No description available.

Planering kring markanvändning kan innefatta och påverka flera olika intressen vilket kan lyfta tankar kring rättvisa. Enligt tidigare forskning domineras ofta samiska intressen och perspektiv av andra diskurser och på så sätt reduceras även ett erkännande av det samiska förhållningsättet och samiska rättigheter. Syftet med denna studie har varit att utifrån det teoretiska perspektivet på miljörättvisa undersöka vad samisk miljörättvisa kan vara, för att därefter analysera huruvida samisk miljörättvisa förekommer inom kommunal översiktsplanering. Tidigare forskning pekar på att urfolks krav på miljörättvisa bottnar i behov av erkännande av det relationella synsättet på omgivningen och dess funktion för kultur och traditionella levnadssätt ur ett holistiskt perspektiv. Den samiska miljörättvisan har samma utgångspunkt och menar att landskapet och den icke-mänskliga naturen hänger samman med samisk kultur och näringar i stort, vilket därför kräver ett erkännande av samiska värden och behov tillsammans med välfungerande och bärkraftiga ekologiska miljöer för att säkerställa möjligheten till sociokulturell reproduktion. Undersökningen har baserats på en fallstudie av Gällivare kommuns översiktsplanering och dess centrala plandokument vilka ligger som grund för kommunens långsiktiga planering och förvaltning av mark- och vattenområden. Utifrån ett skapat teoretiskt ramverk på samisk miljörättvisa har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. Studiens resultat visar att delar ur den samiska miljörättvisan går att återfinna i olika sammanhang och kontexter i översiktsplanen, men att den framför allt framträder i relation till rennäringen. Slutsatsen är att det för samisk miljörättvisa i stort saknas flertalet aspekter, med följden av flera samiska värden och behov osynliggörs vilket på sikt enligt ett miljörättviseteoretiskt resonemang kan ha effekter både på proceduriella aspekter och distributiva utfall i ett senare skede vid planläggning kring markanvändning inom kommunens gränser.

Syftet med uppsatsen är att jämföra miljö- och utvecklingsmål i kommunala projekt. Samt hur dessa ställs mot varandra. Fokus ligger på att se hur hållbar utvecklings tre pelare; ekonomisk-, ekologisk- och social utveckling vägs mot varandra. För att besvara detta görs en fallstudie på Forshagakanalen. Det finns tre olika alternativ för vad som kan göras med kanalen; den kan restaureras för båttrafik vilket är kommunens förslag, Länsstyrelsen föreslår att den byggs om till en fisktrappa eller så kan den fyllas igen för att bygga en fiskodling på platsen, vilket är Fortums förslag. De tre alternativen analyseras med tematisk analys där möjligheter och begränsningar för hållbar utvecklings tre pelare presenteras. Empirin diskuteras sedan utifrån tre teorier; hållbar utveckling i kommunala projekt, miljörättvisa och de tre principerna polluter pays principle, the principle of public participation och the precautionary principle – försiktighetsprincipen, samt utvecklingsteori och Salafskys tre modeller för utvecklingsmål och bevarande. Hållbar utveckling återfinns i nästan alla svenska kommuners program. Kommuner värderar social- och ekologisk utveckling över ekonomisk utveckling. Utveckling har högre prioritering än miljöfrågor men kommunerna framhäver att miljön måste inkorporeras för att nå en hållbar framtid. För ekologisk utveckling är alternativet att bygga om till fisktrappa det bästa valet. För ekonomisk utveckling är det att fylla igen kanalen och för social utveckling är restaurering det bästa alternativet. Under arbetet framkom ett fjärde alternativ, en kombination mellan att restaurera slussen och skapa en faunapassage. Detta alternativ gynnar både social- och ekologisk utveckling. Det bidrar till landsbygdsutveckling på orten samtidigt som kraven för miljömålen och vattendirektivet uppfylls.

This study investigates how schools use green areas and what obstacles the schools meet in using green areas. In two different schools in the suburbs of Stockholm students from year 9, teachers and the school management have been interviewed. With the key concepts ofenvironmental justice, sense of place and outdoor education this study has been trying to get a deeper understanding of the schools use of green areas. According to the regulatory document LGR 11 schools must strive to make students aware of the environment close to them, something outside education have been shown to achieve. Teachers did not agree in what obstacles there was for having outdoor education in green areas and far from all the students were interested of being educated in green areas. The two schools had different approaches to outdoor education and usage of green areas. Why that is can is hard to answer but accordingto the school management from one of the schools it could have to do with lack of school traditions regarding outdoor education.

Miljörättvisa kommer från USA och har sina rötter i den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Idag återfinns miljörättvisan som retorik både hos forskare och politiker samt gräsrotsrörelser. Detta är dock inget som återfinns i någon större utsträckning i Sverige. Denna studie fokuserar på debatten kring en gruvetablering i Kallak, Sverige, och vilken retorik olika aktörer använt sig av. Innehållsanalysen av tidningsartiklar visar på att det både finns likheter och skillnader i denna debatt jämfört med den globala retoriken kring miljörättvisa. / Environmental justice has its origin in the US and comes from the African-American Civil Rights Movement. Today the environmental justice rhetoric can be found among researchers and politicians as well as grassroots movements. However, it does not exist in Sweden to a great extent. This study focuses on the debate around the establishment of a mine in Kallak, Sweden, and what kind of rhetoric different actors uses. The content analysis of newspaper articles show that there are both similarities and differences in this debate compared with the global rhetoric of environmental justice.

Climate change and its risks are important aspects in the work for sustainable development. This is to protect the current and future generations from climate change’s negative consequence. Sustainable development forms a pillar in the Swedish Environmental Code. The code provides tools for coping with climate change in the form of Environmental impact assessments. The amendment to chapter 6 of the code in 2018 led to changes in environmental assessment. The amendment aimed to improve the quality of environmental assessments through appropriate rules and clarification in the law. Previous research shows that the quality of environmental impact assessments has been incoherent. This is partly due to lack of knowledge about environmental impacts, but also due to lack of data on climate change. Time and financial conditions have also been shown to play a role in the design of environmental impact assessments together with the relationship between practitioner and the consultant. Climate as an aspect in the Environmental Code is also broad and provides room for interpretation for practitioners. The aim of the study is to examine how risks to present and future generations are described in environmental impact assessments. In order to conduct the study, a thematic analysis has been carried out on five selected environmental impact assessments from the year 2020. The theoretical framework consisted of political ecology and environmental justice.   The results of the analysis showed that despite the change in chapter six of the Environmental Code in 2018, climate change and the risks related to it have not been adequately in all environmental impact assessments. There is a great potential for environmental assessments to be improved in practice. Further research in the field of climate change and knowledge about the area is a possibility to integrate these aspects for participants.  Keywords: Environmental impact assessment, climate change, risk, political ecology, environmental justice.

Klimatanpassning och tillväxt är två intresseområden som kan konkurrera med varandra när vattennära områden ska bebyggas. Vattennära boende bidrar till stadens attraktivitet för att locka fler invånare och skapa tillväxt. Samtidigt är dessa områden utsatta för översvämningsrisk. Anpassning behöver därför ske för ökad säkerhet, eller byggande helt avstås från. Ett komplext problem som skapats genom globala påtryckningar att tillväxt ska strävas efter. Problematiken illustreras genom att använda Karlstad kommun som undersökt fall. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur strategier för samhällsplanering och klimatanpassning utformats lokalt i en tillväxtkommun med översvämningsrisk. Studien genomfördes via kvalitativ innehållsanalys samt användande av ramverk för miljörättvisa. Textanalys genomfördes av kommunala styrdokument för samhällsplanering och klimatanpassning. Utifrån analys av resonemang i styrdokumenten kan konstateras att skapandet av en attraktiv stad för att uppnå tillväxt väger tyngre än anpassning. Ur rättviseperspektiv tas inte hänsyn till individers sårbarhet och förutsättningar, då lockandet av önskvärda samhällsgrupper istället prioriteras. Vattennära bostadsbebyggelse är en marknadsföringsmässig tillgång, även om översvämningsrisk finns. Resultatet från undersökningen kan användas för att förstå komplexiteten mellan att prioritera och skydda det samhälle som finns idag, samt skapa ett samhälle där tillväxten är god och anpassning inte konkurrerar med attraktivitet.

Medvetenheten för den mänskliga påverkan på miljön ökar och har blivit en alltmer viktig fråga inom nationell politik. Sverige vill se sig själva som en internationell förebild vad gäller alla dimensioner av hållbarhet och i uppfyllandet av de globala målen, något som kräver ett stort engagemang från hela samhället. Inom civilsamhället spelar icke-statliga organisationer (NGO:s) en viktig roll i detta, både genom sin egen verksamhet med miljöskyddande arbete och folkbildning, och som övervakare av att åtaganden uppfylls av olika makthavare i samhället. Tidigare forskning målar upp NGO:s som viktiga aktörer inom hållbarhetsfrågan och diskuterar hur de kan anamma denna roll på bästa sätt. Forskningen tyder även på att deras syn på hållbar utveckling kan skilja sig åt beroende på deras fokusområden. Med NGO:s framträdande roll inom hållbarhetsfrågan i beaktning syftar studien till att undersöka hur dessa förhåller sig till hållbarhetskonceptet. Med hjälp av intervjuer med representanter från tre icke-statliga miljöorganisationer (ENGO:s) samt relevanta dokumentationer från dessa kunde studien besvara hur några ENGO:s i Sverige arbetar med hållbar utveckling, samt vilket perspektiv de har på konceptet och hur detta skiljer sig åt. Undersökningen gjordes i relation till grön ekonomi och några utvalda globala mål inom Agenda 2030 samt utgick från begreppen hållbar utveckling och miljörättvisa. I resultatdelen framhävs bland annat miljörättvisa och sambandet mellan miljöförstöring och ekonomisk tillväxt. Organisationernas syn på hållbar utveckling skiljer sig åt något, och de inkluderar aspekter av miljömässig-, social- och ekonomisk hållbarhet till olika grad i sitt arbete. Samtliga anser att ekonomisk hållbarhet är den minst viktiga delen inom hållbar utveckling och något som förstör för den sociala och miljömässiga hållbarheten. Organisationen med starkast fokus på klimatet är minst benägen att implementera hållbar utveckling i sitt arbete och ser inte att klimatet har en stor del av konceptet. De andra två organisationerna har ett mer holistiskt synsätt på hållbar utveckling och sambandet mellan de tre dimensionerna, och vikten av att implementera dessa i sitt miljöarbete. Dessa två organisationer har även ett tydligt fokus på miljörättvisa. Organisationernas inställning till vilken roll de spelar i uppfyllandet av de globala målen skiljer sig åt beroende på deras fokuspunkter. De arbetar dock alla med det 13:e globala målet, vilket handlar om att bekämpa klimatförändring-arna, men till olika grad och med olika angreppssätt. Något som genomsyrar samtliga organisationers arbete är påverkansarbete och folkbildning, vilket de alla tre identifierar som vikta aspekter av deras miljöarbete. De lägger även stor vikt vid samarbete, och ser att de behöver gå ihop för att kunna påverka och för att utbyta kunskap.

A global mining boom has recently occurred and conflicts due to mineral extraction in the context of environmental justice is visible all over the world. A recent conflict in Sweden, is in Gállok where mining exploration has been conducted on the traditional lands of the indigenous Sámi. Activists protested the exploration by occupying the site during three months in 2013. The conflict has received media attention and since media have influence on the public discourse and while Sami rights have received little official recognition in Sweden, this thesis aims at analysing the mining exploitation discourse by scrutinising the media coverage of the activism and conflict in Gállok. Mining advocates emphasise social effects like economic gain, jobs and future prospect and the importance of working co-existence between different stakeholder, while the mining critics stresses the importance of respecting and recognising Sami rights, long-term sustainability and negative social and environmental impacts from mining. The Government and the mining industry are dominant actors within the mining exploration discourse and truth claims of sustainable mining and the green economy, working co-existence and minerals as essential for and a prerequisite for sustainable development supports their interest. The activism and the Sami’s struggles for justice and recognition in Gállok can be regarded as part of the global environmental justice movement. Finally, the Swedish mining policies can be argued to be based on previous colonial politics, contributing to a continued marginalisation and oppression of the Sami people.

Miljödebatten har blivit en global fråga som i dagens samhälle är oundviklig att inte ta del av. Redan under Sveriges 1960-tal och 1970-tal började människor engagera sig aktivt för att bedriva samhällsförändring i syfte att bevara miljön. Denna studie syftar till att undersöka utvecklingen av miljöaktivism, med en särskild inriktning till hur aktivismen tar och har tagit uttryck. Tidigare forskning och litteratur med ett historiskt perspektiv ger en uppfattning av hur miljöaktivism uttrycktes under den tidiga miljöaktivismen i Sverige. För att få ett nutidsperspektiv har semistrukturerade intervjuer genomförts med fem olika miljöaktivister som alla har ett aktivt engagemang inom någon typ av natur- eller miljöorganisation. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys där meningsbärande enheter identifierades för att slutligen bilda olika teman. Teorierna framing och miljörättvisa har tillämpats för att ge stöd åt resultatet. Studiens resultat visar att miljöaktivisterna ger uttryck för att känna en känsla av ansvar, som de själva tar men som andra undviker eller frånsäger sig. Vidare uttrycker miljöaktivisterna att klimatkrisen är akut och att framtida civilisationer är hotade.