Syftet med denna uppsats är att analysera debatten kring konsumtionen och förbrukningen av plastbärkassar i svensk tryckt press mellan åren 2013–2018. För att uppnå syftet och söka svar på våra forskningsfrågor utgår vi från socialkonstruktionism samt diskursteori. Som metod för analysen appliceras Faircloughs kritiska diskursanalys och dess analytiska verktyg för att närma oss det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att det finns fem större åtgärdsförslag och argumentationslinjer som lyfts fram i debatten. Dessa är identifierade som; återanvändning, återvinning, skatter och avgifter, alternativa material och förbud. Resultatet visar också att det finns fyra olika diskurser som utgör diskursordningen i debatten om plastbärkassar. Dessa är identifierade som; konsumentdiskursen, den politiska diskursen, den innovativa diskursen och den traditionella diskursen där de två först nämnda anses dominera debatten

Denna uppsats undersöker hur den mediala debatten om särskilt utsatta områden förs under åren 2013 till 2021 i fyra olika svenska nyhetsmedier. Urvalet av material består av 45 debattartiklar där tolkningen av särskilt utsatta områden illustreras. Syftet är att besvara frågorna på vilka sätt förorter speglas i debattartiklarna, samt vilka utmärkande drag i debatterna som påvisar stigma. Studien genomförs enligt Faircloughs metod för kritisk diskursanalys och följer hans tre dimensioner, i syfte att lyfta fram språkets diskurser. Genom kritisk diskursanalys ges kapaciteten att belysa kontexter som återfinns mellan raderna, lingvistiska egenskaper, budskap och ordvalets mening. Det är dessa aspekter som skapar resultatets komplexa natur och ger dimension för diskussionen. Den tidigare forskningen i uppsatsen fokuserar närmare på relevanta sociala fenomen uppdelade i tre huvudsakliga teman, som vi anser är relevanta vid studerandet av särskilt utsatta områden. Målet är att resultatet i längden kan komma att bidra som kompletterande material för redan tidigare forskning. Fortsättningsvis appliceras teoretiska ramverk om stigmatisering, som ämnar till att förklara det sociala perspektivet i den kritiska diskursanalysen. Genom analys av debattartiklar lyfter uppsatsen fram språkets mediala makt i den sociala praktiken, samt hur den med appliceringen av det teoretiska ramverket om stigma kan påvisa social marginalisering i samhället. Resultatet visar att värdeladdade diskurser i debattartiklar och negativa åskådningar på särskilt utsatta områden, ytterligare bidrar till territoriell stigmatisering. Vilket även ger utrymme till fortsatt marginalisering, likaså försvårar ett kollektivt engagemang mot en samhällsomvandling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur våld i nära relationer konstrueras i den politiska debatt som äger rum i massmedia. För att kunna genomföra detta har vi valt ut och analyserat 25 debattartiklar. Studiens analysmetod utgörs av den kvalitativa innehållsanalysen med en deduktiv ansats, och gör således studien kvalitativ. Utgångspunkten för studien är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som menar att verkligheten är socialt konstruerad, där innebörden av olika sociala fenomen skapas i samspel mellan människor. Vi har även valt att använda oss av ett genusperspektiv, för att kunna studera framställan av maskulinitet och femininitet i samband med våld i nära relationer. Under analysen av vår empiri, har vi strävat efter att fånga hur våld i nära relationer konstrueras genom att studera det utifrån olika perspektiv såsom hur det framställs som socialt problem, hur dess aktörer framställs gällande maskulinitet, femininitet samt ansvarsfördelning samt vilka lösningar som framställs som betydelsefulla. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion samt en diskussion om studiens kunskapsbidrag och förslag på vidare forskning.

Den senaste forskningen inom pedagogik talar om vikten av autentisk undervisning i skolan. Autenticitet handlar bland annat om öppenhet och verklighetsanknytning i skolans uppgifter. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka autenticiteten gällande beskrivningen av argumenterande texters struktur i fyra läroböcker för ämnet svenska på gymnasiet.  Undersökningsmetoden har bestått i en kvalitativ tvåstegsundersökning som är förankrad i dels fyra läroböcker för svenska på gymnasiet, dels i åtta debattartiklar publicerade i etablerad media år 2016. Läroböckernas beskrivning av argumenterande text har jämförts mot publicerade debattartiklar. Resultatet visade en variation i hur den argumenterande textstrukturen och dess innehåll presenteras. Dock visade resultatet även att det fanns likheter mellan de fyra läroböckerna som inte stämde överens med debattartiklarnas struktur. Exempelvis beskrevs argumenterande text genomgående ha endast en tes, medan debattartiklarna innehöll flera teser. Läroböckernas autenticitet kan diskuteras utifrån flera dimensioner och de kan konstateras vara autentiska i olika hög grad.

No description available.

This study aims to analyze whether the discourses of the phenomenon of honor-related violence and oppression have changed over time in the Swedish daily press. This is operated through a discourse analysis of debate articles from seven newspapers published around the country. The methodological and theoretical premise is based on Laclau and Mouffe’s discourse theory. Further, three theories has been applied; The construction of “the others” by Jonsson, de Beauvoir’s theory of The Second Sex and Nussbaum’s universal theory of justice. The purpose of selection of articles has been to find relevant debate articles concerning opinions on the phenomenon of honor-related violence and oppression. The results and analysis has been divided into three main themes: a legal discourse, a discourse of "us " and " them " as well as a discourse of patriarchy. The results indicate that the phenomenon is influenced by its time in the shape of current events and areas of conflict.

The purpose of this study is to investigate and identify underlying problems in newspaper representation of integration and labor market. My media analysis includes articles published in 2018-2022. The purpose of this is to get as nuanced picture as possible. This thesis uses theories that individually or jointly help define and answer problems in medial narratives of integration and labor market. Social constructivism is applied as theoretical and conceptual lens by which to analyze and critically study social constructions shaped by language. Conceptually, the notion of stigma is utilized together with empirical work in order to understand the structural discrimination that occurs in the news texts. Established and outsiders brings out the dichotomy between different groups in society. I have found that the explored debate articles show complexity of a divided society. Integration and the labor market produces immigrants as a societal problem. Immigrants become synonymous with criminals and threats to the economy. My media analysis shows that the debate is used as a political instrument, used to blame others for its failed reforms and efforts. Since most articles use this type of representation, this contributes and is reproduced as knowledge to the reader.

The purpose of this study is to investigate the medial portrayal of Romani people in the newspaper Dagens Nyheter from 2013 and 2014. In the theoretical chapter the concepts of new racism is used to speak of what is considered racist in the Swedish society today. Other concepts that are used are type and stereotype which are used to explain how our context is depending on distinctions to understand what surrounds us. Concepts such as myths and binary-oppositions are other theories that are used in this study.  Six debate articles have been selected to investigate how the Romani people are represented. Discourse analysis was used to answer the main questions in this study and was used to answer the purpose of this study. The main result was that the Romani people was discriminated and were not given the opportunity to speak their mind. It was always someone else outside this ethnic group who presented their view on something. They were considered passive as a group, in need of help from the remaining society. Said newspapers made generalizations about the group and connected them to begging. Finally, the perhaps most interesting result that this study finds is that the media makes distinctions between the Romani people and other social groups. The Romani people are made out as “the others” and a “we” and “them” in the Swedish society becomes prominent.

The present study examines power relations, textual genre and attitudes to the matching process in the labor market in the employment office’s opinion articles in the period 2009–2014.      The power relations that emerge in the debate articles between employers, job seekers and private employment constitute the study's main question. The theoretical starting points are taken from Fairclough’s critical discourse analysis (1992, 2001, and 2010), where the discursive practice consists of the employment office’s production of opinion articles during a recession. The social practice consists of the laws and regulations that make its actions to reduce unemployment in the society. The method is derived from Halliday’s (1994, 2002) systemic functional linguistics. The analysis is based on the theory of his three metafunctions, with the analysis performed on interpersonal, ideational and textual levels.      The result shows that the employment office has a clear agenda that it wants to convey to the receivers of the polemical articles. The employment office seeks legitimacy for its work by explaining reasons for the lack of results. The employment officealso makes replicas of critical debate by leading politicians and commentators, where they defend their current practices. The polemical articles also describe how unemployment can be reduced in the community if employers and job seekers follow their instructions. The employment office operates their own agenda to the causes of unemployment that they want to convey through its debate articles. / Föreliggande studie undersöker maktrelationer, textuell genre och attityder till matchningsprocessen på arbetsmarknaden i Arbetsförmedlingens publicerade debattartiklar under perioden 2009–2014. De maktförhållanden som framkommer i debattartiklarna mellan arbetsgivare, arbetssökande och privata arbetsförmedlare utgör studiens huvudsakliga fråga.      Studiens teoretiska utgångspunkter är hämtade från Faircloughs kritiska diskursanalys (1992, 2001, 2010), där den diskursiva praktiken består av Arbetsförmedlingens produktion av debattartiklar under en pågående lågkonjunktur. Den sociala praktiken utgörs av de lagar och författningar som utgör statens åtgärder för att minska arbetslösheten i samhället. Metoden är hämtad från Hallidays (1994, 2002) systemisk-funktionella lingvistik. Analysen bygger på teorins 3 metafunktioner, där analysen görs på interpersonell, ideationell och textuell nivå.      Resultatet visar att Arbetsförmedlingen har en tydlig agenda som de vill förmedla till debattartiklarnas mottagare. De söker legitimitet för sitt arbetssätt genom att förklara orsaker till de bristande resultaten. De gör även repliker på kritiska debattinlägg från ledande politiker och debattörer, där de försvarar sitt nuvarande arbetssätt. Debattartiklarna redogör också för hur arbetslösheten kan minska i samhället om arbetsgivare och arbetssökande följer deras instruktioner. Arbetsförmedlingen driver en egen agenda till orsakerna bakom arbetslösheten som de vill förmedla genom sina debattartiklar.