I Sverige, främst i Stockholm, finns det så kallade utsatta områden som är brottsbelastade. Polisen satsar på att arbeta i dessa områden med olika brottsförebyggande arbeten och myndigheterna talar om olika åtgärder. Åsikterna om polisarbetet och förtroendet för polisen varierar från bostadsområde till bostadsområde. Tidigare nationella och internationella studier visar att det upplevda polisbemötande och polisarbete påverkas av skiljelinjer som kön, klass, etnicitet och hudfärg och påverkar deras förtroende för polisen. Syftet med denna studie är att undersöka förortsbor erfarenheter av polisbemötande och polisarbete i deras bostadsområde och intar ett intersektionellt perspektiv. Genom en kvalitativ metod med induktiv ansats hölls 9 semistrukturerade intervjuer med icke-etniska svenska personer som är bosatta i så kallade utsatta områden. Empirin analyserades med en tematisk analys och resulterade i att boenden i så kallade utsatta områden har både bra och dåliga erfarenheter av polisbemötande och polisarbete. Det intersektionella perspektivet har framförallt bidragit till en flerdimensionell tolkning av de intervjuades upplevelser av polisens dåliga bemötande och arbete i deras bostadsområde, där faktorer som boendes kön, klass, etnicitet, ålder och plats har varit avgörande för det dåliga upplevda bemötandet. Resultatet har även analyserats utifrån stämplingsteorin för att lyfta polisens maktposition i samhället. / <p>2023-06-01</p>