Social isolation har på senare år ökat i Europa samtidigt som tilliten till statliga institutioner har sjunkit. Denna studie ämnar att undersöka om det finns ett samband mellan dessa två fenomen samt huruvida ett sådant potentiellt samband skiljer sig åt mellan tre olika välfärdsregimer. Fem europeiska länder ligger till grund för analyserna i detta arbete. Dessa länder är Sverige, Danmark, Tyskland, Frankrike samt Storbritannien vilka kategoriseras inom olika välfärdsstatsregimer beroende på hur den statliga välfärden är organiserad. Välfärdsregimerna utgörs av den konservativa, den liberala samt den socialdemokratiska välfärdsstatsregimen, vilka alla skiljer sig åt vad gäller välfärdens organisation och bredd. Det undersöks även om det finns skillnader i social isolation samt institutionell tillit dessa välfärdsregimer emellan. Detta undersöks med hjälp av det teoretiska ramverket som utgörs av Robert Putnams teori om socialt kapital samt Gösta Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer. Utifrån dessa teorier, tidigare forskning och de resultat vilka presenteras i arbetets analysdel diskuteras välfärdens roll i att skapa skyddsnät för individer och så ge denne förutsättningar att inte hamna i social isolation. Studiens slutsatser är att social isolation har en påverkan på institutionell tillit men att den socialdemokratiska regimsfären verkar besitta karaktärsdrag vilket trubbar denna effekt.

Att samhället inte anpassas efter en mångfald av funktionsnivåer innebär såväl en ekonomisk som en samhällelig förlust. Forskning har visat att anpassningsförmågan finns, men inte utnyttjas som den skulle behövas för att den utgår ifrån det som anses vara normalt snarare än de funktionshindrades perspektiv. Med bakgrund i detta ämnar denna studie undersöka upplevd diskriminerings effekter på institutionell tillit. Det är relevant att studera förhållandet mellan upplevd diskriminering och institutionell tillit för att synliggöra och motverka konsekvenserna av diskriminering, något som studien ämnar bidra till. Med inspiration från den sociala modellen och Goffmans teori om stigma genomförs en kvantitativ analys av hur upplevd diskriminering på basis av funktionshinder påverkar institutionell tillit till vården. Datasetet är inhämtat från European Social Survey år 2002–2018 och inkluderar data enbart från Sverige. Urvalet är vuxna i Sverige som rapporterar en begränsning av någon grad i det dagliga livet till följd av sjukdom, fysisk/mental funktionshinder eller dylikt. Urvalet uppgår till 4319 respondenter. Studiens grundhypotes bekräftas och går i linje med teorin om stigma och den sociala modellen. Resultaten indikerar att upplevd diskriminering på basis av funktionshinder samvarierar med ett lägre förtroende för vårdinstitutionen i Sverige, och att denna effekt kvarstår när den kontrolleras för kön, ålder och utbildningsnivå. En annan hypotes som bekräftas är att kvinnor i populationen har en lägre tillit till vården än män. Hypoteserna om ålder och utbildningsnivås effekter på tillit till vården går ej att bekräfta utifrån resultatet.

Bakgrunden till arbetet grundar sig i den kriminella utbredning som sker i Sverige kopplat till utsatta områden. Det är tydligt huruvida utsatta områden har fångat flertal aktörers intresse såsom politiker, media och polis, men trots detta inte kommit underfund med lösningen på problematiken i fråga. Tidigare forskning har avgränsats sig inom stadens gränser i sökandet efter lösningen, varpå detta arbete ämnar frambringa landsbygden som en viktig jämförelsepunkt genom att synliggöra skillnaderna i (o)likheterna. Anledningen är att landsbygden och utsatta områden faller under samma premisser vad avser bristen av lokala företag och lokalt förankrad arbetskraft, bristen på lokala skolor och ungdomsverksamhet samt låg politisk representation och kommunikation. Syftet med arbetet är därmed att lyfta fram landsbygden som en viktig jämförelsepunkt för att kunna bidra till lösningen av den särskilda problematik som sker inom utsatta områden. Det metodologiska tillvägagångssättet ter sin form utifrån kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju som därigenom är vårt empiriska material. Detta i kombination med kvantitativ metod vad avser sekundära källor i form av publicerad statistik. Det resultat som funnits tyder starkt på att intervjurespondenternas svar skildrar den faktiska verklighet som präglas inom respektive område, vilket statistiken enbart ger en förenklad bild av. Slutsatserna utifrån undersökningen mynnar ut i att landsbygd och utsatta områden skiljer sig främst utifrån indikatorer som tillit och institutionell tillit, vilket i sin tur försvårar arbetet mot att uppnå högt socialt kapital och hög social rättvisa i utsatta områden.

The purpose of this study has been to examine whether Rohrschneider and Schmitt-Beck’s (2002) theory about institutional trust can explain peoples' trust in the Swedish states and government agencies work during the corona pandemic. The theory consists of three factorsthat build institutional trust: the state’s performance, correspondence between the individual’s political values and those of the government, as well as the individual's social capital. The theory was tested using a quantitative method consisting of a survey, which collected data from 108 students. The results were then analyzed using both single and multiple linear regression analysis, and discussed in relation to the theory and previous research. This led tothe study’s conclusion, which indicates that the same factors presented by Rohrschneider andScmitt-Beck (2002) builds trust in the strategy that the Swedish government and government agencies have taken when handling the corona pandemic. The students’ perception of the government’s performance seems especially important for their trust in the government’shandling of the pandemic. The result also indicates that a higher degree of social capital and a correspondance between the students’ political values and those of the government correlates with a higher amount of trust in the handling of the pandemic. / Syftet med denna uppsats har varit att studera huruvida Rohrschneiders och Schmitt-Becks (2002) teori om institutionell tillit kan förklara tillit till den svenska regeringens och myndigheternas hantering av coronapandemin. Enligt teorin skapas institutionell tillit av tre faktorer: statens prestation, samstämmighet mellan individens och regeringens politiska värderingar samt individens socialt kapital. Denna teori testades i denna studie med hjälp avkvantitativ data inhämtad genom en enkätundersökning, som besvarades av 108 studenter. Datamaterialet analyserades sedan med både enkla och multipla regressionsanalyser och diskuterades i relation till teorin samt tidigare forskning. Resultatet indikerar att samtliga trefaktorer som Rohrschneider och Schmitt-Beck (2002) fann betydelsefulla för institutionell tillit även har samband med tillit till regeringens och statliga myndigheters hantering avcoronapandemin i Sverige 2020. Studenternas uppfattning om regeringens och statligamyndigheters tidigare prestationer visade sig vara speciellt betydelsefull för deras tillit till hanteringen av pandemin. Vidare visade resultatet att en högre grad av socialt kapital samt överensstämmelse mellan studenternas politiska värderingar och regeringens politik samvarierar med en högre tillit till hanteringen av pandemin.