utveckling av ungdomskriminalitet i socioekonomiskt utsatta områden iSverige. Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av tvåfokusgruppsintervjuer med socialarbetare som är eller har varit verksamma isocioekonomiskt utsatta områden. Resultaten visar att den riskfaktor som beskrevs sommest betydelsefull var svaga ekonomiska, vilket informanterna menade i sin tur medföratt flera riskfaktorer såsom familjeproblem, bristande skolgång, svaga sociala band ochsamhällelig stämpling blir aktuella. Ett annat starkt tema i intervjuerna var att dessariskfaktorer även kan påverka den unges identitetsutveckling, framtidstro ochsamhällssyn på ett negativt sätt. Informanterna menade också att en bristande tro påsamhällssystemet och sin egen delaktighet i det, ökar risken att utveckla en kriminelllivsstil

I Sverige, främst i Stockholm, finns det så kallade utsatta områden som är brottsbelastade. Polisen satsar på att arbeta i dessa områden med olika brottsförebyggande arbeten och myndigheterna talar om olika åtgärder. Åsikterna om polisarbetet och förtroendet för polisen varierar från bostadsområde till bostadsområde. Tidigare nationella och internationella studier visar att det upplevda polisbemötande och polisarbete påverkas av skiljelinjer som kön, klass, etnicitet och hudfärg och påverkar deras förtroende för polisen. Syftet med denna studie är att undersöka förortsbor erfarenheter av polisbemötande och polisarbete i deras bostadsområde och intar ett intersektionellt perspektiv. Genom en kvalitativ metod med induktiv ansats hölls 9 semistrukturerade intervjuer med icke-etniska svenska personer som är bosatta i så kallade utsatta områden. Empirin analyserades med en tematisk analys och resulterade i att boenden i så kallade utsatta områden har både bra och dåliga erfarenheter av polisbemötande och polisarbete. Det intersektionella perspektivet har framförallt bidragit till en flerdimensionell tolkning av de intervjuades upplevelser av polisens dåliga bemötande och arbete i deras bostadsområde, där faktorer som boendes kön, klass, etnicitet, ålder och plats har varit avgörande för det dåliga upplevda bemötandet. Resultatet har även analyserats utifrån stämplingsteorin för att lyfta polisens maktposition i samhället. / <p>2023-06-01</p>

In 2015 the Swedish Police published a list of so-called vulnerable neighborhoods where they deemed there is a substantial criminal impact on local communities. The aim of the list was to provide a situational outline to coordinate and concentrate resources against crime across multiple actors. However, if resources are redistributed from other neighborhoods, so-called spillover effects may mean that the overall crime levels remain unchanged or increase over time, even if crime decreases in vulnerable areas. To examine how the municipal crime levels are affected by the list, a quasi-experimental method is used with a multiple regression model for total crime, property crime, gun crime and drug crime. The results show there is nostatistically significant effect on being on the list for any type of crime. But if there is aneffect, the effect of the list will vary for different types of crime as the direction of the estimates differs.