The aim of this study is to examine music teachers experiences of including students with different varieties of disabilities. Furthermore, the teachers attitudes towards inclusion and the adjustments necessary is looked into. Furthermore, study is conducted through the social model of disability, which derives from the notion that society creates physical obstacles and inhibitive attitudes for disabled individuals. The result make visible that music teachers are very much aware about students’ different needs. The teachers experience that the adjustments are mostly adequate. However, they do experience that the adjustments in some cases are not enough. This means that the music teachers attitudes towards inclusion and adjustments for the students in need are both positive and negative. Contributing factors to the negative attitudes are for instance students lack of commitment, extroverted and disturbing students as well as the teachers think they do not have enough time in relations to the number of pupils attending their classes. In conclusion, the pre-conditions which the music teachers have is of great importance for the teachers to be able to fulfill the students’ special needs. Furthermore, it shows that the teacher to student relations are essential for the function of the inclusion-process.

.

Sverige anses stå för sina egna perspektiv inom specialpedagogik i förskolan. Trots detta finns det inga direktiv från skollag och andra styrdokument hur specialpedagogik ska användas i förskolan, bara att den ska det. Studiens syfte var att undersöka om och i så fall hur, specialpedagogiska förhållningssätt är implementerade i den ordinarie undervisningen i förskolan. Studien har även behandlat på vilket sätt den ordinarie verksamhetens utformning kan leda till en inkluderande undervisning, detta utifrån ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Den har också syftat till att undersöka om det finns någon skillnad mellan ideologi och praktik i utövandet av specialpedagogik. Med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöktes syftet och gav ett empiriskt material som sedan transkriberades och tematiserades. Vidare analyserades resultat med koppling till tidigare forskning och utifrån en social modell (relationellt perspektiv). Den slutsatsen vi kom fram till är att förskollärarnas specialpedagogiska förhållningssätt grundar sig i en erfarenhetsbaserad ideologi samt en strävan efter ett inkluderande arbetssätt. Erfarenheterna baseras på rutiner och anpassningar i barngruppen. Ytterligare en slutsats var att det saknas en gemensam plattform att hämta kunskap om hur specialpedagogik kan utövas i den vardagliga verksamheten i förskolan.

Att samhället inte anpassas efter en mångfald av funktionsnivåer innebär såväl en ekonomisk som en samhällelig förlust. Forskning har visat att anpassningsförmågan finns, men inte utnyttjas som den skulle behövas för att den utgår ifrån det som anses vara normalt snarare än de funktionshindrades perspektiv. Med bakgrund i detta ämnar denna studie undersöka upplevd diskriminerings effekter på institutionell tillit. Det är relevant att studera förhållandet mellan upplevd diskriminering och institutionell tillit för att synliggöra och motverka konsekvenserna av diskriminering, något som studien ämnar bidra till. Med inspiration från den sociala modellen och Goffmans teori om stigma genomförs en kvantitativ analys av hur upplevd diskriminering på basis av funktionshinder påverkar institutionell tillit till vården. Datasetet är inhämtat från European Social Survey år 2002–2018 och inkluderar data enbart från Sverige. Urvalet är vuxna i Sverige som rapporterar en begränsning av någon grad i det dagliga livet till följd av sjukdom, fysisk/mental funktionshinder eller dylikt. Urvalet uppgår till 4319 respondenter. Studiens grundhypotes bekräftas och går i linje med teorin om stigma och den sociala modellen. Resultaten indikerar att upplevd diskriminering på basis av funktionshinder samvarierar med ett lägre förtroende för vårdinstitutionen i Sverige, och att denna effekt kvarstår när den kontrolleras för kön, ålder och utbildningsnivå. En annan hypotes som bekräftas är att kvinnor i populationen har en lägre tillit till vården än män. Hypoteserna om ålder och utbildningsnivås effekter på tillit till vården går ej att bekräfta utifrån resultatet.

This essay is subject to explore the everyday life of people with disabilities [PWD] in DaNang, Vietnam. Previous research suggests that PWD are facing difficulties in most aspectsof their life, however, few studies provide the perspective of the PWD of their situation. Bydoing participant observation this essay explores the everyday life of PWD in Da Nang byliving in the same context as the respondents and meeting with key informants. The theory ofsocial model, stigma, and socioecological theory has been used to analyze the results. Theanalysis shows that the situation for PWD in Da Nang has improved, but they are still facing difficulties in everyday life that are, to some extent, created by societal conditions and attitudes. This study hopes to contribute to the perspective of PWD on their own situation, inaddition to a wider understanding of how social inclusion or exclusion in Da Nang can beexplained. With a greater understanding of the current situation, one can understand whetherthere is a need for new social policies or changes in social work practices. / Den här uppsatsen utforskar vardagen för personer med funktionsnedsättning [PWD] i DaNang, Vietnam. Tidigare forskning visar att PWD möter svårigheter i de flesta delarna av sitt liv, men få studier återger PWDs situation ur deras perspektiv. Genom att genomföra endeltagande observation utforskar denna uppsats vardagen för PWD i Da Nang genom att levai samma sammanhang som respondenterna och träffa nyckelinformanter. Teorin om densociala modellen, stigma och den socialekologiska teorin har använts för att analysera resultaten. Analysen visar att situationen för PWD i Da Nang har förbättras, men att de fortfarande möter svårigheter i vardagen som till viss del är skapade av samhälleliga förhållanden och attityder. Denna studie ämnar att bidra med PWDs egna perspektiv på deras situation, samt att skapa en djupare förståelse av hur social inkludering eller exkludering i DaNang kan förklaras. Med en bredare förståelse för den nuvarande situationen kan det förståsom det finns ett behov av nya riktlinjer, policies eller förändringar i det dagliga sociala arbetet.