Mobbning påverkar en stor del av skolors elever negativt, förekomsten av det kan förstöra livet för de som blir utsatta för det och mobbning som fenomen förändras och utvecklas över tid. Med det sagt är det väsentligt att forskning inom ämnet fortsätter att bedrivas för att synliggöra hur mobbning tar sig uttryck i skolans miljöer. Denna studie har utformats som en kvalitativ intervjustudie, där åtta respondenter, fyra lärare från skolor i icke utsatta områden och tre lärare samt en kurator från skolor i utsatta områden. Dessa har intervjuats med syftet att undersöka om respondenter från icke utsatta och utsatta områden skiljer sig åt i synen på mobbning samt synen på hur man bäst motverkar mobbning. Resultaten visar att det inte är någon tydlig skillnad mellan respondenter i utsatta jämfört med icke utsatta områden, även om det förekommer vissa avvikelser. En avvikelse är att majoriteten av respondenterna från skolor i icke utsatta områden visade sig ha ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på orsakerna till att mobbning uppstår, medan de från skolor i utsatta områden visades ha ett individualpsykologiskt perspektiv gällande det. Det framkom även att respondenterna som arbetar på skolor i utsatta områden har bättre kännedom om sina skolors handlingsplaner än respondenterna som arbetar på skolor i icke utsatta områden, där majoriteten berättade att de antingen inte har en handlingsplan eller att de inte är insatta i den. Avslutningsvis skiljde sig respondenterna från skolor i icke utsatta samt utsatta områden åt gällande synen på det främjande arbetet mot mobbning. Respondenter från skolor i utsatta områden ansåg där värdegrunden som central medan de från skolor i icke utsatta områden beskrev olika typer av relationsfrämjande och trygghetsskapande aspekter.