Syftet med den här studien är att studera självmordet komparativt mellan Kyrkefalla i Västra Götaland och staden Linköping mellan åren 1800-1921. Den här tidsperioden var en mist sagt händelserik period i svensk historia. Man gick mot en allt högre sekularisering, demokratisering samt en folkökning. Självmordet kom dessutom att avkriminaliseras 1864 vilket kan vara en av annledningarna till att allt fler självmord uppmärksammas i kyrkböckerna. Vidae visar den här studien att självmordens frekvens tenderar att öka under tidens gång, både i Kyrkefalla och i Linköping. Det är under den här tidsperioden mestadels män som självaväljer att avsluta sina liv. För Kyrkefallas del 94% medan det för Linköping handlar om 86,5%. Majoriteten av de som väljer den här vägen för sig själva tillhörde den så kallade arbetarklassen och de vanligaste metoderna för detta ändamål var at antingen hänga sig eller dränka sig. Män valde oftast det första alternativet medan kvinnor föredrog det andra.

Ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågor har medfört ett behov i många kommuner och regioner att verka för ett mer hållbart resande, där minskad bilanvändning ofta är en uttalad målsättning. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera planeringen för att uppnå ett mer hållbart resande. Analyser av planeringen sker utifrån en modell om färdmedelsvalet med fokus på vanebilisten och kollektivtrafiken. Detta görs i form av en fallstudie baserad på intervjuer i Sveriges fjärde storstadsregion (Linköpings och Norrköpings kommuner). Att åstadkomma ett mer hållbart resande kräver en omställning av kollektivtrafiken, vilket dock är svårt inom en verksamhet som kan antas vara särskilt stigberoende såsom kollektivtrafiken är. Individens val av färdmedel beror på både dess relevans (användbarhet) och dess mervärden (fördelar och nackdelar) jämfört med bilens mervärden. Studien visar fyra faktorer som är viktiga för att förnyelse av planeringen av kollektivtrafik sker, att vissa stigberoenden är svårare att bryta än andra samt att arbetet för att öka kollektivtrafikens relevans och mervärden är komplicerat på grund av det delade ansvaret mellan ett flertal aktörer.

Linköpings kommun har i senaste trafikstrategin från 2010 antagit målet att år 2030 ska var femte resa i kommunen ske med kollektivtrafik. För att nå målet behöver kollektivtrafikens attraktionskraft öka. För att ta fram exempel på hur detta kan göras genomfördes examensarbetet med syftet att ”analysera hur korsningen mellan Brokindsleden och Söderleden i Linköping kan förändras för att minska fördröjningen för kollektivtrafik år 2030”. Analysen genomfördes med hjälp av mikrosimuleringsprogrammet PTV Vissim. I en simuleringsstudie jämfördes fyra olika scenarier. NU0 och NU1 som beskriver nuläget utan och med kollektivtrafiksprioritet. Jämförelsealternativet, JA, bygger på en trafikprognos för 2030 och i utredningsalternativet, UA, förändras JA för att minska kollektivtrafikens fördröjning. Den kollektivtrafiksprioritering som används idag beräknades i genomsnitt minska fördröjningen med fem procent per buss motsvarande tre sekunder. Denna minskning är dock inte signifikant. Om korsningen inte förändras till 2030 beräknades fördröjningen för kollektivtrafiken öka med 87 procent. Den övriga trafiken kommer att få en ökning med 45 procent. Utifrån dessa resultat gjordes flera förändringar i simuleringsmodellen, bland annat infördes prioritet för alla bussar och kollektivtrafikskörfält på Brokindsleden. Med förändringarna minskade fördröjningen för buss med 78 procent. Den övriga trafiken påverkas också positivt med en minskning på elva procent, nästan tio sekunder per fordon. Utifrån detta drogs slutsatsen att en förändring med de förslagna åtgärderna mycket väl kan vara alla trafikanter till nytta.

I och med de ökade hoten från klimatförändringar har fler städer börjat arbeta med att minska sin påverkan på klimatet. Ett exempel på det är attsträva efter koldioxidneutralitet. Denna studie syftar till att undersöka vad som städer framställer som problem i arbetet med att uppnåkoldioxidneutralitet. Utifrån framing och Bacchis (1999) analysverktyg om problemframställningar samt tidigare forskning om städersklimatarbete, har de tre städerna Linköping, Köpenhamn och Melbourne undersökts. Dokument om städernas arbete med koldioxidneutralitet haranalyserats genom kvalitativ textanalys. Studien visar att energi och avfall är två frågor som ofta uppmärksammas och problematiseras av städermedan konsumtion och individers beteende lämnas utanför problemframställningen. / As a result of the increasing threats from climate change more cities have started to work with decreasing their climate impact. One example ofthis is to pursue carbon neutrality. This study aims to examine what the problem is represented to be by cities in their work to achieve carbonneutrality. Based on framing and Bacchi’s (1999) analyzing tool about problem representations, as well as previous research on cities and climatechange, the three cities Linköping, Copenhagen and Melbourne have been examined. Documents concerning carbon neutrality in the cities havebeen analyzed by the use of qualitative text analysis. The study shows that energy and waste are two issues that often are highlighted andproblematized by cities while consumption and the behaviour of individuals are excluded from the problem representation.

Sedan 60-talet har språket i domar och dess process som helhet diskuterats och utretts både i stor och liten skala med syftet att förenkla språket och tydliggöra domarna. Ett återkommande resultat är att dessa undersökningar och åtgärderna som följt har haft lite effekt. I denna problematik tog denna studie sin utgångspunkt för att med hjälp av intervjuer fråga parter inom förvaltningsrätten i Linköping och Härnösand om hur de uppfattar språket. Utifrån parternas svar dras slutsatsen att få saker har blivit bättre inom domskrivningen och att det problematiska mönstret återfinns även inom förvaltningsdomstolarna. Med inneboende diskursanalys och demokratianalys konstateras i uppsatsen att det finns belägg för att det finns en språklig juridisk diskurs, präglad av blindhet inför medborgarnas förutsättningar och med en professionell karaktär som påverkar domarnas utformning. Detta stärks också av att ett ”offentligt” etos med hänsyn till parterna saknas i många domar vilket är oroväckande då den stil som offentligt anställda använder påverkar medborgares syn på den svenska staten i högsta grad. Med detta i åtanke dras slutsatsen att förtroendet för förvaltningsdomstolarna är hotat via den domskrivning som utförs idag och att åtgärder med riktig effekt krävs.

Studien undersöker den fysiska platsen Gamla Linköping där staden Linköping rekonstruerar och bevarar sin kollektiva historia genom de byggnader och de personliga minnen och berättelser som idag tillsammans utgör ett levande museum. Hus och byggnader har flyttats från sina ursprungliga platser runt om i staden och vissa har fått en helt ny funktion i Gamla Linköping. Studien undersöker även personliga minnen och kollektiva berättelser från informanter i Linköping för att besvara de frågeställningar rörande Gamla Linköpings betydelse för staden, varför behovet av rekonstruktion finns och vilken betydelse personliga minnen har för studiens informanter. Slutsatser som dras i studien är att Gamla Linköping berättar om de enskilda människornas vardag och miljö i dennes tid och rum och att rekonstruktion i full skala är ett ypperligt tillfälle att återuppleva och tolka en dåtid. Studien visar även att känslor som glädje, lycka och nostalgi är det som framträder mest när informanter berättar om personliga minnen som aktiveras genom både platser och föremål. / The study examines the physical location of Gamla Linköping where the city of Linköping reconstructs and preserves its collective history through the buildings and the personal memories and stories that today together constitute a living museum. Houses and buildings have been moved from their original locations around the city and some have been given a completely new function in Gamla Linköping. The study also examines personal memories and collective stories from informants in Linköping to answer the questions concerning Gamla Linköping's importance to the city, why the need for reconstruction exists and what importance personal memories have for the study's informants. Conclusions drawn in the study are that Gamla Linköping talks about the everyday life and environment of the individual people in their time and space and that reconstruction on a full scale is an excellent opportunity to relive and interpret a past. The study also shows that emotions such as happiness, joy and nostalgia are what emerges most when informants talks about personal memories that are triggered by both places and objects.

<p>De två områden som ligger till grund för uppsatsen är ägorna kring gården Tolemåla i Kinda kommun samt stadsdelen Johannelund i Linköpings kommun.</p><p>Utgångspunkten med uppsatsen var att med hjälp av kartmaterial, tillhörande karthandlingar och ortnamnslitteratur undersöka vilken utveckling ortnamnen har haft inom två begränsade geografiska områden. Syftet är dels att beskriva och försöka förklara de olika ortnamnens betydelse dels undersöka i vilken utsträckning ortnamn tillkommit eller försvunnit. Två olika typer av underökningsområden behandlas i uppsatsen. Det första området kan klassas som ett agrart område och det andra ett idag helt urbant område.</p><p>Metoden jag använt mig av för att få svar på frågorna är främst att studera det historiska kartmaterialet och kyrkoarkivens material i form av husförhörs- och församlingsböcker. Dessutom har jag kompletterat detta genom fältstudier, där jag fotograferat ortnamn som idag finns i området och som kan kopplas till ortnamnen på kartorna. Därutöver har jag intervjuat personer på plats.</p><p>Resultatet av undersökningen kan sammanfattas med att ortnamnen Tolemåla och Johannelund kunde namntolkas och till viss del även åldersbestämmas. Även ortnamnen i den omkringliggande omgivningen kunde åldersbestämmas och få en namntolkning.</p>

De två områden som ligger till grund för uppsatsen är ägorna kring gården Tolemåla i Kinda kommun samt stadsdelen Johannelund i Linköpings kommun. Utgångspunkten med uppsatsen var att med hjälp av kartmaterial, tillhörande karthandlingar och ortnamnslitteratur undersöka vilken utveckling ortnamnen har haft inom två begränsade geografiska områden. Syftet är dels att beskriva och försöka förklara de olika ortnamnens betydelse dels undersöka i vilken utsträckning ortnamn tillkommit eller försvunnit. Två olika typer av underökningsområden behandlas i uppsatsen. Det första området kan klassas som ett agrart område och det andra ett idag helt urbant område. Metoden jag använt mig av för att få svar på frågorna är främst att studera det historiska kartmaterialet och kyrkoarkivens material i form av husförhörs- och församlingsböcker. Dessutom har jag kompletterat detta genom fältstudier, där jag fotograferat ortnamn som idag finns i området och som kan kopplas till ortnamnen på kartorna. Därutöver har jag intervjuat personer på plats. Resultatet av undersökningen kan sammanfattas med att ortnamnen Tolemåla och Johannelund kunde namntolkas och till viss del även åldersbestämmas. Även ortnamnen i den omkringliggande omgivningen kunde åldersbestämmas och få en namntolkning.

High speed trains are very popular in Europe. In Sweden there has been a long political debate about the necessity of them. In 2008 there was a strong political no to the idea. However after some years of debate the government decided to build a new high speed railway between Järna (south of Stockholm) and Linköping, called “Ostlänken”. This study is about the decision-making process of an investment of 35 billion SEK involving a new railway during 2017 up to 2028. This study includes interviews with prominent politicians from different parties. The first issue concerns what arguments were used to promote the new railway, and how the local and regional politicians work to agree on a common stand point. Special interest is focused on the Right party (Moderaterna), who lead the coalition that governed Sweden from 2006 to 2014. In sum, four main issues were in focus. One conclusion is that a lack of railway-capacity between Stockholm and Linköping is important for the decision. Another issue is that “arbetslinjen” played an important role. The political interest in investments in infrastructure has raised sharply which also is positive for “Ostlänken”. A fourth issue is that globalization requires better connections to big airports.

I slutet av år 2016 hade Norrköping dubbelt så hög arbetslöshet än Linköping, trots att kommunerna har många likheter och att det endast skiljer 4 mil mellan städerna. För att analysera huruvida matchningseffektiviteten skiljer sig åt mellan landet som helhet och kommunerna Norrköping och Linköping har nationella beveridgekurvor för Sverige, samt lokala beveridgekurvor för Norrköping och Linköping skapats. Minsta kvadratmetoden med fixa effekter och robusta standardfel används med näst intill alla Sveriges kommuner för att skatta den långsiktiga jämviktsrelationen mellan arbetslöshet och vakansgrad med arbetskraftens rörlighet, invandring och månatliga säsongsvariationer som kontrollvariabler. Beveridgekurvorna som skapats för Sverige, Norrköping och Linköping visar ett liknande mönster under merparten av åren från 1995. Matchningseffektiviteten har gått från en sämre matchning till en bättre, men efter den finansiella krisen 2009 återhämtade sig Linköping till en bättre matchning när Norrköping samt Sverige stagnerade på en hög arbetslöshet samt en hög vakansgrad. Regressionen skattar en jämviktsrelation mellan arbetslöshet och vakansgrad och visar ett negativt samband mellan de två. Ett högt utbyte av arbetskraft, genom in- och utpendling, samt invandring har en tilltagande effekt på arbetslösheten.